lördag, januari 31, 2009

Tydliga målsättningar - måttlig evidens

Häromdagen blev jag satt på ett 10-veckors styrketräningsprogram utformat av en rutinerad styrkelyftare. Programmet har ett mycket specifikt syfte. Ett mycket specifikt mål ska uppnås med hjälp av det.

Bakgrunden till detta är att efter sommaren Italienresa (2008-års cykelresa för mig och Jesper) frågade nämnda styrkelyftare mig vem som var starkast uppför bergen. Motvilligt fick jag erkänna att min lillebror (Jesper) var lite starkare uppför. Min vän såg naturligtvis omedelbart det orimliga i detta.Storebror ska ju ändå vara bäst! Med detta i åtanke har han alltså utformat ett, tillsvidare hemligt, träningsprogram som syftar till en enda sak. Nämligen att ge mig det där lilla extra som behövs för att ställa av min lillebror i de tunga backarna i sommar.

Programmet är indelat i två olika faser och nästa vecka sätter jag igång med den första. Alltså bör jag vara klar i mitten av april. Ungefär när Jesper ska vara i toppform med andra ord. Intressant!

Som tidigare nämnts har jag lovat att hålla programmet hemligt. Helt i vetenskapligt syfte såklart! Interventionsgruppen består alltså av mig och kontrollgruppen av Jesper. Inte direkt en randomiserad kontrollerad dubbelblind studie, men vad fan!

Min nya leksak


Sedan igår är jag den stolta ägaren av en Polar RS400. Beställd från Storbrittanien till ett förmånligt pris, tack vare det billiga pundet. Omkring 30% billigare inklusive frakt än t. ex. cyclecomponents.

Visst är det kul att handla på nätet!? Det är något jag gillar med att gå och vänta på att avin, om att man har ett paket att hämta ut, ska komma i brevlådan. Sedan är det bara att ta med den till utlämningsstället och hämta sin gobit, eftersom att allt redan är klart och betalt! Nästan som att få en present!

Så har jag då äntligen har jag en pulsklocka som är kompatibel med programet Polar Pro Trainer, som jag använder för att logga min träning. Ingen mer manuell inläggning med vilda gissningar vad det gäller pulszoner och intervalltider. Nu blir det ordning på såväl spinningen som löpningen. Detta är ändå ett problem som har besvärat mig i två veckor nu! Ni förstår ju vilket lidande jag utsatts för. Jag älskar att ha bra orsaker att köpa nya prylar!

Bristande tidsuppfattning

Fan jag var helt övertygad om att jag "bara" har haft ett två månader långt uppehåll från träningen, men när jag kollade min träningsdagbok nu så ser jag att det inte finns ett enda träningspass loggat sedan 16e september. Det blir ju hela fyra månader! Herregud vad illa! Hur kunde jag förresten tro att det var två månader när vi började renovera lägenheten för tre månader sedan, och jag inte tränat sedan dess? Suck! Jag blir så trött.

Uppehåll och igångsättning

Förra veckan började jag träna igen efter ett längre uppehåll. Anledningarna till att det inte blivit någon träning är flera. I oktober köpte vi en ny lägenhet med ganska ordentliga renoveringsbehov. Det stal all tid i över en månad. Sedan var det så dags att flytta med allt vad det innebär. Därefter var planen att träna som ett svin över julen tillsammans med Jesper. Naturligtvis blev jag sjuk nästan direkt. Först förkyld och sedan influensan. Suck! Efter nyår mådde jag bättre men hade visst blivit bekväm. "Hur hade jag en gång tid att träna 10-15 timmar per vecka?" Det verkade orimligt.

Förra veckan släpade jag mig dock iväg till Gerdahallen här i Lund och körde ett spinningpass. Avsikten var att ta det lite lugnt, men det slutade med att jag låg större delen av passet på 90-100% av maxpuls. Jag kände mig hur stark som helst! På kvällen kunde jag knappt somna. Kände mig helt uppe i varv, och hjärtat slog fortfarande lite väl snabbt. Det verkar bli ett riktigt stresspåslag när man kör så hårt och är otränad! Men jag fick helt klart blodad tand där. Det blev tillslut fyra spinningpass den veckan, var annan dag.

Den här veckan har jag tränat varje dag och kört sammanlagt åtta spinningpass. Dessutom ha jag kört två styrkepass för ben och mage. Ja jag vet, kanske lite väl häftig ökning, men jag är så jäkla taggad! Inget har kännts så bra som mitt första pass förra veckan, men det vore nog konstigt annars. Även om det har varit tungt på flera av passen så var det först idag som jag på allvar kände att kroppen sa ifrån. Ungefär halvvägs in i passet bara vägrade hjärtat att slå fortare än 168 slag per minut trots att benen kändes hyfsade. Då var det bara att sätta sig och sura lite medans alla andra körde skiten ur sig.

Nu är jag igång och motivationen är på topp. Men imorgon blir det nog vilodag!

fredag, januari 30, 2009

Dagens intervaller

Schemat har justerats lite under veckan, så idag blev det 10x4 minuter med 1 minuts vila. Tanken med dessa är att köra alla på samma intensitet, jämnt och fint hårt arbete utan att dra på mig mjölksyra.

Jag tänkte att 250 watt skulle vara ganska lagom och det visade sig riktigt. Första gick som vanligt trögt men från intervall 3 låg jag på 250-260watt. Pulsen planade ut fint runt 89-90% efter 2-2,5 minuters arbete. Det är precis under tröskeln och benen kändes underbara efter 7 intervaller. Sista intervallerna gick lite hårdare, även om jag försökte hålla igen.

Tre spurter som vanligt och dagens maxwatt var runt 915 övriga två spurter på cirka 900.

Det här med watt är ett ypperligt komplement till pulsen. Jag lär mig en hel del om hur kroppen svarar och vad den behöver för att komma igång. Jag börjar tro att jag gärna värmer upp för löst inför tempolopp för av mina intervaller att döma tar det några minuter på runt 250 watt för att jag verkligen ska vakna. 10-15 minuter på 150-200 räcker inte. Det är också bra för att få en bild av hur bra man orkar ett pass. Pulsen kan ju vara bedräglig då den kan vara hög - utan att jag för den skull trycker många watt. Analysen av dagens pass är att jag antagligen hade kunnat ligga några watt högre på varje intervall och ändå nått målet med passet.

Nu kanske ni tycker att jag överanalyserar men det är ganska roligt och tiden på trainern blir kortare när man har två mätare att stirra sig blind på...

The tough life of a traveller

Lite bilder från senaste Zambiaresan. It's a tough life.

Vattenfall vid dammen i Itezhi-Tezhi

Sällskap av avdankat proffs?

Mitt fashionabla hem - med möss och råttor som nattliga gäster

Cykeln pryder sin plats

Skall jag?

Om flytten till Tadjikistan nu blir av så kommer jag kanske att behöva köpa en ny cykel.

Attans.

Och för första gången i mitt liv överväger jag seriöst att köpa mig en MTB.

