torsdag, februari 26, 2009

Att bedöma formen

Vi som inte har wattmätare och stenkoll har kanske andra små knep. Jag brukar de gånger jag tvingas springa till tåget bedöma om jag får upp farten snabbt, hur spänstiga stegen är, hur pigg jag känner mig under själva löpsträckan och hur lång tid tar det att sluta flåsa när jag väl sitter på tåget.

Efter en tids sjukdom och en tids vila var det så dags att vara lite sen till stationen på väg hem från jobbet. Jag fick snabbt upp hastighet, benen var förvånansvärt fjädrande och jag hann inte direkt ta slut under löpsträckan trots en viss längd. Däremot satt jag och flåsade en bra stund efteråt. Summa summarum - helt ok med tanke på den förargliga förkylning/ influensa/ vad det nu var som härjade runt i systemet nyligen.

Är det något jag lärt mig från förra årets mastodontinfektion, så är det att med tungt sinne acceptera att få hypokondriska tendenser när jag får känningar i luftrören. Det här gången känns det som det lönade sig. 1,5 veckors vila är väl inte det roligaste man kan hålla på med, men hellre det och få känna sig hyfsat stark efteråt, än att gå och dra på någon infektion i flera månader.

Snyggast i klungan

Tänker Crescendo Velo vara även 2009. Därför har vi tagit fram en ny byxa samt en överdragsjacka. Även om vi inte är mycket för det här med att vara praktiska så var vi det den här gången. En vit jacka hade varit smutt värre, men svart oändligt mycket mer praktiskt under blöta vårpass. Se och njut.

Nej, det är texten som blivit fetare, inte mina lår

Reflexer - säkerheten först. Eller inte.

Svart panel på rumpan är mer praktiskt, och uppskattat av träningskamraterna

Åhhhh vad jag älskar hårdhet

Om Charlotte Kalla gav en mosig uppsyn i skiathlon häromdagen så var det precis tvärtom idag.

Fy fan vad hård hon är. Snacka om att kötta ikapp. Att hon slutligen missade silvret med en tåspets gör inte så mycket för hon gjorde de sista tolv minuterna av damstafetten till årets skidhändelse så här långt.

Så hård vill jag bli.

Vill bli!
Vill bli!
Vill bli!

Dagens Intervaller

Pust, stånk och stön. Har kört intervaller nu på morgonen i 1,5 timmar. 8-7-6-5-4 med 2 minuters vila mellan varje. 2 gånger. Under vilan körde vi en 30 sekundersspurt - bara för att.

90 minuter på en spinningcykel är fan länge. I alla fall hinner jag bli tämligen trött på det hela. På något sätt snurrar inte vevarmarna på samma fina sätt som de gör på en vanlig cykel. Sen är sadeln för bred och styret också. Helkonstigt helt enkelt. Det funkar en timme, men sen börjar jag bli less.

Funderar på ett rullpass på trainern ikväll.

onsdag, februari 25, 2009

Självpepp

Ibland brukar jag tänka.

Fan Jesper, du är i bra form och ganska grym på att cykla. Du trycker säkert fler watt än 99% av Sveriges befolkning.

Sen kommer jag på. Det är den där sista procenten som står på startlinjen när det är dags för tävling...

Ingen träning idag. Köpenhamnsresan tog för lång tid. Dörr till dörr 13 timmar och nu är jag på tok för trött.

tisdag, februari 24, 2009

Dagens intervaller

Dagens pass avklarat. Det var trainer i hemmets lugna vrå som gällde. 20x30/60 (arbete/vila).

Återigen måste jag få hylla effektmätaren. Jag vet inte hur ni funkar, men jag trissar gärna mig själv genom att se att jag kan ta i mer, längre, bättre och med effektmätaren blir detta svart på vitt. Missförstå mig inte, att ha känsla är också viktigt, men för mig är det bra att ha lite hets när jag kör intervallerna på trainern.

Idag trissade jag ännu lite högre och försökte ligga mellan 410-420 watt hela tiden och var ofta uppe och nosade runt 430 watt. Och jag klarade det. Visst, det var lite jobbigare framåt intervall 15-16 än det brukar vara, men det är ju helt i sin ordning. Skall jag kunna ligga på 400 watt i fyra minuter - ja då måste jag ju träna en bit över det när jag kör korta intervaller, så enkelt är det.

Så det käns som jag gör progress. Det var tänkt att Hammarö maxtest #2 skulle gå av stapeln denna vecka, men jag skjuter på det till nästa. Veckans träning blir avkortad av resor, först till Köpenhamn i morgon för jobb och sen till Malmö i helgen för farmors begravning. Trevligt att få träffa tjocka släkten, även om det är för en sorglig omständighet.

Gårdagens intervaller

Det blev som sagt ett inklämt spinningpass igår. Men efter två dagars vilande kändes det bra i benen och framförallt pulsen svarade bra. 30/30 intervaller passar sig inte så bra på spinningpass så istället körde jag fyra långa intervaller om 8 minuter på 90-92%. Totalt 30 minuter på +90% var en redig omgång för hjärta och lungor.

Under passet hade jag en snubbe i en Campagnolo-tröja vilket ingav viss respekt. Han verkade dock vara en sådan där skum cyklist som kör spinningpass iförd cykelhandskar. Det har jag aldrig förstått mig på

Efter passet gick jag ut och körde mina styrkeövningar. Vinterns lyftande har gett resultat. I mina kråmande balansövningar känner jag mig både stabilare och starkare. Har dock insett att det inte är en övning som skall köras iklädd cykelbrallor eller tajts för jag ligger liksom på rygg och trycker skrevet uppåt till allas beskådnad. Jag blir lite blyg om jag inte har shorts på mig och det går ju ut över prestationen.

Körde också lite chins för att visa biffarna i gymmet att störst inte alltid är starkast.

Jag kanske inte lyfter lika tungt som er, men jag kan bära mig själv. Åh så poetiskt.

måndag, februari 23, 2009

Den komplicerande faktorn...

Jag har ju tidigare ordat om arbetets hämmande effekt på träning. Idag har jag fullt upp och försöker febrilt hitta en lucka för träning. Det tänkta trainerpasset får stryka på foten och istället panikspinner jag nu på jobbet klockan 18. Tur att det ligger vägg i vägg för annars hade jag inte hunnit. Har jag tur kan jag också hinna med lite styrkeövningar efter avklarad pedalsession.

Senare i veckan kommer fler störande moment vilket redan oroar. Jag måste sannerligen se till att få ordning på det här med jobbet innan det är dags för säsong - såhär kan jag inte hålla på!

