Hedersmupp #2 Christian Delfin

För att utnämnas till Hedersmupp anser vi först och främst att man ska klara kriterierna för att vara en cykelmupp och där är passionen för den ädla sporten cykling ett självklart inslag. Att vi sedan gärna ser att våra hedersmuppar har en kunskap och förmågan att förmedla både sin passion och sin kunskap till oss övriga cykelmuppar är något som Hedersmupp #2 hanterar alldeles lysande.

Christian Delfin är alltså för oss ett alldeles självklart val, då han har såväl hjärta som hjärna engagerade utöver det vanliga. Han har en nyfikenhet som gör att han vill fördjupa sin redan gedigna kunskapsbank och något som dessutom utmärker Christian är att han vill att alla ska ha möjlighet att vara med oavsett förmåga.

Känner du till FitForFight känner du också till Christian. Företaget som har sin bas i Löddeköpinge, Skåne startades och drivs av Christian och där kan du som cyklist och löpare utföra en rad tester. Du kan också få tips och hjälp med att lägga upp din träning beroende på förutsättningar och målsättning.

Även om Christian givetvis själv cyklar, så är det som tränare vi väljer att uppmärksamma honom här. Hans tränaruppdrag har resulterat i ett flertal SM-medaljer och när vi diskuterar träningsfilosofi framträder en tydlig målmedvetenhet. Christian satsar på att vidareutbilda och utveckla sig som tränare med hänsyn till flera aspekter och i år deltar han i Riksidrottsförbundets Elittränarutbildning som första deltagare med cykling som specialitet.

Varför började du cykla?
[CD] Jag är uppväxt i Vä utanför Kristianstad och där hade cykelklubben alltid sitt årliga tempolopp. Naturligtvis var jag där och tittade och till sist tog jag steget att kontakta cykelklubben, men fick aldrig något svar trots at de lovat att höra av sig... Sedan dröjde det ytterligare några år innan jag var 18 år och fick köra Vätternrundan. Hela tiden fram till dess så cyklade jag mycket och körde en del motionslopp. Den första cykelklubb som jag senare blev medlem i var CK Örnen från Örnsköldsvik, där min dåvarande sambo tävlade (efter att börjat tävla från mitt initiativ).

Vilket är ditt starkaste minne som cyklist?
Eftersom jag fick diabetes så blev det liksom ingen riktig tävlingscyklist av mig utan snarare en glad motionär. Jag har dock kört en del lopp i senior- och veteranklass. Mitt starkaste minne är nog när jag i nästan 100 km/h susade ner för ett berg på Lanzarote. Ramen kändes som gelé. Jag har liksom lite för få spärrar när det gäller att utmana ödet.

Vilket är ditt starkaste minne som tränare?
[CD] När Mirella Ehrin tog brons på SM 2005. Då kom tårarna. Jag hade då tränat henne under ett par års tid. På andra plats när det gäller tränarminne är det absolut när tvillingarna Lucas och Dennis Persson tog silver och brons på Tempo-SM som juniorer. Den som vann var en inte helt okänd Thomas Lövkvist. Vi hade åkt till Österrike och laddat en hel vecka innan SM, taggat ner och fokuserat på SM. Ryktet spreds säkert och några trodde uppenbarligen att det var dopning involverat under vår frånvaro från Sverige eftersom de blev båda två dopningkontrollerade ”slumpmässigt” efter linjeloppet. Jag kan nog svära på att de då ätit samma saker varje dag sedan bröstmjölken så det kändes lite onödigt att testa båda. Behöver jag säga att proven var negativa?

Vilket är ditt bästa cykelminne? Det kanske är något av ovanstående?
[CD] Det får nog bli Mirellas SM- brons, men visst var det oerhört stort när Susanne vann sitt första VM guld som jag bevittnade nere i Zolder.

Vilken är din favorittävling och varför väljer du just den?
[CD] Jag måste nog vara lite tråkig och säga TdF, och framförallt bergsetapperna.

Vilket team har/ hade den snyggaste tröjan?
[CD] Det måste bara bli cykelmupparnas egna tröja *Fjäsk*
[Reds anmärkning: Cykelmupparna är fullt mottagliga för fjäsk.]

Beskriv din första landsvägsracer.
[CD] Det var en tolvväxlad röd Nishiki naturligtvis stålram och med ramväxel. Jag hade den på Ringsjön Runt 1998, där ett par herrar behagade att vurpa framför mig utför Orupsbacken. På den tiden började man med att köra utför backen så det var rätt mycket folk på väg utför. Jag hamnade på Lunds Lasarett och var gipsad i 4 månader och ramen gick inte att köra en meter till med. Mina kroppsskador sträckte sig till knäckt skallben på två ställen, bruten käke på tre ställen och två brott på höger arm. Dessutom saknades att par tänder.

Var befinner den sig nu?
[CD]Den skrotades ett par år efter.

Har du någon bild på den?
[CD] Jag har ingen vad jag vet.

Vad kör du på för komponenter och varför väljer du dem?
[CD] Shimano Dura Ace, Storck Karbonram, Lightweighthjul och Dura Ace SRM. Ja varför kör jag på detta? Det blir en lätt och vridstyv cykel av det som enkelt tål min vikt. Dura Ace - för att jag efter att ha testat en gång blev helt såld (jag var naturligtvis tidigare en envis Campagnolofan). Storck karbonram för att den är både lätt och tillräckligt vridstyv. Lightweighthjul – behöver jag förklara det? SRM – kör jag mest på för att kunna kalibrera effektmätaren när jag kör konditionstester på cyklister.

Vad kännetecknar en bra cyklist?
[CD] Högt Vo2 max, Anaerob tröskel vid>80% av Vo2 max, underbar rörelseekonomi, kroppsfettprocent på 3% och ser mentalt inga hinder.

Vad vill du som tränare föra vidare till dina adepter och till oss andra glada amatörer? Har du något cykelbudskap som du vill förmedla?
[CD] Jag vill att de cyklister jag tränar skall analysera varje tävling och hitta det de är nöjda med. Det kan vara en sväng som togs bra, en bra stöt, placering i klungan, osv. Jag vill också att de hittar det de kan förbättra och fundera igenom vad de hade gjort annorlunda om situationen uppkommer igen. Dessutom försöker jag lära de att inte skylla en dålig prestation på allt som de inte kan påverka, utan försöka hitta de sakerna de själva kan påverka för att kunna utvecklas vidare. Jag vill också lära de att skilja på person och prestation. Dvs för mig är de samma person bakom oberoende om de vinner eller kommer sist i en tävling. Detta gällde ju mest tävlingscyklister och till dessa men även till glada amatörer vill jag även föra vidare att det viktigaste av allt är att ha kul på sadeln.

Vem är din favoritcyklist och hur motiverar du ditt val?
[CD] Med tanke vad som har hänt på senare år så vet jag inte om jag tycker det längre men eftersom jag inte har något bättre svar så säger jag Jan Ullrich. Han har naturligtvis agerat helt fel, men om han hade varit odopad så körde han på ett sätt och på en nivå som jag var mycket imponerad av.