Nu tror ni kanske att i Tadjikistan finns det ingen asfalt utan det är jordstigar och lerhyddor för hela slanten men så är ju givetvis inte fallet. Landet, i likhet med många andra före detta Sovjetstater, hade en gång i tiden en god infrastruktur. Sedan självständigheten har den dock fallit samman. Kanske för att Ryssarnas behov av bra transporter in i Afghanistan inte längre är lika stort.

Hur som, jag tror säkert att jag kommer få användning för både Cross och Racer, men för de där fina naturupplevelserna så kan nog en MTB komma till användning. 75% av Tadjikistan består av berg, höga berg, och jag hoppas kunna få till lite fantastisk bergscykling.

Har kollat lite på olika alternativ och i dagsläget fastnat för en Scott Scale 30 som jag förstått skall vara en riktigt fin hoj. Och kolfiber vill jag förstås ha. Men nu vänder jag mig till er läsare för andra tips och förslag som mottages mycket tacksamt, på detta område är jag totalt novis.

Det är någonstans kring 20 lappar som min smärtgräns nås, så inga lyxförslag tack.

Lite fin är den - för att vara en MTB

torsdag, januari 29, 2009

Älskade Friskis

Jag är på jobbet idag. Kom hit för möte med min handledare. Mötet slutade inte alls som jag ville utan med att vi sköt på mitt datum för disputation till september istället för planerade juni. Börjar bli duktigt less på min livegna tillvaro som doktorand. Makt över beslut ligger sällan hos mig.

Men hur som helst. När mötet var slut och jag på dåligt humör sa min handledare "det skall vara roligt också Jesper". Absolut tänkte jag och gick och packade träningskläderna och sprang till gymmet. Fan, Friskis räddar mitt liv. När frustration måste ut så har jag träningslokalen runt hörnet.

Satte mig på cykeln och trampade igenom 10 korta intervaller på 400+ watt. Svett och frustration sprutade all världens väg. Sen sprang jag runt som ett yrväder och knäböjde, crunchade och chinnade. Efter 50 minuter var jag helt slut - men bra mycket mer nöjd.

En positiv aspekt av det hela är att nu ges mer tid för träning, så har jag tur blir det två pass idag!

onsdag, januari 28, 2009

Dagens intervaller

Var inte så motiverad när jag satte mig på trainern för dagens pass så istället för tänkta 10x4 med kort vila blev det en upprepning av måndagspasset - alltså 5x4 med lång vila. Jag har lättare för att köra hårt med lång vila än lite mindre hårt men med kortare vila.

Sagt och gjort. Kort uppvärmning då tiden var knapp gjorde att benen inte alls svarade under första intervallen och jag slet runt 270watt och låg puls. I nästa lossnade det dock och intervall 2-5 enligt plan på 290-300 watt och puls runt 90% i snitt. I vanlig ordning mosade jag ur allt jag hade på sista och pulsen landade på 96%. Urk vad trött jag var.

Avslutade med fyra spurter men det var inga starka ben idag. 940 watt på första men sen var jag nere på höga 800. I morgon är det kortisar igen.

Karriärbyte

Om det blir så att vi flyttar till Tadjikistan i höst så funderar jag på att plugga vidare. Varför sluta liksom? Just nu är jag inne på att läsa en distansutbildning och då förstås inom idrottsområdet. Skulle gärna läsa ämnen som idrottsfysiologi, träningslära och så vidare. Har sett att det ges diverse kurser på distans i till exempel Falun och Östersund och funderar på att söka.

Vet du något om kurser/utbildningar per distans i Falun eller Östersund - skriv gärna en rad. Eller har du kanske tips på andra utbildningar som kan genomföras på distans? Kanske genom något universitet i England eller annat engelskspråkigt land.

Årets mål - Hammarö

Ett av mina stora mål för året är Hammarö 3-dagars. Förra året slutade jag 6:a på prologen (sen förstördes totalambitionen av punka på tempot) och i år vill jag förbättra den placeringen. Förra årets överlägsna segrare i prologen, Erik Saeden, kör enligt utsago i Elit i år vilket innebär att det "endast" är 4,5 sekunder upp till segern.

Prologen innebär cirka 4 minuters cykling och jag kommer under våren försöka optimera dessa fyra minuter genom regelbundna maxtester på tempocykeln på trainern. Alltså helt enkelt köra fyra minuter där jag försöker få ut så många watt som möjligt i snitt. Målet är såklart att i slutet av April trycka fler watt under fyra minuter än jag någonsin tidigare gjort.

Sen får jag givetvis jobba med teknik och sittställning för ytterligare trimning.

Men till slut blir det väl så att det dyker upp någon oväntad förmåga och tvålar till mig rejält ändå.

Privatspinning - uppföljningen

Körde en timme på Friskis igår med Adam. Bara han och jag. En smula ödsligt i spinningsalen med andra ord. Men vi körde så det rykte. Korta intervaller med kort vila. Efter 50 minuter av detta var jag ganska rökt i benen. Adam kör en jävla massa spinning, leder 3-4 pass i veckan. Lägg till vårt pass och sen lite helgcykling så har du en hel del timmar i sadeln för att vara januari. Nästa vecka börjar vi med morgonträning, då med sällskap av fler i Crescendo Velo. Hoppas vi får till en regelbunden "klubbträning" vad det lider.

När vi var trötta efter spinningen så gick vi ut och körde lite styrka. Jag kör mycket styrka med boll. Cykelmuppen Jonas är ju sjukgymnast och grymt intresserad och kunnig inom det här med biomekanik. Så nu kör jag stabilitetsträning - i syfte att bli starkare i rätt muskler. Kör också övningarna så att rörelserna i hög grad påminner om rörelsemönstret på cykeln. Nu finns det säkert 100 skolor och tyckerier om hur man skall köra sin styrketräning. Men man skall ju tro på något och jag tror på det här. Sen varierar jag mig ibland och kör lite tyngre grejer som klassiska benböj och upphopp.

Idag arbetas det hemma - najs.

tisdag, januari 27, 2009

Bloggtipskedjan

Såg på Glenn Dahls blogg att jag fick en passning i december som jag missade. Där rekommenderade han ett besök på cykelmuppar via sin blogg med uppmaningen "skicka vidare".

Bättre sent än aldrig.

Jag tipsar därför om den eminenta bloggen "I huvudet på Wieselblad" som jag numera slaviskt följer. Tom, som skriver bloggen, är en duktig cyklist. Mångt duktigare än mig. Han skriver dessutom bra och har precis publicerat en lång intervju med en ännu bättre cyklist - nämligen Fredrik Ericsson som är mycket läsvärd.

Så mitt tips: I huvudet på Wieselblad

Sorry att det tog lite tid Glenn - och tack för passningen.

Privatspinning

Idag skall jag köra spinning på Friskis och Svettis tillsammans med en cykelfrände. Han är instruktör på FS vilket innebär att vi kan låna salen för ett privatpass. Perfekt. Intervaller (surprise) står på schemat. Kanske värmer jag upp med lite styrketräning innan.