Snöröjning a la Stockholm

Hmmm, det verkar som att vi inte kommer hinna ploga Katarinavägen. Nåja, ingen fara, det är ju ingen viktig väg. Inte genomfartsled för typ 11 busslinjer - nä då. Och vi kan ju alltid slänga ut ett ton salt istället och förvandla allt till en enda flytande sörja som av bussar och bilar kan tryckas upp på cykelstråket så det blir som en lång mudslide. Perfekt.

Gaaaargh. Jag saknar snöröjning a la Norrland.

söndag, februari 22, 2009

Färgen på cykelbrallan

Skall vara svart


INTE röd!


Sen är det ju så många ytterligare stilfel att jag inte ens vet vart jag skall börja...

Söndagssport

Avtittas i soffan. Tänkte säga avnjutes, men den här dubbeljakten som just nu pågår är fan ett sömnpiller. 35 man kvar i tätgruppen efter en timmes åkning. Det enda som var roligt första halvtimmen var att Södergren körde hårt, annars hade den varit så tråkig att jag hade gått och lagt mig.

Nu rycker Södergren äntligen och en grupp på fyra man är loss. Men varför hjälper man inte Södergren? Ååååååh skidåkning är så konstigt.

----------------------
Uppdatering: Klart de andra inte hjälpte till med farthållningen - de var ju helt döda.

lördag, februari 21, 2009

Hjul på g

Bakhjulet klart. Oj så fint. 1350 gram/paret ungefär.

Till framhjulet fick jag defekta ekrar - så det dröjer ett tag. Irriterande.

fredag, februari 20, 2009

I förhållande till vad?


Det ser lite spännande ut va? 20% lättare, fast sedan när man ser att det är extra komfort så kan bli lite betänksam.


Lägg märke till att den kungliga gelen bäddar för maximal komfort. Sadeln är kanske 20% lättare än förut, men fortfarande tyngre än en hel kolfiberram. Fast det är klart. Den är billigare än den här som hade varit så fin på min cykel.


Hur som helst hade där Selle Royal Premiumsadeln inte hamnat på någon av mina cyklar om jag så hade fått den kastad efter mig.

____________________________________________________________________________
Förtydligande - Efter att ha läst kommentar no 1 inser jag bestört att någon har misstolkat min mening. Hur det nu kan ha gått till. Även om jag skulle ha skrivit lite luddigt finns det väl ingen som kan tro att jag skulle välja det svarta mastodonteländet framför den vita, smäckra skapelsen. Väl?

"Selle Italia SLR Kit Carbonio Flow är en sadel som jag trivs alldeles utmärkt med, så utmärkt att jag gärna vill ha en vit också (som hade passat alldeles utmärkt till min cykel likaväl som till min fysik). Det är den där dunderklumpen som jag inte vill ha.

Behöver jag verkligen förtydliga det?
"

Sjukdomslektyr


Nu har jag varit krasslig några dagar och under tiden har katalogen hunnit komma, så när jag stack näsan utanför dörren för första gången på en tid, så har årets version införskaffats.

Det är så vansinnigt tråkigt att vara sjuk, men under tiden har jag som vanligt säkert slagit en del sömnrekord. 21-15 under onsdagsnatten och 21-10 natten som passerat. Sömn och vätska är mina huskurer mot de flesta förkylningar och influensor. Verkar för övrigt fungera bra mellan intervallträning enligt kommentarer från förra inlägget.

Det här med intervaller

En del frågar, som Joachim i kommentarerna, om jag inte tränar annat än intervaller. Och nej, det gör jag ju nästan inte.

Och inte nog med det, jag vill hävda att de flesta som tränar seriöst kör mest intervaller. Låt mig illustrera.

"Nej, vi var bara ute och cyklade lugnt, men så tryckte vi på lite i backarna"

Intervaller

"Körde lite medeldistans med fartinslag"

Intervaller

"Vi var bara ute och cruisade och spurtade på lite skyltar"

Intervaller

Det jag menar är att det gärna blir intervaller även om man inte gärna tänker på det. Så har jag tränat innan. Skillnaden är att jag nu försöker strukturera min intervallträning för att göra den hårdare och mer tidseffektiv. Träningen nu är helt inriktad på att bygga kapacitet. Fysisk kapacitet. Senare, när jag börjar träna mer ute i grupp så blir det mer tävlingsinriktad träning. Ni vet där man rycker när andra inte är beredda, när folk inte väntar på toppen av backen. Och så vidare.

När man läser bloggar från folk som kan det här med att cykla (några länkar jag till i vänsterkolumnen) och tittar på hur de tränar så vad gör de? Jo, intervaller. Om man kolla på träningspass för Columbias cyklister. Vad kör de? Intervaller...

Dagens intervaller...

Är redan avklarade 20x30/60 på 410 watt. Tiden för träning är begränsad idag då både Saras föräldrar och min storebror är på besök. Det fick därför bli 45 minuter på trainern tidig morgon.

Benen kändes tunga under första fem, det är väl inget konstigt kl 07.15, men sen kom jag igång.

Nu är det sluttränat för den här veckan. 6 timmar blir det bara, men det har varit hårda timmar.

torsdag, februari 19, 2009

Tour of California

Gångna natt lyckades jag äntligen med inspelningen tack vare att jag även spelade in programmet efteråt. Tur det eftersom sändningen i vanlig ordning drog över rejält. Cavendish vann, det vet ni säkert alla och jag tänker inte tala mer om det. Han är grym helt enkelt.

Produktionen är dock under all kritik. Man vet inte hur långt det är kvar. Uppgifterna om tidsgap är högst tvetydiga och slutligen så var kamerorna vid målet placerade så att det var stört omöjligt att få en uppfattning om vem som var vem i spurten. Vi är ju inte alla Roberto Vacchi som känner igen dem på armbågsföringen eller knävinkeln så i alla fall jag behöver lite bättre bilder.

Ikväll byter jag finkultur (cykel) mot annan finkultur och går på Dramaten. Fiiint skall det vara.

Dagens intervaller

Avklarades på morgonspinning. Vi blandade 30/30 med några fem-minutare och lyckades i vanlig ordning bli duktigt trötta.

I morgon har jag nu tvingats till två möten så jag vet inte riktigt hur intervallträningen skall kunna klämmas in. Men in ska den. Basta! För sen är det vila i TVÅ hela dagar.

I förrgår

Hände en konstig grej.

Jag och Sara satt och åt middag. Korv (det är väsentligt för historien).

Plötsligt hör jag hur ytterdörren smäller till. Sara, som sitter vänd mot dörren, skriker till av skräck "Nej!". Jag vänder mig om och ser en stor jävla hund komma inrusande, full fart, in i köket. Jag flyger upp och tänker att nu biter hundjäveln ihjäl oss. Efter Monica Antonsson historien tror man ju att någon galen bloggare är på jakt efter oss liksom.

Men hunden vara bara glad, och jävligt korvsugen.

