fredag, februari 20, 2009

Sjukdomslektyr


Nu har jag varit krasslig några dagar och under tiden har katalogen hunnit komma, så när jag stack näsan utanför dörren för första gången på en tid, så har årets version införskaffats.

Det är så vansinnigt tråkigt att vara sjuk, men under tiden har jag som vanligt säkert slagit en del sömnrekord. 21-15 under onsdagsnatten och 21-10 natten som passerat. Sömn och vätska är mina huskurer mot de flesta förkylningar och influensor. Verkar för övrigt fungera bra mellan intervallträning enligt kommentarer från förra inlägget.

7 kommentarer:

Anonym sa...

Krya på sig!
Kan inte undgå att se vilken tjusig hoj de har fått till på omslaget...!

Anette Kiss sa...

Tackar. Jo, jag kryar på mig, men det går så låååååångsamt!

Inte sant! Jag tror iofs att svartvita klubbkläder hade varit snäppet snyggare till eller vad tror du?
;-)

Anonym sa...

Försöker du bli värvad?

Anette Kiss sa...

Kära anonym.

Det är ganska bra om man börjar tävla innan man försöker bli värvad. Utan resultat tror jag inte att jag kommer att bli det, trots min charmerande personlighet som säkert hade gjort sig bra i PR-sammanhang. *strålande leende*

För att förtydliga svaret på din fråga. Nej, jag räknar fortfarande med att via butiken då och då skjuta till pengar, snarare än tvärt om.

Anette Kiss sa...

...eller du kanske menar värvad till CK CV? Ja, då kommer ju saken i en helt annan dager. För de klubbkläderna skulle jag kunna tänka mig att göra en del uppoffringar, men å andra sidan har jag läst följande

"Crescendo Velo är en cykelklubb vars primära verksamhet är tävling och förberedelser inför sådan. Vi ser gärna att alla medlemmar i föreningen delar dessa värden och gärna har något års erfarenhet av att tävla."

Där smög det sig igen. Jag får fortsätta att vara den där euforiska rackaren, som vägrar att tycka att det är stenhårt att cykla uppför Zoncolan, utan snarare underbart vackert och så jäkla fantastiskt.

Anonym sa...

Krya på dig! Men du har planerat sjuktiden väl - ute i det här slasket kan/vill man ju ändå inte cykla... /Petter

Anette Kiss sa...

Tack Petter. Om det ändå hade slaskat bort. Nu ligger det där och är i vägen utan tillstymmelse till att försvinna. Visst råkade jag tycka att det var jättemysigt att strosa hem i snöfallet igår, men det var bara en tillfällig villfarelse. Nu är jag negativ igen som sig bör ;-)