Är ohyggligt träningsmotiverad för närvarande, synd bara att det är så mycket annat som jag också vill hinna med. Inatt fick sömnen stryka på foten vilket naturligtvis inte är bra. Kommer jag i säng sent när jag har tränat blir jag trött dagen efter.

Träningsveckan ser ut som följer:

Måndag: Intervaller (5x4 lång vila)
Tisdag: Styrka + kortare intervaller (30/60)
Onsdag: Intervaller (10x4 kort vila)
Torsdag: Intervaller (30/60)
Fredag: Styrketräning
Lördag: Vila
Söndag: Distanspass 3-4 timmar

måndag, januari 26, 2009

Ny elitsatsning på unga, lovande cyklister

Att brinna för sitt intresse, för sin passion. Att våga satsa på sina visioner. Visst låter det härligt? Nu händer det saker och det ska bli oerhört intressant att följa utvecklingen. Vad är det som är på gång? Följande är saxat ur en presentation av något som åtminstone jag är väldigt nyfiken på.

"Cykling är en idrott som kräver oerhört mycket tid och för att nå toppen krävs det ca 1200h/år på cykelsadeln. När man väl är på sadeln skall den rätta träningen för den personen genomföras.
Vår ambition är därför att det utifrån en riktigt seriös satsning, speciellt fokuserad på att analysera exakt vad var och en behöver för träning och återhämtning, kunna vaska fram ytterligare svenska framtida ”cyklistguldägg”.

Målsättningar
•Elit
•Sverige topp 3 inom 3 år
•Proffslag (continental) inom 5 år
•Generellt
•Klubben skall bli topp 3 i södra Sverige med avseende på antal licensierade tävlingscyklister"

Allt jag kommer på är klyschor som "Kör så det ryker" och "Go for it", men så är det tydligen i sportflosklernas värld, så det passar väl in på något sätt.

Visst är det en skön satsning, härlig inställning utan feg målsättning. Friskt vågat, hälften vunnet! Ouch, det var inte meningen, men när man väl har kommit in i det där floskelträsket är det svårt att komma ur det.

Det jag vill säga är egentligen - Arbeta hårt, väl och noggrant. Lycka till. Det här är kul.

Fortsättning följer snart med lagpresentation.

Dagens intervaller

Idag blev det 5x4 med 4 minuters vila. Hårdkörning med andra ord. Första två tog jag det lite för lugnt och låg på cirka 270watt. Sen gick jag upp till 300 och då blev det bättre fart på pulsen som planade ut på 93% - vilket kändes fullt hanterbart.

En kommentator här på bloggen sa att min trainer visar 50 watt för mycket - hoppas verkligen det inte stämmer för då körde jag alltså på 250 watt. Isåfall alldeles för lågt! Nej, 300 stämmer bättre både med nuvarande form och efter testvärden. Nu skall jag bara upp en sisådär 100 watt så kan jag tvåla dit självaste Fredrik Ericsson.

Maxspurterna slutade på 935-950watt. Ungefär som förra veckan med andra ord. Snart tar jag 1000.


6-dagesløp i Ballerup

Snart är det dags för 6-dagesløp 2009 i Ballerup Super Arena. Programmet finner ni här. Det blir första besöket på dylik tillställning för min del och det är lördagens tävlingar som gäller. Jag ska tydligen sitta vid utgången av första kurvan. Det blir fint det!

Hjärna och hjärta

Sitter och skriver på det som skall bli ramhistorien till min avhandling - den så kallade kappan. Men hjärnan är inte helt med och hjärtat inte där alls. Nej istället funderar jag på vilka intervaller jag skall köra idag. Om 45 minuter börjar dagens träningpass och valet står mellan stenhårda fyror eller lite mindre stenhårda fyror. Vilka det än blir så kommer det bli jobbigt.

Jag har också fått skrivet första sidan i min cykelbok. Eller kommer det bli en hel bok? Kanske blir det bara en novell. Jag kom nämligen på den absolut givna inledningen, den där meningen som fångar essensen i berättelsen och som så pricksäkert beskriver vad jag tänker och känner. Nu och nästan alltid.

Har flera idéer om cykelböcker för det finns så få. Jag är ju som bekant helt såld på "The Rider" och hade önskat fler böcker som den. Kanske är det jag som skall skriva den?

Crescendo hjärta Cykelcity

Crescendos och Cykelcitys veteraner gjorde gemensam tur igår. Ett trevligt initiativ som säkerligen kommer upprepas. 3,5 timmar i regnmisär men trots detta var humöret på topp. På Ingarö spanade vi efter Mikael Persbrandt och hoppades se honom cyklandes på sin Avelo men han kanske inte hojjar utomhus i knappa plusgrader och regn.

På väg tillbaka till stan slog hemlängtan in för vissa och farten trissades rejält. Jag kände mig seg och hängig och fick bita ihop lite för att inte släppa de där metrarna som gör allting ännu jobbigare.

Väl hemma hade jag den där härligt domnade känslan i benen och mindre härliga dito i fötterna. Men det är inget inte en varm dusch råder bot på.

Tankstopp på OK

Hur går det med vinterträningen Micke?
Photo: Martin Flinta

fredag, januari 23, 2009

Replik

Kommentar på tidigare inlägg

"Fel att träna intevaller 3 dagar i rad! dag 1. intervall, dag 2 distans/lättare träning, dag 3 intervall osv. Detta är ingen nyhet utan en sanning."

Jag tror mig inte sitta inne med några sanningar utan tror att det finns många vägar till VO2max lycka.

Det här med hur ofta man kan köra intervaller är intressant. I tidningen Glid #6 2006 intervjuas två norska medicinprofessorer om intervallträningens förträfflighet. De gjorde ett kontrollerat experiment på norska damlandslaget där de körde 18 intervallpass på 14 dagar. De menar vidare att intervallträning inte "hårt". "Det skall inte vara obehag vid 90-95% av maxpuls. Känner du obehag körs det för hårt, vilket ger sämre effekt. En enkel regel är att lägga in en vilodag om man får problem att komma upp i träningspuls".

Som exempel tar de skidåkaren Beckie Scott som under ett typiskt "intervallblock" kör 14-18 intervallpass under 12-14 dagar. Och det var enbart högintensiva intervaller över den anaeroba tröskeln.

Jag gillar intervaller - och denna vecka har jag inte haft några problem i att komma upp i puls.

Så på't igen nästa vecka.

Starke man

Under vintern har körts en del styrketräning och så även idag. Cykelmuppen Jonas är ju sjukgymnast och har tipsat mig om en del hemska övningar som får mig att känna mig så svag så svag. Stabilitetsträning skall det visst vara, men när man utför övningarna känner jag mig inte det minsta stabil. Varken i leder eller sinne. Vinglar och är svag men tycker mig nog samtidigt se lite resultat jämfört med för ett par månader sedan. Jag orkar lite mer, eller framför allt orkar jag göra övningarna lite mer "rätt".

När jag är i gymmet så kör jag som en furie. Tycker inte om det här med att sitta i en maskin eller på en bänk och glo ut framför mig. Nej, tempo skall det vara - ingen vila ingen ro. Kanske orkar jag därför inte lyfta lika tungt. Eller lika många gånger. Men det passar min sinnestämning bättre och jag vill tro att det är lite mer effektivt.