Jag får tag i rackaren och drar ut honom i trapphuset och skriker för att se om någon är där. Tjock karl kommer rusande upp och sa att hunden hade satt iväg och han inte hängde med. Kanske var det korvlukten? Antagligen. Han försäkrar att hunden är snäll, men i samma ögonblick sliter den sig och tar en runda i full fart runt lägenheten igen. Snäll kanske, men helt knäpp.

Sen fick jag torka dregel på hela köksgolvet.

onsdag, februari 18, 2009

Allt är inte snyggt som är dyrt

Fransisco Mancebos hoj får inte höga poäng av mig. Jag gillar inte ramutformningen som förvisso har detaljer som invändig kabeldragning och är lite aero a la tempo i sadelröret - men inte ser den snygg ut. Och bilden gör dessutom att sadeln ser ut som den har lite för mycket extra padding. Nej, två tummar ner.

Dagens intervaller

10x4 vila 1 stod på menyn. Benen kändes tunga då jag bara gav mig själv 10 minuters uppvärmning. Den första på 250 watt var en ren pina och jag tänkte att det här kommer inte att sluta lyckligt. Men precis som tidigare så släppte de efter ett par stycken och jag trissade långsamt till 260-270watt. Sista två på runt 270-280. Pulsen makade sig sakta upp för att på sista intervallen till slut nå 90%.

Lite maxspurter avslutade där jag tog i så wattmätaren flög av cykeln. Mycket mer än bara just över 900 watt blev det ändå inte. Fan.

Com Hem helvetes jävla skit

För andra gången i rad så har Com Hems inspelning fallerat. Vad är poängen med att kunna bestämma inspelning av ett visst program om inte systemet kan känna av när programmet drar över tiden? Nu fick jag med allt av Tour of California förutom sista 10 minuterna. Jag fick alltså med allt det ointressanta (undantaget Leipheimers krasch) och missade den roliga upplösningen.

Jag som ville se Mighty Thor smiska på den lille Cavendish (som inte är mycket längre än mig själv även om uppgifterna varierar från 170-175 centimeter - jag gissar på det lägre för han ser liten ut på hojjen).

Bifogar en bild på Thor när han inte var så mighty - när han rullade förbi sist av alla i gruppetton upför Galibier. Jag tyckte vi hade ett litet "moment" där han och jag.

Kolfiber såklart

Som kompensation för bristande cykelsurfning tog jag till tryckt media och bläddrade lite i Kadens. Där jämför man olika material som används i cykelramar med avseende på densitet, brottgräns och styvhet.

Efter att ha tittat i tabellen så är det ju bara att inse kolfibrets överlägsenhet (som om man inte redan visste).

1. Det är lättast
2. Det har högst brottgräns
3. Det är styvast.

När man sen computerar styvhet/densitet blir det svart på vitt, kolfiber är fyra gånger bättre än tvåan på listan som är.... kolfiberkomposit. Stål, titanium och alu är totalt akterseglade. I rest my case.

Kolfiber - bra till allt!

Disciplin

Jag måste vara disciplinerad idag. Har tänkt träna över lunch framför Tour of California som jag spelade in i natt. Det innebär att jag nu under 3 timmar måste undvika att surfa in på diverse cykelsajter för att inte i förväg få reda på vem som vann. Hur skall det gå? Personligt rekord är typ 1 timme utan cykelsurfande så det måste till en avsevärd förbättring.

tisdag, februari 17, 2009

Dagens intervaller

Dagens intervaller är redan avklarade. Idag var det 30/60 på schemat. Körde 20 st som vanligt på testcykeln på gymmet. Trissade motståndet lite och låg på 410 watt. Kan konstatera efter några veckors watt-tränande att det tar lite tid att landa i det. Förstå vilka nivåer jag pallar och hur länge. Men nu börjar jag klura ut hur både jag och trainer fungerar och då är det ett utmärkt verktyg, framförallt för att försäkra mig om att jag tar i tillräckligt.

Efter cyklandet rundade jag av med lite styrkeövningar. Frustade runt bland maskiner och fria vikter så folk trodde jag var knäpp i huvudet. Jag noterade att, precis som diskuterats på andra bloggar, folk blir typ rädda när man kör skiten ur sig på gymmet.

Gustav och jag

På Velonews.com kan man kolla på Gustav Larssons watt-data från Tour of California. Under prologen snittade Gustav cirka 530 watt vilket är 132% av hans FTP (functional threshold power) på 400 watt.

Min FTP senast jag mätte var cirka 313 watt (nu för ett år sedan) så det är ju bara att räkna

313 x 1,32 = 413 watt. Det är alltså vad jag bör hålla på Hammarö. M i n i m u m. För visst borde jag väl kunna jämföra mig med Gustav Larsson rakt av eller? Jag menar hur bra kan ha va...

Nedan hans data från etapp 1. Där snittade han mer beskedliga 219 watt, förvisso under fyra timmar. Mer imponerande är maxsiffran om 1033 watt. Eller varför inte snittpulsen... 114 slag.

Fuck. 114 slag i snitt. Det har jag typ när jag tar en promenad.

måndag, februari 16, 2009

Dagens intervaller

Idag hade jag lite mer tid för träning så jag kunde ta gott om tid till uppvärmning. Hela 30 minuter rullade jag igång innan det var dags för hårt arbete. Märker att kroppen svarar bra på lång uppvärmning med några korta hårdare intervaller, och den lärdomen tänker jag ta med mig in i årets temposäsong.

5x4 vila 4 på menyn idag. Tänkte trissa lite så jag höjde från förra veckans 290-300 watt till 300-310. Låter kanske lite, men det känns. Pulsen var dock ungefär i paritet med förra veckans insats och jag kände mig stark.

Lite maxspurter som avslutning och slutade på 941 watt som max. Allt som vanligt med andra ord och inte en centimeter närmare 1000. Tror för övrigt att min mätare går i botten på 999, det ryms knappast fler siffror, men jag har inte belägg för det ännu...

En helt vanlig kväll på Tjärhovsgatan

Sneak preview

Liten föraning om hur det kommer se ut när det blir klart. Gammalt möter nytt. Gammal fälg, klassiska ekrar. Nyare, modernt svarta nav.


Detaljbild på vacker fälg...

Kärlek i kartong

Bara synen av askarna får mig att rysa av välbehag...

Det här med distans

Det här med distans som sagt. När jag just bekänt att jag emellanåt känner vånda inför att tillbringa större delen av dagen på en cykel så får jag mail från Göran som varit på Mallorca den gågna veckan. På 9 (eller var det 8?) dagar hann han med 36 timmar cykel! Och i mars åker vi ner tillsammans för att härja på precis samma sätt...

Men det är skillnad på cykling och cykling såklart. Och distanspass i vår/sommarväder är lättare än i vinterkyla. Och träning på racer slår harvande på cross. Och cykling i berg får tiden att flyga förbi bara för att det är så förbenat roligt att cykla uppför.

