Tillbaka från Italien - resans bästa vägval

Här sitter jag med två skarpa ränder på benen och några fler på armarna. Man skulle kanske kunna sluta använda handskar enbart pga estetiska skäl, men det känns rätt bra att ha dem där trots allt. Inte en dag av regn under cyklingen de två veckorna på plats i Misano, även om det regnade dagen jag anlände och sista dagen kryssade vi oss fram på soliga vägar mellan regnmoln. Av jordskalvet märkte jag ingenting och det var först när oroliga sms började trilla in som jag förstod att det kanske var lite allvarligare än jag först insåg.

Ibland är det det dagar med oplanerade turer som bjuder på de bästa överraskningarna. Resans bästa vägval skedde en dag under andra veckan, när jag sliten blivit avhängd ganska kvickt. Jag tror knappt att jag höll mer än en timme innan jag lättad såg ryggarna försvinna bort i fjärran. Det var faktiskt skönt att bli av med dem denna underbara dag i ett underbart landskap. Det var en dag som skulle ägnas åt att njuta av livet och med det bästa av sällskap fortsatte jag med en bra karta i handen och med en nyfikenhet på vägarna. Vi stannade till vid ett vägskäl för att hitta en kort men brant stigning som jag ville visa mitt sällskap, då en italienare stannade och rekommenderade oss att fortsätta. Hans sammanfattning av omgivningen var vackert, kuperat och bilfritt. Vi hittade en underbar slinga där vi passerade Onferno, Gemmano för att sedan fortsätta färden mot Montefiora Conca och den lilla stigningen som jag ville visa. Färden mot Onferno var fantastisk. Själva på en åsrygg och med en väg som fortsatte in i fjärran.


Upp och ner gick färden. Branta, men inte så långa stigningar hela tiden. Upp i en by och sedan tvärt ned i dalen igen för att få beskåda vyer som dessa. Jag vet inte om den slingrande vägen syns så tydligt, men det var härligt att stå inför den så där lagom matt. Trött, men med krafter kvar och med en nyfikenhet på hur det skulle se ut vid nästa topp.



Att få ha sådana dagar. Att efter att ha vikit av från en trafikerad väg, med häpnad se landskapet öppna upp sig. Att inse att bilförarna har ratat dessa vägar som smeker sinnena. Sådana dagar är lyx. Kaffet avnjöts i Montefiora Conca och var kärleksfullt anrättat av en äldre man med darrande händer. Han visste vad han sysslade med.