Nu blir det vila i morgon - på söndag skall jag cykla distans tillsammans med Cykelcity. Stockholmsfraktionen.

torsdag, januari 22, 2009

Dagens intervaller

Tänkte mig 10x4 med 1 minuts vila idag men kände att benen var sega så det blev 10x2 minuter med 1 minuts vila istället. Fy fan vad jobbigt det är med intervaller. Benen ville inte vad huvudet vill. Inte hjärtat heller. Pulsen skenade i varje intervall och jag landade alltid runt 190 efter 2 minuter. Under intervall 10 maxade jag ur. Tänkte nu får det bära tills det brister. Brast gjorde det på 199, så försmädligt nära 200 gränsen.

Sen körde jag lite maxspurter som vanligt men oj vad det tar emot efter att ha gått i taket. Kom inte högre än cirka 850 watt idag. Alltså dryga 100 mindre än igår. Hårt pass.

I morgon blir det styrketräning.

Mavichistorien

Nu har jag skickat in mitt R-SYS hjul till Mavic enligt pågående återkallelse.

Som plåster på såren kommer jag inom de närmaste veckorna att få ett par tegelstenar, eller ett par Mavic Aksium, i ersättning. Detta passar perfekt eftersom jag var ute efter par extra träningshjul till crossen. Som på beställning med andra ord.

Vad som är dåligt är dock att Mavic verkar ha dålig kommunikation med sina återförsäljare. Enligt Mavic skulle man kunna gå till vilken återförsäljare man ville med sitt hjul - oavsett vart man köpt det - för retur till Frankrike. När jag så stegade in på Cykelcity höll de inte riktigt med om den tolkningen. Det är nämligen så att Mavic hänvisar till återförsäljaren, men tänker inte stå för returfrakten till Mavic. Konstigt. Det gör ju såklart att återförsäljare inte är så pigga på att ta emot hjul för retur överhuvudtaget, och i synnerhet inte om de inte själva sålt dem.

Nej, dåligt säger jag om hanteringen. Men två tummar upp för den generösa ersättningen.

Äntligen!

Släng er i väggen Nobelpristagare i litteratur. Pinter, Grass, Lessing - i am sorry - ni står alla i skuggan av den nye personen på bloggscenen.

Fredrik Ericsson, förra årets dominant inom landsvägscyklingen i Sverige, har börjat blogga. Jag tror den kan bli mycket intressant att följa.

http://toppfysik.blogspot.com/

Den hamnar direkt på listan över "bloggar värda ett besök" trots sina blott 2 dagar på nacken!

Det här med träning...

Alltså att diskutera det här med träning är ju bara för trevligt. Finns nog få saker som cyklister har så mycket åsikter om som deras egen och andras träning. Och det är väl inte så konstigt då många av oss tränar ganska mycket.

När jag började träna simning seriöst någon gång i slutet av 80-talet var det otroligt mycket fokus på att träna mycket. Många timmar, många meter. Vi tränade i perioder otroligt mycket för att vara så unga. Under läger och lov var det vanligt med 2x2 timmar varje dag, vilket är mycket tid att spendera i bassängen. Under sådana events var det också vanligt att tränarna någon gång slängde in ett monsterpass på 10-12000 meter. Så här i efterhand kan jag undra hur fan man kunde motivera en 15-åring att simma 12000 meter enligt serien. 1500,1400,1300,1200 och så vidare ner till 100. Men det gjorde vi. När vi var i 18-års åldern slängde vi gärna in ett styrkepass däremellan också.

På 90-talet försköts sen fokus till mer av kvalité. Om det var tidens tempo eller bara en följd av att jag bytte tränare vet jag inte. Men hur som helst så tryckte han hela tiden på att "vi måste träna hårdare". Det är den devis jag fortfarande lever efter.

När jag började cykla mer seriöst 2007 så jagade jag först timmar. Både för att det skulle göra mig bättre men också för att jag tyckte det var så roligt att cykla och inte hade så mycket annat att ta hänsyn till. Numera så har jag det och timmarna har fått stryka på foten i viss mån. Därför försöker jag att när jag tränar träna hårdare. Jag har också blivit mer noggrann med kontinuteten. Hellre korta och hårda pass 5-6 dagar i veckan än längre pass 3-4 gånger i veckan.

Intervallträningen är en grundbult i detta och har diskuterats en del i kommentarerna. Mitt upplägg består av en mix av följande intervaller:
  • 10x4 minuter med 1 minuts vila (huvudsyfte: träna återhämtning)
  • 6x4 minuter med 4 minuters vila (huvudsyfte: träna VO2 max)
  • 20x30 sekunder med 1 minuts vila (huvudsyfte: träna uthållighet)
  • Chris Hoy intervaller (huvudsyfte: träna VO2 max)
Givetvis laborerar jag lite hit och dit med dessa - men presentationen ovan är grundstommen.

Nu kanske du reagerar på att de kortaste intervallerna har syftet att träna uthållighet men det är inte en felskrivning. Det bygger på iden om att bygga Mitokondrier som du kan läsa mer om till exempel här: http://www.biketechreview.com/performance/mitochondria.htm

Förbereder mig på kommentarsanstormningen!

onsdag, januari 21, 2009

Ensidig träning?

Dag 3 med samma intervaller. 30/60. Jobbigt som vanligt - det blir inte lättare efter några dagar. Dagens maxtest med samma förutsättningar som tidigare slutade med ett max på 965 watt. Alltså ytterligare 25 watt högre. Inlärningskurva eller dagsform? Hmmm. Bra att den går åt rätt håll vilken förklaringen nu än månne vara.

Fler tips

Känns kanske förmätet att tipsa om en av Sveriges största cykelbloggar eftersom ni säkert redan läser den - men om inte... gå in på oijer.blogspot.com för trevlig läsning av en av Sveriges flitigaste bloggare.

Ett ytterligare tips är patrikstenberg.blogg.se där ett av Cykelcity.se:s nyförvärv bloggar. Patrik är en stenhård cyklist som i år tar klivet in på seniorscenen. Stenberg plågade till exempel min klubbkompis Göran på Svealandsmästerskapen i höstas. Så till den milda grad att frukosten nästan kom upp igen.

Ordning och reda

Det börjar bli ordning i vår nya lägenhet. Eller ordning och ordning - organiserat kaos är kanske en bättre benämning?

Jag har ju som sagt blivit sambo och under denna process fördes hårda förhandlingar om antalet cyklar som fick uppehållstillstånd i lägenheten. Resultatet blev två men jag har tillfällig dispens för tre (som framgår av bilden).

Det mesta blev som jag hade tänkt med lägenheten. Gjorda förbättringar utföll som förväntat, möbler passade in bättre än jag vågat hoppas. Men vad gäller cyklarna är jag lite besviken. Faktum är att de alltid alltid tar mer plats än man tror. Jag tänkte, enfaldigt, att det är ju bara ett par cyklar, några hjul, lite verktyg, ganska mycket kläder... Ja, ni hör ju. Och samtidigt som det går att stuva undan en del så vill jag ju ha det relativt lättåtkomligt - annars går funktion förlorad. Och det är ju också vackert att ha cykelsaker framme, om än kanske inte överallt.

