Mitt lyxiga I-landsproblem

Idag var jag så hungrig att magen krampade innan jag kom hem och kunde kasta mig in i skafferi och kylskåp, men benen hade inte något bränslestopp överhuvudtaget. Det kändes fint, men det har inte med rubriken att göra.

Det har däremot det faktum att det finns så många trevliga cyklister och jag träffar bara fler och fler. Fortfarande inget problem, utan problemet i sig uppstår när jag vill cykla med alla och många bor utspridda geografiskt. Det är ett alldeles förtjusande delikat problem, som alltså bottnar i att jag hela tiden utökar mitt cykelkontaktnät.

Vad göra då? Jo, lösningen är väldigt trevlig den också. Man skickar ut ett massmail och hoppas att så många som möjligt kan delta i ett distans- och fikapass i vackra miljöer och helst med bra väder. I tisdags så var det precis det som genomfördes och vi hade deltagare från Skåne, där det det lilla villagettot Bjärred dominerade fältet och cyklister från Karlshamn och Stockholm hade sällat sig till skaran. Vackra miljöer passerades under (för vissa av oss) dryga 16 mil (Petter cyklade en kortare sträcka - minsann). Dagen bjöd på strålande sol, vackra cyklar och ystra cyklister.


Sedan så invigde jag mina nya flaskor också. Det enda som inte passade in i idyllen var det där getingsticket som jag fick under nedförsbacken, men, men... Det förstörde ju inte dagen för det och den getingen sticker inte fler gånger. Det såg jag allt till.


Tänk inte problem tänk lösningar. Ja, gärna för mig. En ny runda är planerad till helgen och färden går söderut.