Om fem veckor, lite drygt, bär det av.

söndag, februari 15, 2009

Dagens distans

Fyra klubbmedlemmar på plats idag för 3,5 timmar runt Ingarö.

Distanspass är inget jag är sådär jätteförtjust i. Ofta så tänker jag från start en massa negativa tankar. Oj vad långt det är. Oj vad trött jag känner mig. Oj vad jag inte känner för att cykla. Oj har jag inte punka...

Men inte idag. Idag var jag bara glad. Munlädret gick på alla och timmarna flög iväg. Plötsligt var vi på väg hem igen. Och det var tur för då började jag bli trött.

Läste i DN igår att det hade öppnat ett nytt bageri i närheten av mig så jag gjorde ett stopp där och inhandlade surdegsbröd och semlor. En till mig och en till Sara. Sen var det go'fika för hela slanten. Bageriet kan varmt rekommenderas, helmysig inramning och goda semlor och gott bröd. Ligger på folkungagatan, ungefär vid hörnet erstagatan.

Bosön förra helgen - lite bilder

Bilder från Bosön förra helgen.

David släpper lucka...
Snittpriset för en bosöcykel - minst 50.000. Här en billig Carrera Phibra
Joachim testar sina nya teamkläder

lördag, februari 14, 2009

Så nöjd

Igår var jag rätt så nöjd med väderprognosen. Lite kallt kanske, men med en härlig strålande sol hela dagen. Jag skulle ut på AW med tjejerna, så jag hade hintat lite om att jag gärna startade lite senare på lördagsmorgonen. Den officiella ursäkten för det var i och för sig att det skulle kunna vara lite kallt direkt på morgonen och det skulle säkert bli mer behagligt att starta lite senare. Hur som helst var jag nöjd med att de andra inte hade något emot att senarelägga starten. För att inte tala om hur nöjd jag var med den klarblå himlen i morse. Att cykeln sedan hade ett gnisslande ljud när jag startade mot samlingsplatsen, var en en liten malört i bägaren, som dränktes i det allmänna välmåendet när jag vände ansiktet mot solen och njöt av värmen.

Slöt upp med de andra cyklisterna och var mindre nöjd då jag insåg ganska snabbt att jag hade det jobbigt. Efter en timme tackade jag för mig och skyllde på after worken som trots att den inte var helt snäll, inte hade varit helt blodig heller. Jag var väl inte bättre än så, just då. Solen sken och jag var inställd på att köra två timmar till själv och var ganska nöjd med att jag inte lät cyklingen styra mitt liv helt och hållet. Det har blivit lite after work den här veckan och det har varit så trevligt så.

Efter en stund ringde Petter. Han och Niklas hade släppt Lars och Lukas då vägarna började bli väl isiga norröver och nu undrade de om de kunde locka med mig till Veberöd och fika. Jag hade börjat piggna till lite igen och var rätt lättövertalad och väldigt nöjd med att få så trevligt sällskap igen. Vi mötte återigen upp och fortsatte en betydligt mer behaglig timme mot Veberöd, där jag stannade cykeln och bar den en en bit innan den lutades mot en vägg. Lägg märke till att jag bar den för det är av betydelse för resten av historien.


När vi steg ut efter fikastoppet skulle jag leda ned cykeln på vägen igen, men den ville inte följa med. Framhjulet ville inte riktigt samarbeta.

"Nejmen titta! Vad har hänt här?", sa jag och började skratta.

Det gick att snurra hjulet ett varv sedan tog det tvärstopp till man tvingade runt det och sedan gick det ett varv till innan det tog tvärstopp igen. Bromsarna låg inte emot. Det var här Hjälten Petter steg in, tittade på cykeln och konstaterade att hjulet gick emot framgaffeln en gång varje varv. Ekerbrott var förklaringen och den felande ekern hade väldigt keligt (så här på alla hjärtans dag) snott sig runt en annan. Fråga mig inte hur det har hänt. Några varv med ekernyckeln så hade Petter fixat min cykel, medan jag bara skrattade. Den där skiten hade jag trampat runt på och slitit som en gnu under två timmar tillsammans med cyklister som knappast behöver något handikapp jämfört med mig. Jag är en riktigt fighter ju!

I första uppförsbacken började jag fnittra högt. "Vad är det nu då?", undrade Petter. "Det går så löjligt lätt", svarade jag.

Jag struntar i om det är vansinnigt pinsamt att jag inte har koll på min utrustning. Resten av rundan var hur bra som helst. Det blev 4h20min till slut och jag är hur nöjd som helst. Fantastisk dag!

Ekrar - en vetenskap

Köpte ekrar till mitt hjulbygge igår. Hade nog diskuterat med David om hur många kors och typ av ekrar jag skulle ha. Sen räknade jag fram på dtswiss.com vilken ekerlängd det gav. Med listan i handen tågade jag till Cykelcity bara för att komma fram till att min ekerlängd inte fanns i lager. Jag skulle ha 293,295 och 299 mm långa och det slutade med att jag gick därifrån med 294,296 och 300mm långa. Nåja, fälgdiametern har jag inte heller järnkoll på så det blir säkert bra i slutändan.

Record-naven jag vill ha är slut överallt. Cykelcity, Cyclecomponents, Bikebuster med flera. Nåja - de fanns hos leverantören så senast onsdag borde jag ha dem.

Gårdagens intervaller

Jag har som mål att krypa upp mot 400 watt i snitt för mitt Hammarö Maxtest här under våren. Med det i åtanke inser jag snabbt att jag måste köra mina 30/60 intervaller hårdare än på 390-400 watt. Det säger sig självt liksom.

Så sagt och gjort. Under gårdagens komprimerade träningspass om 45 minuter höjde jag ribban och försökte ligga runt 410 watt och det gick förvånansvärt bra. 20 stycken repetitioner blev det och det gav mersmak. Nästa gång försöker jag nog lägga på ännu lite mer.

Idag - vilodag.

torsdag, februari 12, 2009

Carrera Vårklassiker 2009 - finfina erbjudanden


Loppets huvudsponsor, Europeiska Cykelimporten, erbjuder de som föranmäler sig till Carrera Vårklassiker 10% rabatt på hela sortimentet. För fullständiga detaljer - se www.crescendovelo.se

Silly season - snyggast i klungan

En liten smygtitt på Crescendo Velo's nya vår/höst jacka. Oj oj oj så snyggt det blir.

Hammarö Maxtest #1

Förstår att ni suttit som på nålar de senaste timmarna.

Maxtestet gick ok. Hade lite materialproblem då däcket slirade lite idag - om det påverkade inte alls, positivt eller negativt har jag ingen aning om, det lär visa sig nästa gång.