Så nu trängs cyklarna i den "kreativa hörna" som skapats framför våra två stora fönster i sovrummet. Avskilt från sängen med en garderobsvägg. Under bordet skymtar hjulväskor och Dr. Fuentes-väskan (dock endast med tillåtna preparat såsom power bars med lakritssmak). Den defekta IKEA-hyllan på golvet är ingen permanent möbel.

Skåda -en förvaringskompromiss.

tisdag, januari 20, 2009

Dagens watt

Körde samma intervaller som igår. Avslutade med tre maxansträngningar a 10 sekunder sittandes. Idag landade jag på 932-946 watt. Alltså 100 mer än igår. Jag kanske får hänvisa gårdagens watt till inkörningsproblem.

Någon som har erfarenhet av akuratess, felmarginal etc angående wattangivelserna på en Elite wireless crono - hör gärna av er!

Snygga bilder...

Du har väl laddat ner Trimtex cykelklädskatalog för 2009? Om inte - gör det nu.

Se särskilt sid 6-7... hård kille i temposmutta.

http://www.trimtex.no/goods/documents/bike-catalog2009-se.pdf

Cervelo test team

Cyklisterna får knappast själva välja sina sponsorer - för fick de undrar jag vem som skulle välja Catlike som hjälmsponsor? Jag är inte alls förtjust i deras huvudbonader. Sastre, som förvisso aldrig sett särskild hård ut på cykeln (även om han kan köra hårt som fan) ser ännu mesigare ut i deras nya hjälmar.

No thanks.


Photo: Shane Stokes/Cyclingnews.com

Doin da intervals

Nytt intervallpass i hemmets lugna vrå igår. Har börjat finna mig tillrätta i vardagsrummet på min nya trainer som är så fantastiskt trevlig att cykla på. När man inte kan ställa in ett fast motstånd så blir det lite som att cykla ute - nämligen att effekten varierar hela tiden och jag får jobba för att inte gå på för hårt eller ta i för lite. Tänkte att 30/60 intervallerna skulle kännas bra eftersom jag hade haft en vilodag men oj vad jag fick slita. Från första till sista av de 20 repititionerna. Körde på samma effekt, cirka 400 watt.

Bra att ha vid inomhusträning är följande:
  • Svettarmband
  • Handduk
  • TV-fjärrkontroll (syns i bokhyllan bakom mig)
  • Mobiltelefon (om du blir uttråkad under uppvärmning/nedvarvning - det blir jag)
  • Trainermatta/alternativ liggunderlag (finns på vinden - när skall jag orka hämta?)
  • Rullgardin (om man som vi bor på en trång gata och ogillar grannarnas nyfikna ögon under svettandet)
Avslutade passet med att maxa sittandes och toppade på beskedliga 840 watt. Förvisso sliten och förvisso sittandes - men ändå lite väl lågt. Skall se vad jag kan pressa upp det till under vårens slit. Och kanske testa på fräscha ben någon gång.


Väntar på att Simpsons skall börja. Träning 16.05-17 är perfekt; 2 avsnitt i rad.

måndag, januari 19, 2009

Vilodagsaffekt

Förra veckan blev det knappa 10 timmars träning. En vad jag hoppas standarvecka under vintern - mer hinns inte med. Det var intervaller tisdag och torsdag, styrka med konditionsinslag måndag, onsdag och fredag och distanscykling lördag. När februari kommer skall styrkan minskas och betoningen på intervaller öka.

Igår hade jag därför välförtjänt vilodag vilken tillbringades i sängen större delen av dagen. Jag bloggade lite men ägnade också en hel del tid åt debatten om Liza Marklunds bok "Gömda". Vet inte varför jag gjorde det för jag blev bara förbannad. Så förbannad att jag efter att ha sett Janne Josefssons debattprogram om boken var tvungen att gå till handling.

Men det var förstås inte Marklund jag blev sur på, även om jag kan ha svårt för henne, utan Josefsson. Denna självgoda gubstrutt hade så tydligt tagit ställning för Monica Antonsson och mot Liza Marklund att det bara blev för mycket.

Vad gör man då när man kokar över av dåliga debattprogram. Jo, jag anmälde honom till GRN, granskningsnämnden för radio och tv. Min grund var att han inte levde upp till kraven på saklighet och opartiskhet. Kanske var mina argument en smula luddiga - men det är skit samma. Nu får i alla fall någon utreda detta och kanske en till, precis som jag, tycker att programmet var skit.

Och debatten om boken har tappat alla proportioner. Måhända fanns en otydlighet kring titeln "Gömda - en sann historia" men det är i mina ögon en petitess och förändrar inte faktum. Massor av kvinnor i vårt och andra länder lever under hot från män. Och det är det som är det stora problemet - inte titeln på Liza Marklunds bok.

Så kan det gå när man inte tränar. Energin måste ut någonstans!

Se debattprogrammet:
http://svt.se/svt/play/video.jsp?a=1395463

söndag, januari 18, 2009

Läser om Lance

Läser om Lance premiär på tävlingsbanan igen. Han satt med i klungan på criteriumet som inledde Tour Down Under. Bra start enligt honom själv.

Tour down under avgörs i Australien och även om cyklingen är hård verkar vädret vara en barnlek. Annat var det under 2001 års Paris Roubaix. Då fick cyklisterna verkligen visa vad de är gjorda av.

Hårdare än så blir det inte.

Lördagsdistans

Jag är inte en särskilt van vintercyklist och är därför kanske vekare än många andra. Så det var med viss skräck jag noterade att termometern visade -6 igår morse. I så kallt väder hade jag aldrig tidigare cyklat.

På med allt jag kunde hitta. Vet av erfarenhet att det är extremiteterna som lider mest och satte därför på mig yllestrumpor, windstopperöverdrag, skor och skoöverdrag. I den ordningen. På händerna hamnade hummerhandskarna. Det fungerade ganska bra även om jag blev lite kall om fötterna innan jag var hemma.

Mötte upp med Görna, Magnus, Martin och MO i Solna och sen cyklade vi början på vår Norrortsklassiker. Det vill säga ut genom Upplands Väsby och ut på vägarna där Roslagsvåren går. På grund av kylan körde vi dock en nedkortad men oj så fin variant. Vägarna kring Skånela var vintervackra och Solen fick de frostklädda åkrarna att glimma. Hade gärna tagit kort på det hela, men tordes inte ta av mig handskarna av rädsla för att kyla ner fingrarna som äntligen blivit varma.

Totalt blev det fyra timmar i sadeln - årets hitills längsta pass. Nice.

På väg från Solna

fredag, januari 16, 2009

Cykling långtbortistan

Sitter här och drömmer mig bort. Långt bort - till Tajikistan närmare bestämt. Min flickvän har sökt jobb i detta land som många, inklusive mig själv, knappt vet vart det ligger.

