Och jag som funderade på att gå på mötet - tur jag inte gjorde det om beskrivningen stämmer.
4 kommentarer:
Anonym
sa...
Nja, Velos syn på mötet stämmer väl delvis. Jag som faktiskt var där tycker att det var ett friskhetstecken från det sk "Cykel-Sverige" att samtliga gubbars motioner blev nerröstade av förbundsmötet som var extra välfyllt nu när även föreningar hade fått rösträtt.
Ytterligare en tolkning blir ju att SCF styrelse är på rätt väg och har vårt förtroende eftersom de yrkade avslag på samtliga mer eller mindre knasiga motioner.
Det är lätt att sitta bredvid och klaga! Dagens pris får isf gå till Björn Stenberg, Falun som hade mycket syrliga ochkritiska kommentarer till styrelsens brist på initiativförmåga och leverans av nya sponsorer. Sant iofs, men en annan sanning är ju att nyss nämnda Björn blev invald i styrelsen själv för ett år sedan för att driva just dessa frågor. Sedan avgår han under olustiga omständigheter, ställer sig bredvid och klagar att inget händer. Luktar lite surt tycker jag. Hade han skött sina kort rätt så hade han nog kunnat göra mycket nytta från insidan, som kommit oss alla till gagn.
Cred och respekt till de som faktiskt jobbar i styrelse och kommittéer när de (nästan) bara får ta emot skit på Förbundsmötet. Sedan kan saker visserligen säkert göras bättre men det måste vara en balans i argumentationen. Tycker jag.
Du har rätt i mycket - jag har själv suttit i styrelser där man slitit gratis med ambitionen att göra sitt bästa och sen får man bara höra när folk är missnöjda.
Historien om Stenbergs avgång verkar vara en dokusåpa i sig men jag kan för lite för att ge mig in i debatten...
å vem bryr sig egentligen? Det är bara min egen cykling som är kul, vad bryr jag mig väl om vad som händer i övrigt? Nada! Dra ihop ett gäng cykelentusiaster och ha lite roligt, hur svårt kan det vara?
Håller med anonym, tyvärr faktiskt. Efter att ha varit engagerad högt (SCF) och lågt (egna klubben och mig själv) så är faktiskt det sistnämnda mest belönande och inspirerande. Lägger numera krutet på klubben (klubbarna) och min egen cykling - det är ju faktiskt roligast. Men några behöver göra det där andra också, så det är väl nån slags symbios. Tror inte det ena kan existera i längden utan det andra...
4 kommentarer:
Nja, Velos syn på mötet stämmer väl delvis. Jag som faktiskt var där tycker att det var ett friskhetstecken från det sk "Cykel-Sverige" att samtliga gubbars motioner blev nerröstade av förbundsmötet som var extra välfyllt nu när även föreningar hade fått rösträtt.
Ytterligare en tolkning blir ju att SCF styrelse är på rätt väg och har vårt förtroende eftersom de yrkade avslag på samtliga mer eller mindre knasiga motioner.
Det är lätt att sitta bredvid och klaga! Dagens pris får isf gå till Björn Stenberg, Falun som hade mycket syrliga ochkritiska kommentarer till styrelsens brist på initiativförmåga och leverans av nya sponsorer. Sant iofs, men en annan sanning är ju att nyss nämnda Björn blev invald i styrelsen själv för ett år sedan för att driva just dessa frågor. Sedan avgår han under olustiga omständigheter, ställer sig bredvid och klagar att inget händer. Luktar lite surt tycker jag. Hade han skött sina kort rätt så hade han nog kunnat göra mycket nytta från insidan, som kommit oss alla till gagn.
Cred och respekt till de som faktiskt jobbar i styrelse och kommittéer när de (nästan) bara får ta emot skit på Förbundsmötet. Sedan kan saker visserligen säkert göras bättre men det måste vara en balans i argumentationen.
Tycker jag.
Du har rätt i mycket - jag har själv suttit i styrelser där man slitit gratis med ambitionen att göra sitt bästa och sen får man bara höra när folk är missnöjda.
Historien om Stenbergs avgång verkar vara en dokusåpa i sig men jag kan för lite för att ge mig in i debatten...
å vem bryr sig egentligen? Det är bara min egen cykling som är kul, vad bryr jag mig väl om vad som händer i övrigt? Nada! Dra ihop ett gäng cykelentusiaster och ha lite roligt, hur svårt kan det vara?
Håller med anonym, tyvärr faktiskt.
Efter att ha varit engagerad högt (SCF) och lågt (egna klubben och mig själv) så är faktiskt det sistnämnda mest belönande och inspirerande.
Lägger numera krutet på klubben (klubbarna) och min egen cykling - det är ju faktiskt roligast. Men några behöver göra det där andra också, så det är väl nån slags symbios. Tror inte det ena kan existera i längden utan det andra...
Skicka en kommentar