Hur som helst. 30 minuter uppvärmning med 3 hårdare 2 minutersintervaller under dessa 30 minuter. Sen start från stillastående och flat out i 4 minuter, med målet att ha så hög snittwatt som möjligt. Resultatet?

Test 1: 362 watt average

Gick nog ut lite hårt kanske, toppade på runt 450 watt. Nackdelen med min trainer är att jag inte kan se hur det fördelades över de 4 minuterna, men om jag skall gå på känsla så hade jag en liten svacka mellan 2.30-3.30 för att sen ösa in i mål. Ganska klassisk svackperiod - man är trött och har ganska långt kvar.

Nästa test om en vecka ungefär.

It's going to be an ugly year...

Två klubbar har radat upp segrar på sistone, Katusha och High Road. De två klubbarna har nog också de fulaste kläderna i klungan i år. It's gonna be an ugly year.

URK!

photo: www.bettiniphoto.net

Fruktansvärt ont...

Dra på trissor vilken träningsvärk jag har efter gårdagens tyngdlyftningssession. Framför allt är det trapezius som är ömmare än ömmast. Kunde inte ana att de var så ovana vid kroppsarbete, har ju ändå spenderat en del tid i gymmet i vinter. Men just trapetsen kanske jag har missunnat lite.

Hur som helst. Idag är det dags för mitt första Hammarö Maxtest. I korthet går det ut på att jag värmer upp som för ett tempolopp och sen kör fyra minuter på tempohojjen flat out och kollar vilken snittwatt jag når. Sen skall jag göra detta test minst fyra gånger till innan Hammarö för att se om jag lyckas utveckla/trimma detaljer. För efter fyra minuter på prologen skall jag vara i mål.

Max.

onsdag, februari 11, 2009

Starke staffan

Var i Solna 06.20 i morse. Hiskeligt tidigt med andra ord. Mötte upp med MO som tog mig till Balance för lite tyngdlyftning. Jag har inte provat det förut, men nu fick jag lära mig grunderna i ryck och stöt som enligt MO är grym träning för hela kroppen.

Jag är benägen att hålla med. Fick inte till tekniken till en början men när jag började (med betoning på började) förstå så var det väldigt roligt. Man får jucka, rycka, hoppa och flexa - allt i rask följd och vips så är stången ovanför huvudet.

Sen körde vi en chins-challenge som slutade oavgjort. Slutligen så lekte vi magträning där jag kittlade MO allt vad jag kunde till han inte kunde andas.

Mera hjul

Hjul är en vetenskap inser jag. Och internet är en outtömlig källa till information i frågan. Men idag gick jag bet när jag försökte hitta ERD (exakt rim diameter) för fälgen jag köpte igår (Record Du Monde i annonsen nedan). Detta behövs för att avgöra ekerlängd tydligen.

Men jag hittade ju massa annat roligt, som annonsen nedan. Enligt min vägning på ECI väger dock fälgen snarare exakt 312 gram och inget annat. Basta.

tisdag, februari 10, 2009

Jag också

Morgonträning alltså!

Det blev två timmar bestående av 45 min spinning och dryga timmen styrketräning. Jädra gött sätt att starta dagen! Spinningpasset är lite i kortaste laget, men är man bara effektiv så går det såklart bra att köra slut på sig ändå. Idag tog jag det dock ganska lugnt. Mest för att jag kände mig lite sliten efter gårdagens tvåtimmarspass men också för att jag hade ett tufft styrketräningsprogran framför mig.

Om en timme är det dags för dagens andra spinning-körare. Tänker mig lite rekryteringsträning som komplement till styrkan. Det blir kul!

Ett kort besök på ECI

Var på ECI över lunch, ett besök som blev så mycket längre än tänkt. Mycket trevligt cykelsnack. Gott kaffe.

Vi planerade lite inför vårklassikern och sen så kollade jag på fälgar för vårens hjulpar. Tänker mig få byggda ett par finfina klassikerhjul och inhandlade därför ett par schyssta tub-fälgar. Lätta, cleana, låga aluminiumfälgar som vägde 310 gram stycket. Tänk er dem med ett par fina campa-nav och silverekrar. Då har ni ett hjulpar som väger in på runt 1360 gram till en kostnad endast 3-4000 kronor. Svårslaget. Roterande vikt i fälgen blir som ett par Zipp, fast lite billigare då.

Dreglade över ett par Campagnolo Record fälgar som förvisso inte var superlätta - men oerhört oerhört snygga. Kanske nästa gång.

Likadan fälg som den jag köpt fast jag kommer ha annat nav. Snygggggt.

Morgonträning

Hade för ett tag glömt bort att jag skulle morgonträna på jobbet idag och därför planerat in arbete hemifrån. Så nu blev det cykel till jobbet 06.00 för träning och sen cykla hem igen. Värt? Absolut. Vi blev tre från Crescendo plus Adam och hans crew, totalt 6 personer. 55 minuter på cykeln varav 40-45 med hårda, korta intervaller. Det räckte för att mosa mina ben.

I morgon skall jag träna tyngdlyftning med MO. Tillsammans skall vi försöka pressa ner mig i alldeles för små trikåer. Om jag har tur.

Sveriges största cykelblogg - uppföljningen

Som ni såg igår gick cykemuppar.se fram med stormsteg i besöksstatistiken och för en dag kanske vi kan titulera oss Sveriges Störst Cykelblogg.

Nu var det tyvärr inte cykelskrivandet som föranledde läsarstormen, igår hade vi cirka 600 besökare, utan tyvärr något helt annat. För några veckor sedan skrev jag ett inlägg som hette "vilodagsaffekt" där jag berättade att jag anmält Janne Josefsson till Granskningsnämnden för Radio och TV. Igår hade någon snokat reda på och begärt ut anmälan och då tog det fart på andra bloggar, särskilt Monica Antonssons blogg, och bland kommentarerna där

Jag tänker inte ägna mer energi åt detta här, vi skriver ju i första hand en cykelblogg. Jag kan bara notera att om så bara för en dag så var vi igår, så vitt jag vet, sveriges största cykelblogg! Synd bara att det inte var cykelskrivandet som genererade det. Det skrivs lite om cykel, men Janne Josefsson prenumererar antagligen på radionämndsanmälningar. Jag efterlyser en bättre balans.

måndag, februari 09, 2009

Sveriges största cykelblogg!

Kolla, helt plötsligt blev cykelmuppar sveriges största cykelblogg! Hur kan det komma sig?


Ändrat träningsupplägg

Planen för veckans intervaller föll redan idag. Känner att jag efter förra veckans hårdkörning (6 timmar intervallträning) inte är mogen för ytterligare dito idag. Benen känns möra och mosiga och det vore nog oklokt att dunka på. Det sägs ju gärna att man skall lyssna på kroppen och idag lyssnar jag på det örat.