Funderade lite över cykelmöjligheterna och efter diverse googlande fann jag att Tajikistan är hem för Pamir - "världens tak" - ett bergsområde som täcker större delen av landet. Där kan man cykla och få fantastiska naturupplevelser (enligt utsagor), men det kanske inte är den typen av cykling jag hade önskat. Organiserad tävlingscykling verkar dock lysa mer med sin frånvaro.

Tur jag har köpt en cross om det nu skulle bli så att jag flyttar dit. Och höghöjdsträning lär jag få då högsta passagen går över 4600 meter över havet.

Cykling genom Pamir - ganska cool, dock inte så race

torsdag, januari 15, 2009

Invigning av trainern

Testade min nya trainer för första gången idag. Det är en sådan där med wattmätare som visar nuvarande och genomsnittlig effekt. Nu skall träningen bli mer vetenskaplig är det tänkt. Jag testade den med mina favoritintervaller - 30/60. Alltså 30 sekunders hårt arbete och 60 sekunders vila. Tanken är att hela tiden ligga runt tröskelnivå. Under intervallen så kryper man upp över och sen så vilar jag precis lagom för att hinna ner igen.

Effektnivån baseras på testresultat som nu är ett år gamla, men jag tror de funkar bra ändå. Jag låg på 400 watt under intervallerna och efter 20 stycken så kändes det i benen. Effektivt och jobbigt pass som avklaras på 60 minuter med uppvärmning och nedvarvning.

Positivt att se är hur snabbt effekten uppdaterades och motståndet justerades. Det var lätt att hamna på rätt effekt bara 3 sekunder in i intervallen. Det svåra var att sen hålla den jämn eftersom kadensen sjunker alltigenom arbetet.

Tanken är att köra det här passet minst två gånger i veckan fram till säsongsstart. Ambitiöst - men det skall gå.


Min nya leksak - med beröm godkänd

Tar proffsen i?

Visst gör dem det - i alla fall en av mina favoritcyklister alla kategorier: Phillipe Gilbert. Läste i Cycle Sport i somras att Gilbert varken gillar eller är särskilt bra på tempo. Varför? Jo "Cause Gilbert always attacks - and you can't attack in a time trial..."

Men trots detta så är Gilbert nu sugen på en temposeger och det i Tourens första etapp. Han bor och tränar nämligen i Monte Carlo där etapp 1 avgörs och han cyklar banan så gott som varje dag. Kanske är det dags för Gilbert att visa hur man gör när man attackerar hem en prolog?

"Ja, jävlar vad jag tar i"
Photo: Roberto Bettini

Tack till David för tipset

Mavic R-SYS: total livsfara

Tydligen är anledningen till att Mavic väljer att återkalla samtliga framhjul att ekrarna riskerar att kollapsa om något träffar dem (och därmed hela hjulet).

Ersättningsversionen, som kunderna skall få istället, skall enligt Rouesartisanales ha en "stronger and thicker model".

Men hallå! Hur blir det med vikten då? Jag kan faktiskt tänka mig leva med viss kollapsrisk för att jaga gram...

onsdag, januari 14, 2009

Enkelt och klart

Var egentligen förberedd på att senare sätta upp cykeln i mekstället och börja trimma bromsarna och jag var egentligen på väg hemifrån iklädd en vit tröja och med skorna på mig , när jag plötsligt hade en insexnyckel i handen. Jag skulle bara prova. På någon minut satt bakbromsens klossar där det skulle och mekanismen var väl avvägd mellan bromsverkan vänster/ höger. Det åtgärdades snabbt och utan smutsfläckar på den vita tröjan. Det är så här enkelt det ska vara. Utan att behöva famla sig fram i blindo. Smärtfritt och effektivt. Fast egentligen skulle jag ju justera växlarna lite, rengöra kassett och kedja ordentligt och smörja lite också. Det kan vänta någon dag till. Nu ska jag bara intala mig att det alltid är så här enkelt.

Pulschock

Körde spinning igår och kände mig stark som en oxe. Pulsen svarade också föredömligt, nästan för föredömligt, då jag toppade på 204 - det vill säga 3 slag över min senast uppmätta maxpuls.

Nu undrar jag vad förklaringen kan vara. Tänkbara kandidater:

1. Jag stod upp vilket jag inte gjorde på maxpulstestet
2. Mätaren visade fel
3. Infektion i kroppen

Jag tror mest på nummer ett.

Någon som har andra tips?

Mer Silly Season skvaller

Efter återkommande disciplinproblem inför Crescendo Velo nu ett bötessystem för sina cyklister. Systemet är inspirerat av det nyligen införda systemet i Rabobank. I sin första form täcker systemet följande (siffror inom parentes anger gång i ordningen som förseelsen uppdagas):

Smutsiga händer efter att laga punka på vinterträning
1) Tvätta omedelbart händerna på närmsta mack, bjud övriga på fika
2) Torka av dom på ev medföljande ICKE klubbmedlemmar
3) Sparken

Träna i gamla hofvetkläder
1) Bränns på platsen
2) Sparken

Tävla med icke kolfiberhjul
1) Skäms
2) Sparken

Tävla i MTB
1) Skäms
2) Gör det i lönndom (annan klubb)
3) Sparken

Inte köra Solleröloppet
1) Sparken

tisdag, januari 13, 2009

Det skadar inte att hålla utrustningen ren

I slutet av lördagens distanspass strax innan jag kom hem så började det ta emot lite och det var ju givetvis bakre skärmen, för det brukar det vara om något bromsar vintercykelns framfart. Jag har en ganska svag konstruktion som håller uppe den rangliga skärmen, vilket är priset för att ha en liten landsvägsram och lite kraftigare däck.

Det visade sig att det inte bara var skärmen som krånglade för vajern till bakbromsen slackade betydligt. Den var rätt sladdrig skulle man kunna säga, men den verkade inte ha gått sönder någonstans eller släppt i något fäste. Mycket märkligt. Jag har dröjt med att titta på det i några dagar, eftersom jag har en ganska hög tröskel mot att ge mig på något som jag inte tycker är så värst roligt eller inte behärskar så där värst bra. Jag bryr mig inte om att någon säger att "det är så bra att meka med en cykel för man tar inte sönder något". Jag har förstört gängningen på ett växelöra och jag är glad att jag har en ram med ett utbytbart sådant, annars hade det kunnat bli en dyrbar historia. Genom att sakna kunskap och inte ha någon fingertoppskänsla för praktisk mekanik är det inte så lätt alla gånger.

Hur som helst, så började jag med att spänna vajern idag, men bromsen började tvärkrångla och ville inte följa logiska mönster längre. Så fort jag spände den det allra minsta låste sig bromsarna. När jag släppte spänningen i vajern så bromsade den mindre än förut men mer än innan jag började skruva och dona. Jag pillade på alla justerskruvar och spände lite fram och tillbaka, men eländet bromsade bara mer och mer. Djup suck.

