Första kompispasset

Det skulle bara bli en kort tur i lugnt tempo. Det blev tre timmar, två hårda klättringar. Jag körde på crossen som har en lättaste utväxling på 42/21 eller något liknande, så ni förstår att jag stundom hade det jobbigt. kilometer 23 tror jag snittlutningen var runt 12% och en kadens på 40-50.

Jag var lite orolig för hur Baxa skulle köra uppför. Han är liten och lätt och det sista jag ville var att bli avhängd på första gemensamma passet. Det blev tvärtom. Jag ställde av killen som kom till ett tretimmarspass utan att ha ätit lunch - vilket kan förklara avställningen. Vad nu förklaringen än var så var det roligt att vara starkast. Nu är jag inte bara starkast av mig och mig själv utan också mig, mig själv och minst en till.

Instruktionen var: "Now you climb like Pantani". Jag vet inte om jag fick till det riktigt.

Glad Tadjik - innan han bonkade. Sju kilometer från Dusjanbe fick vi stanna för att köpa tre bullar och en cola till honom.