Så dagens planerade intervaller byts ut mot 1 timmes lugnare cykling på trainern. Jämn och fin fart på runt 180-200 watt. Bara för att trampa lite i största allmänhet.

söndag, februari 08, 2009

Fit for fight - inte jag

I onsdags var jag hos Christian och Fit for fight för att göra ett kombinerat laktat-och syreupptagningstest. Alltid spännade att kolla sin förmåga och alltid trevligt att träffa supercykelmuppen Christian.

Senaste tillskottet i testlokalen var en ny trainer där man tar av båda hjulen när man sätter fast cykeln. Man har alltså ramen direkt monterad på trainern. Cykeln sitter inte heller lika stabilt som på en traditionell trainer utan kan vicka ganska mycket i sidled. Mycket ovant och ställer rätt höga krav på bålstabilitet. Något jag uppenbarligen saknar!Jag har ju som bekant endast tränat i två veckor efter ett liiite längre träningsuppehåll. Med andra ord hade jag inte allt för höga förväntningar på resultatet. Det får snarast ses som ett base-line värde. Trots mina goda föresatser kunde jag inte låta bli att bli lite besviken på resultatet. Redan i ett tidigt skede insåg jag att mina värden skulle vara rejält sämre än senast. Inte idealiskt att tänka på sådant i det läget kanske, men skillnaderna var så uppenbara. Snart blev det dock så jobbigt att inget kunde distrahera längre.

Tröskelpulsen är numera 20 slag lägre och tröskelwatt omkring 90 watt mindre än för ett och ett halvt år sedan. Inte undra på att jag tyckt det varit jobbigt att träna på samma pulsnivåer som tidigare. Det positiva är att jag tål en hel del mjölksyra. Sjukt plågsamma 15,8 mmol vid sista mätningen. Urk!En neslig glappkontakt gjorde att syreupptagningsmätarmaskinen måste startas om, så det testet hann vi inte med. Lite surt men jag gör det en annan gång.

Bosön

Idag var det som sagt Bosön med ECI. Bra träning under ledning av Gingsjö Sr som styr med järnhand. 8x8 minuter på stegrande fart. Sista två gick på 41,5 i snitt och det kändes helt okej. Ifjol flög jag av under den sista intervallen, i år kände jag att jag inte ens hängde på gärsgårn. Gött. Jag tänker att det är den intensiva intervallträningen som gjort susen.

Denna vecka blev det "bara" sex timmar cykel, men det har varit 6 timmar intervaller så det är ändå inte så illa. Nästa vecka blir ytterligare en intervalltung vecka för att sen ta en lugnare vecka.

Så planen är:

Måndag: 30/60 intervaller
Tisdag: 30/30 intervaller
Onsdag: Hammarö Maxtest
Torsdag: 10x4 vila 1
Fredag: 5x4 vila 4
Söndag: Distans

Ungefär - lägger alltid in en brakslapp för smärre förändringar.

lördag, februari 07, 2009

MMS från Mallis

Fick mms från Göran idag. Han är på Mallis och hade cyklat 5 timmar i solen och behaglig temperatur. Sista biten låg han på rulle på några High Road cyklister. "Kanske Burghart, men det var svårt att se bakifrån" sa han. Döm själva.

Jag är inte alls avundsjuk...

Pimpin my bike

I morgon skall det köras på Bosön med ECI. Intervaller i förbestämda hastigheter står på schemat. Bra och disciplinerad träning på två timmar. Framförallt skall det bli kul att rasta fincykeln för ovanlighetens skull. Pimpade den idag med att sätta på Zipp-hjulen så i morgon kör jag med 6,6 kilos-cykeln. Skall bli spännande att se hur formen känns för när man sitter på trainer, spinningcykel och trampar för sig själv, eller kör på crossen i maklig takt, är det svårt att veta hur det egentligen är ställt med kroppen.

Synd bara att vi skall starta så infernaliskt tidigt. 0730 blir jag hämtad.

fredag, februari 06, 2009

Dagens intervaller

Veckans fjärde intervallpass bjöd på 5x4 med 4 minuters vila. Med så lång vila innebär det att det skall köras hårt. Och hårt betyder i dagsläget 290-300 watt på min trainer. Förutom första som var tung som satan kändes det jobbigt men okej. Mot slutet led jag och fick kämpa för att hålla tryck, men så skall det ju vara. Pulsen planade efter 2 minuter ut på 186-187 ungefär vilket innebär att jag totalt fick mer än 15 minuter på +92% i puls. Mycket bra på ett så pass kort pass.

Avslutade med mina sedvanliga spurter och benen kändes ganska bra. Maxade ur på 961 watt. Fan, när skall jag nå 1000? Kanske när jag kör det i början av passet istället?

Kung Magnus


Magnus Bäckstedt lägger av meddelades det idag. Tråkiga nyheter för cykelsporten men tack Magnus för dina insatser på cykeln.

Mitt första minne av Magnus var 1998 när han oväntat vann en etapp på touren. Året efter var jag i Frankrike och tittade på en av de platta etapperna strax väster om Paris. När klungan passerade i ingenmansland stod jag och mina vänner med en hemgjord svensk flagga på 2x3 meter och skrek på Magnus. Han vinkade från klungan - vilket var stort för både mig och mina franska kompisar. Senare på den etappen gick han på utbrytning som så när höll till mål.

Han gjorde för oss, tänkte vi.

Denna episod ledde till en kärleksaffär mellan mig, mina franska vänner och Magnus. När han sen vann Paris Roubaix var vi alla i extas.

I år när jag fortfarande överväger att prova cykla SM i elitklassen hade jag hoppats få möta honom - men nu blir det inte så. Kanske lika bra att köra veteran ändå.

Tack Magnus!

Farväl till en vän

Att skiljas är att dö en smula. Och nu skiljs våra vägar. Klockan 13 träffar jag köparen. Vi fick ett par fina år tillsammans. Vi upptäckte ny mark, nya vägar. Många äventyr hann det bli. Du har följt mig runt jorden, till Zambia, till USA, till Örebro. Jag kommer sakna ditt smattrande och din spänst.

Men du kommer till en fin familj och du kommer hitta många nya vänner. Och vem vet, kanske ses vi snart igen?


Grandmaster C
19/9 2006 - 6/2 2009

Carrera Vårklassiker 2009


Missa inte årets motionslopp 2009! I år ännu fler och bättre priser! Information om loppet på www.crescendovelo.se.

Erbjudande just nu! Köp en komplett cykel med kolfiberram på ECI till vrakpris och få en fristart till loppet på köpet. Se www.eci.nu för mer information

torsdag, februari 05, 2009

Tjuvlyssnat på stan

Han: [...] så det var 4,5 km till skolan och inget busskort.
Hon: ???
Han: Ja, alltså 4,5 km och inget busskort.
Hon (med emfas): Är det 4.5 km till skolan får man fan cykla!