I det här läget så inser jag att det är kanske bäst att tvätta skrället så att det blir riktigt rent och sedan sätta upp den i mekstället. Jag skulle antagligen behöva lägga mer jobb på det än jag egentligen ville. Felsöka en krånglande cykel är inte min starka sida. Ge mig orsaken, tala om var jag ska justera och jag har en chans, men om jag ska hitta ett fel som jag inte förstår... Tveksam inställning till det.

Medan cykeln blev renare och badkaret smutsigare tittade jag närmre på den bromskloss som innan varit riktad mot väggen och som numera var riktad mot mig. Det var något som inte riktigt stämde. Det ser ut som bromsklossen har lossat något från sitt läge och glidit upp så att den precis tar emot däcket. Det syns knappt, men jag tror mig ha funnit orsaken till bromsproblemet. Åtgärdas det kan jag förhoppningsvis spänna vajern som sig bör.

Jag är tillräckligt ointresserad för att se om det bara är det som felas den lilla vintercykeln. Den får stå och torka i badkaret över natten för att sedan spännas upp i mekstället för vidare omvårdnad en annan dag. Lika bra att gå över kassetten med för den är givetvis smutsig. Allt jag kan komma på skulle behöva smörjas. Sysslor som inte lockar precis, men det är väldigt mycket behagligare att cykla på en ren och nyservad cykel.

måndag, januari 12, 2009

Allmän beklagan

Varför ska det vara så svårt? Jag tycker om tanken med att beställa varor på nätet, men det verkar vara omöjligt att göra det utan att det är något som krånglar för mig. Nämn vilken site som helst och de lyckas ställa till det på ett eller annat sätt. Det är varor som inte längre finns kvar fast de gick att lägga beställningar. Det har hänt ett flertal gånger och varje gång har jag fått pengarna snabbt inbetalade på mitt konto igen, men det lämnar en fadd smak av besvikelse efter sig. Jag vill ju ha varan annars skulle jag inte ha beställt den. Det är försändelser som när de väl kommer fram inte alls innehåller något som jag har beställt. Då undrar jag vad personen som otåligt väntar på just dessa varor hittar i sitt paket månne. Varianten med defekta varor är självklar och den har givetvis upplevts.

Sedan har vi nu den senaste varianten också som har något av forna IKEA-historier över sig - tillbehörsproblem. Jag hade beställt pedaler inklusive klossar och när jag väl hämtat ut paketet och ska montera klossarna på skorna ser jag att om jag hade, säg ett par Specialized från förra året, skulle jag kunna montera dem och även ha lite reservdelar, men just de shims som jag behöver saknas. De var alltså lite extra generösa med det som inte behövs och alldeles för snåla med det som krävs. Pust, stånk, stön. Varför kan jag inte någon gång få uppleva en problemfri, oväntad snabb leverans?

Frågan är nu om jag måste returnera allt för att få ett par små hett eftertraktade plastbitar eller om jag skulle kunna få ett par små shims skickade till mig vid sidan av vanliga returrutiner. Problemet nu är nämligen att just mina pedaler är slut och går inte att beställa mer enligt aktuell information på hemsidan. En prekär situation som förhoppningsvis får en snabb och enkel lösning där kunden blir lite mer nöjd än hon är just nu. Jag erbjöd dem i och för sig att uppgradera pedalerna utan extra kostnad, men jag tvivlar på att de tycker att det är en bra lösning.

För övrigt så kan det strula när jag handlar i butik också och det är när jag handlar cykelrelaterade ting som det brukar hända. Kärt besvär? Nej, men det är värt mödan, även om jag helst sluppit den.

Uppdatering dagen efter författat inlägg - Bra bemötande. Nöjd kund. Case closed.

söndag, januari 11, 2009

Hur lång framförhållning måste man ha egentligen?

Alltså vad är det för fel med cyklister egentligen? Visst är det en trevlig bunt med folk allt som oftast, men vad är det för kontrollbehov som gör att väldigt många av dem vill boka sina cykelresor ett år i förväg?

Andra veckan i november förra året släpptes programmet för det danska bolag som jag tänker åka till Pyrenéerna med. Medan jag funderade på om jag ville åka vecka 36 eller vecka 38 fullbokades båda resorna -
På två veckor var alla platserna bokade!!

Då sattes en extra resa in vecka 34 in och där bokade jag plats väldigt kvickt -
Nästan 9 månader innan avresa!!

Vart är världen på väg egentligen? Sedan fanns det bara 15 platser kvar helt plötsligt och nu har jag via andrahandsinformation fått veta att resan är fullbokad och det finns 4 reserver, dvs personer som bara väntar på att någon ska ångra sig och avboka resan, så de får en chans att följa med.

Den här framförhållningen, ska man behöva leva med den? Det känns lite jobbigt faktiskt.

Annars känns det meget fint. Aubisque, Tourmalet, Peyresourde, med flera - Visst kan jag leva med dem.

Premiären avklarad

Så var den avklarad - årets crosspremiär. Cykeln höll måttet och kändes riktigt bra. 42/11 utväxlingen som oroat mig lite räckte gott och väl för vintercykling. 3 timmar i sadeln blev det och en fin tur runt Älgö och Gustavsberg med avslutande fika i Hammarby Sjöstad.

Det sämsta med vintercykling är rengöringen. Nu blev det först en avspolning på närmsta mack - vilket ledde till lite sura miner från mackägaren som tyckte jag skapade en isbana med allt mitt sölande (han kan ha haft en poäng). Väl hemma blev det ordentlig avtorkning på gården. Så är det att ha cykel när man bor i lägenhet och det är bara att gilla läget, men nog är det lite tradigt.

Men oj vad gött det kändes att vara tillbaka i sadeln.

lördag, januari 10, 2009

Tillbakablick 2008

Har funderat lite på hur det egentligen gick med tävlandet 2008. Det var min första fulla tävlingssäsong och även om jag inte tänkte på det under säsongen så genomgick jag en stor utveckling under året. Framförallt mentalt. Jag gick från att ha ambitionen att hänga med till att ha ambitionen att vinna. Det var nog det enskilt största framsteget och förändrade radikalt hur jag tänkte och uppträdde i klungan.

Den förändringen kom i samband med Hammarö 3-dagars i början av maj. Jag körde Östgötaloppet som första tävling och hängde med fint och lyckades undvika massvurpan. Östgötaloppet följdes upp med en seger i ESDUU-cupens andra deltävling. Trots detta så var självförtroendet inte på topp när det var dags för Hammarö. Hammarö samlar ett stort startfält med många duktiga cyklister och jag tänkte igen i banor av att "hänga med". Efter en 6:e (eller var det 7:e) plats på den inledande prologen blev jag dock sporrad och gick in i tempoloppet med stor ambition. Tyvärr punkterade jag dock där redan efter 1 kilometer. Surt sa räven för nu var jag borta från sammandraget - men å andra sidan körde vi utan press i resten av loppen. Efter gedigna laginsatser och en 9:e plats på GP:t och 4:a på linjet så lämnade jag Värmland med ett helt nytt självförtroende.