You go girl!

Dagens Intervaller

Idag körde jag intervaller på motionscykeln på Friskis och Svettis. En av dem har ett watt-läge har jag upptäckt och det nyttjar jag flitigt. 20x30 sekunder på 400 watt med 60 sekunders vila. En faktor som gör det än jobbigare är att man måste hålla inne en knapp för att öka wattmoståndet i typ 10 sekunder, samma för att minska ner till vilowatt. Krångligt värre, men jag börjar få in knycken.

I morgon tänkte jag köra 5x4 med lång vila och sen är det intervaller på Bosön på söndag. Oj oj, vilken intervallvecka.

Tour of Qatar

Läser precis att en Belgisk 21-årig cyklist deltagandes i Tour of Qatar dog i sömnen i natt. Jag får alltid lite dåliga vibbar när sådant händer. Visst händer det att folk dör knall och fall, även i så unga år, och till synes oförklarligt. Men det lämnar också en besk eftersmak, särskilt när man säger att cyklisterna testas kontinuerligt för att kolla deras hälsa. Tänker inte spekulera, men hoppas innerligt att det inte är följden av att han drevs för hårt - varken med eller utan otillåtna preparat.

onsdag, februari 04, 2009

Dagens intervaller...

...är precis avklarade. 10x4 vila 1 som sagt. Första 6 på 260 watt ungefär sen långsam trissning av farten. Sista gick på runt 300 watt. Pulsen som förra gången. Kröp upp mot 90-91% och planade sen ut fint. Sista två var det snarare 93-94% och där någonstans ligger nog tröskeln. För på 186 känns det helt okej och kontrollerat, men på 188 blir jag duktigt trött och den börjar skena iväg om jag inte släpper på trycket.

De här intervallerna är även bra VO2 träning för det blir mycket mycket tid på 90% och högre.

Jetzt dusch och später pizza.

Mer mental förberedelse

Hittade bilden nedan via Nässjö CK:s hemsida. Den är från linjeloppet vid Hammarö 3-dagars 2008 där jag slutade fyra i spurten (jag längst till vänster). Tittar nu på den alldeles för ofta och tänker på hur det kan sluta lyckligare i år. Kanske dags för de där intervallerna nu?

Patric 3a, jag 4a. I år - 1a och 2a?
Foto: Nässjö CK/Torbjörn Jonsson

Tour of Qatar

Kollade på gårdagens etapp av Tour of Qatar där Boonen tog årets första seger. 53km/h i snittfart på den 130 km långa etappen. God damn. Den kraftiga vinden splittrade klungan omedelbart och efter bara några kilometer av etappen var det inte mindre än fem grupper. Sen gick det ihop lite, men de längst bak kom aldrig ikapp tydligen.

Några kilometer från mål körde Columbia hårt. Så hårt att Cavendish inte kunde följa i de lynniga vindarna. Hans hjälpryttare märkte dock inte att han inte var med utan fortsatte dra. När de väl märkte, då tog Boonens stallkompis Marco Velo över och såg till att Cav aldrig kom ikapp igen. Sen kunde Boonen rätt enkelt vinna spurten. Lätt som en plätt.

Spelar in dagens etapp för att ha som inspiration när jag senare i eftermiddag skall köra intervaller. 10x4 vila 1 står på menyn.

En helt vanlig morgon

En helt vanlig morgon så vaknar jag halv 7. Beroende på dagsformen kliver jag upp då eller en halvtimme senare efter idogt snooozande. Varken jag eller Sara vill ha väckarklocksansvar, för den som har det måste ju stänga av klockhelvetet och blir därmed den som också kommer ur sängen först.

I morse hade hon ansvar och jag låg och mös, kroppen ville inte riktigt vakna. Sen går jag upp och tar fram frukosten - den är oftast mitt ansvar då jag jobbar hemma mycket nuförtiden medans hon skall iväg. Frukosten har verkligen blivit något jag börjar uppskatta och vårda. Förr kunde det vara rostade mackor med salami ackompanjerat av ett glas O'boy. Nice, men inget man står sig på under hårdträning. Nej nu är det fil med hallon, valnötter och bran flakes. En eller två mackor, kaffe och ett glas grapefruktjuice. Herregud, när jag skriver det så ser jag verkligen hur helpräktigt det är. Men jag står för det.

Sen läser vi tidningen. Jag läser ekonomi och sport, Sara kultur, sen slåss vi om del ett. Eller så läser ingen den. Har vi tid kommenterar vi saker. Idag konstaterade jag att Dawit Isaak, den fänglsade journalisten i Eritrea, har förts till sjukhus. Några korta kommentarer om hur sjuk den historien är och sen läser vi vidare. Sara undrade om vi skulle gå på Afrikansk filmvestival, temat är "diasporan" och så får hon förklara det ordet för mig. En förklaring som går hem, även om ordet är ganska krångligt. Eller så används det bara krångligt.

Sen går Sara till jobbet och jag dricker mer kaffe och försöker komma igång med arbetet. Ibland går det sådär, och då bloggar jag. Som nu. Och tänker på träning och surfar in på cyclingnews.com...

En helt vanlig morgon.

tisdag, februari 03, 2009

Transportcykelhelvetet

Min pendlarjonne har varit en källa till problem på sistone.

Punka 1 förra tisdagen. Köpte ny slang och lagade på jobbet. Bara för att omgående få ny punktering. Fan, var det något i däcket?

Köpte 2 nya slangar på tisdagen - just in case. Hittade glasbit vid närmare granskning av däcket. Bort med den, bara för att konstatera att jag fått slangar för en 26-tummare. Skit i det och i med den ändå. Ny punktering. Av med däcket för att konstatera att gummit i kanten spruckit så ståltråden skaver i däcket.

Köper nytt däck. Nu är vi framme vid dagens datum. Försöker montera på däcket som är så tight att jag inte får på det. Efter en timme ger jag upp. På med gamla däcket igen, nu tejpat med silvertejp för att täcka skavet från ståltråden.

Slutresultat:

3 punkteringar
10 ömma fingrar
1 nytt däck (omonterat)
1 gammalt däck med tejp (monterat)
med en slang för ett 26-tums hjul.

Väl investerad tid och pengar!

Jag med!

Tror Jonas att han får vara ensam om att morgonträna. Nej då, jag körde med Patric, Adam och två till. Men vi sågs lite tidigare: 06.45 var vi på plats. Lite uppvärmning och sen 40 minuter med stenhårda 30/30 intervaller. Ungefär. Jobbigt som fan, men oj sån härligt start på dagen.

Morgonträning

Vilket härligt sätt att börja dagen! 45 minuter spinning med början kl. 07.15. Det satt fint!

Stabilt av Gerdahallen att erbjuda morgonträning, trots att intresset verkar vara förhållandevis svalt. Endast 20 deltagare nu på morgonen, och det verkade vara en bra siffra.

Det blev bara lugn körning då jag har mitt viktiga test imorgon och inte vill vara sliten då. Skönt i alla fall att ha rört på sig lite idag. Särskilt eftersom jag inte kommer att hinna träna ikväll.

Inte så cykelrelaterat

Hur reagerar en 10-åring i Älvsbyn på nyheten att hans skola brunnit ner till grunden?

Se gårdagens 19.30 Rapport-sändning. Spola fram till 10 minuter in i sändningen.

http://svt.se/svt/play/video.jsp?a=342591

Kunde inte sagt det bättre själv.

måndag, februari 02, 2009

Effekt av långvarig vila

På onsdag är det dags att få svart på vitt hur mycket min form har förfallit. Under Hedersmuppen Christians övervakning ska jag genomföra ett laktat- o syreypptagningstest. Jag hoppas att mina resultat inte ska vara alltför nedslående, men det är kanske att vara optimistisk i överkant. Om inte annat så blir det spännade att se hur utvecklingskurvan ser ut sedan fram till sommaren, då jag har för avsikt att träna sjukt hårt i vår. Min motivationsnivå ligger rätt högt just nu. Känner mig till och med lite stressad över att måsta ta det lite lugnt nu de sista dagarna innan testet. Jag vill ju bara köra som fan varje dag.

Återkommer eventuellt med vissa resultat. De som inte är alltför pinsamt dåliga då alltså!

Fåfänga italienare

Italienare får inte alltid till det modemässigt, även om de själva gärna vill tro det. Men man måste ge dem att de är fåfänga och det skall uppmuntras. Till årets Giro D'Italia har designerduon Dolce och Gabbana rekryterats för att designa ledartröjan. Mer sånt.

Tour de France kommer väl istället med en Livestrong-variant av Maillot Jaune. Hemska tanke... Vad som helst kan hända om Nike skall sponsra igen.

söndag, februari 01, 2009

Dagens distans

Blev inte varken lång eller välbesökt. Jag och Patric körde med Cykelcity som mönstrade... en åkare. 3 trevliga timmar i söderort blev det i alla fall och det räckte för mina ben som var möra efter en veckas intervallande. Vilodagen igår spenderades med öl- och vindrickande, kanske inte den bästa uppladdningen för dagen. Men trevligt var det.

Cross-VM

När jag sedan några veckor sedan blivit med cross tyckte jag det var på sin plats att kolla på VM som avgjordes idag. Jag har ju också följt Henrik Öijers trevliga blogg och han är en hängiven crossare vilket ökat mitt intresse.

Så jag är ledsen.

Jag tyckte verkligen inte att det var spännande eller intressant. När jag kom in i loppet var det redan avgjort. Han som låg etta slutade etta. Han som låg tvåa slutade tvåa. Avstånden dem emellan varierade några sekunder hit och dit under loppet, men det blev aldrig spännande. Det var ingen lagkörning som jag begrep, och inte ens Roberto Vacchi verkade riktigt veta vad han skulle säga för att göra det intressant.

Nu skall jag väl inte vara för hård, jag är ju nybörjare och har säkert en del att lära innan det blir intressant. Och följer man crossåkandet regelbundet, känner igen namn och så, blir det säkert mer spännande. Sen verkade det vara en riktig folkfest och det var säkert roligt att vara på plats - men som tv-sport var det ingen höjdare. Tycker jag. Sorry.

Velodromcykling - 6-dagesløp i Ballerup

Gårdagen var fin. En härlig distansrunda som blev lite kortare än jag hade lust med eftersom jag skulle på 6-dagesløp i Ballerup Super Arena senare på kvällen och hade lite att ordna innan dess. En härlig runda utan snö på torra vägar och med lätt vind. En riktig mysrunda. Härligt sällskap. Jag nämnde att det var torra vägar va?

Hur som helst på kvällen var det dags att åka till Ballerup för tävlingarna. Alltså fy vad kurvorna ser branta ut när man står uppe vid kanten och tittar ner. Just då, när jag stod där kände jag inte den vanliga, självklara känslan att "det där skulle jag nog vara bra på". Det enda tankarna lyckades prestera var relaterade till begreppet brant och en känsla av att jag inte skulle vara så kaxig på en cykel i den där kurvan.

Den känslan försvann efter ett tag, för det såg ju ganska enkelt ut när bancyklisterna körde runt. De kunde till och med ta det lite lugnt när de kryssade fram under de varv då de inte räknades i sammandraget. Klart att jag hade trivts där på banan. Man blev sjukt sugen på att testa själv.



Sammanfattningsvis - Mycket roligt att vara publik förutom vid de två tillfällen då det var någon slags pausunderhållning med för hög volym. Som tur var, så var det korta inslag. Det händer mycket på banan och tävlingsformerna skiftar hela tiden. Det är inte så att man sitter och blir uttråkad direkt. Vilken publiksport! Det är mäktigt när hela klungan drar förbi uppe vid velodromkanten, så att man känner vinddraget.

Daniel Holloway var kvällens sanna underhållare. Till tonerna av Bruce Springsteen ledde han klungan varv efter varv och fick med sig publik på vågen, handklappningar och vad han nu ville ha av oss.

Dernyloppen är ett härligt inslag. Förarna har tjocka magar och hjulbenta positioner på dernycyklarna, som var kvällens mest välputsade fordon. Vi fick se en förare förlora sin cyklist som han precis hade dragit upp i slagläge för att attackera täten. Det händer som sagt saker hela tiden.

Det är möjligt att det kommer lite fler och bättre foton på bloggen så småningom. Dernyförarna är värda en del foton och Daniel Holloway likaså. Sedan hade vi kvällens stilsäkraste ekipage i form av par 8's vita Mercxx Track med sin raka framgaffel och sina rena linjer. Kombinerat med vita fälgar. Formsäkert.

Vart tog våren vägen?

Nu när Jesper rasslar ur sig träningsinformation och Jonas är på banan igen med ett flertal aptitliga inlägg (välkommen tillbaka vännen, visst känns det fint?), så kan jag ägna mig åt den mentala biten igen.

Idag ska vi ägna oss lite kort åt motgångar. Va f... kom den här vita beläggningen ifrån? Visst är det vackert med snö ibland, men den ska inte vara här nu när jag äntligen har slutat slöa och har kommit in i tillståndet där jag längtar efter mina distanspass igen.

Jag har redan lämnat snöfasen bakom mig för i år. Det är sooo last year med snö just nu. Nu är siktet inställt på korta ben, solbränderänder och espresso i Italien.

... och där blev jag genast på lite bättre humör. Se så lätt det kan vara när man tänker positiva tankar. Jag åker iväg på första resan i april. När åker du?