Det nya självförtroendet gav direkt resultat i ESDUU-cupens GP tävling veckan efter där jag slutade 2:a efter vad som nog var årets mest offensiva körning. Jag kommer ihåg när jag gick upp i spets på klungan samtidigt som vi kom ikapp en utbrytning med min lagkompis Patric i och jag skrek för full hals "Nu KÖÖÖÖÖR vi".

Säsongen började bättre än den slutade - varken Veteran-SM, NM eller Granheds gick särskilt bra. Så med mig in i årets säsong tar jag främst inledningen och jag har analyserat varför formen var så pass bra som den var i vissa av de tidiga tävlingarna.

2008 sammanfattat:

Bästa resultat träningstävling: 1:a ESDUU skeppsbron, 2:a ESDUU fiskartorpet
Bästa resultat tävling: 4:a Hammarö linje, 4:a Granhed prolog, 6:a Hammarö prolog
Bästa förning: När jag under Solleröloppet drog klungan uppför Gesundabacken med 10 kilometer kvar till mål. Den blev ett streeeck.
Längsta utbrytning: dryga 7 mil på Nordiska Mästerskapen på sanslöst hög puls
Största besvikelse: punkteringarna på Hammarö tempo och Luma GP - båda gångerna i bra slagläge.
Näst största besvikelse: den snudd på obefintliga utveckling som tempocyklist

Ser nu med tillförsikt fram emot 2009 års säsong.

Igång

Testade igår. Ett försiktigt styrkepass för att väcka kroppen. Den svarade kanske inte precis som jag ville, det var segt och trött, men sjukdomarna är som bortblåsta och jag är redo för sadeln. I morgon skall det cyklas - för första gången på tre veckor!

fredag, januari 09, 2009

Mavic R-SYS: total recall

Jaha ja, inte bara jag som haft problem med mitt R-SYS framhjul tydligen. Nu har Mavic gått ut med att de återkallar samtliga framhjul av modellen för kostnadsfritt utbyte mot ny version. Tydligen anses hjulet rentav hälsovådligt att köra på eftersom ekrarna under "special circumstances" kan gå av och orsaka personlig skada och ond och bråd död...

Se: http://www.mavic.com/road/news/news.762.aspx

Tack till Joachim för tipset som leder till ett nytt framhjul för mig och åtminstone ytterligare en cykelmupp.

tisdag, januari 06, 2009

Mr Handyman

Fan vad jag är grym. Med hjälp av buntband, rörklämmor i koppar och diverse skruvar har jag nu monterat skärmar på tävlingscrossen (undrar vad förre ägaren skulle säga...). Ramen har omsorgsfullt skyddats med eltejp innan förstås. Sen har jag monterat crossdäck på fulhjulet så nu är jag redo att köra. Känner mig händig som en hantverkare.

Det har fällts lite nedlåtande kommentarer om komponentval och klingstorlek. Jag är medveten om problemet, men ibland får man helt enkelt vara en stor person och bortse från sin egen fåfänga. Så har jag valt att göra i detta fallet, även om det smärtar.

Om det skall tävlas till hösten så är det dock högst tveksamt om jag kommer till start utan att ha bytt groupset.

Nytt år - begagnad cykel

Såja, då var man med cross. Var och hämtade en beggad Ridley som Henric på Cykelcity sålde. Fina grejer, nästan löjligt fina, för att vara på en vintercykel. Det är en riktig tävlingsspringare med högprofilhjul och tubdäck. Kanske lite övermaga för vintercykling som sagt, men jag köper hellre en riktigt vass tävlingscykel för 13 lappar än en fulcross för 10. Jag fick också med fulhjul på köpet så nu skall det bara monteras skärmar så är jag good to go.

Eller BARA monteras skärmar. Notera att det inte finns några fästen för detta. Alltså kommer jag behöva köpa klammrar, borra och använda ett gäng buntband. Pyssel pyssel, men när det är klart kommer jag ha en riktigt vass träningskompis.

Mr Ridley - nu i mitt hem

måndag, januari 05, 2009

Proffs eller gubbs?

Det nya ProTour-teamet Katusha har haft lansering av sina nya teambilder - tagna av den kände cykelfotografen Roberto Bettini (www.bettiniphoto.com). Bilderna lämnar dock mer att önska. Inte snyggt med vintertrinda cyklister på en beach i mulet och snålblåst i ett teamställ som för tankarna till det som var absolut värst med nittiotalet...

Andresponsorn, Itera, för tankarna till plastcyklarna på 80-talet. Är plast det nya kolfiber månne?


ProTour eller H30?

Cykla istället Filippo!

söndag, januari 04, 2009

Nytt år - nya lungor

Var och såg "Det är vi som är hemgiften" med humorgruppen Klungan precis före nyår. För er som inte sett den - gör det. Västerbottnisk humor; underfundig, svårmodig och överdriven. Briljant.

I en sketch i slutet kliver en man in på scenen och säger "Det är mörkt i slutet av tunneln, hälsar en som är framme". Som tur är så verkar det inte vara sant. Jag är på väg ut ur sjukdomstunneln efter en duvning som hette duga. Hostar emellanåt fortfarande som en gravt lungsjuk person, men orken har vänt åter och jag kan faktiskt tänka på träning.

Hur firar man sådana framsteg? Givetvis genom att kolla på en ny cykel. Jag har länge stått emot cross-träsket men det är väl bara att inse att om man skall cykla utomhus hemma i Sverige under vinterhalvåret så är det bara att ge efter och köpa sig en crossjävel. Så nu letar jag beggade crossar med ljus och lykta och idag skall jag kolla på en intressant kandidat.

Nästa vecka hoppas jag vara tillbaka i sadeln. Då peppad till tusen och kanske på ny cykel.

lördag, januari 03, 2009

Kall, blöt runda

Efter två fina rundor - En på nyårsaftonsmorgon i gott sällskap, där det ena av dagens tolvslag firades med java på Salami i Bjärred (länge leve deras öppettider) och en solorunda i strålande sol som reflekterades i iskristaller i omgivningen nyårsdagens eftermiddag, så är jag inställd på sol och lätt vind.

Så var fallet icke idag och trots en tråkig väderprognos gav jag mig ut. Jag får tacka Anders för det. Hade det inte varit för att han också skulle ge sig ut på FitForFights lördagsdistanspass hade jag inte fått mina 210 min cykling, varav den sista timmen med genomvåta, iskalla vantar. Bortsett från den malörten i dagens bägare så är jag nöjd med att jag gav mig ut. Det var en acceptabel runda. På något sätt så klarade vi oss ganska bra från vinden. Jo, väl hemkommen hade jag väl gärna sluppit att skölja av allt salt på all utrustning, men annars vidhåller jag att det var en runda som ändå var rätt trevlig. Sällskapet och val av runda hjälpte självklart till en hel del. Tack för det.

När cykeln arbetar åt dig

Vintercykeln inser att den inte är så het och försöker mer eller mindre lyckat satsa på en ny aerodynamiskt utformning. Natur och cykel i samklang kanske? Undrar om jag ska se det här som ett tecken på att det är dags att uppdatera något?