1998 var jag nyfrälst cykelentusiast i Umeå. Med hjälp av racerentusiasten Ulf Stenudd guidades jag och Simon (en av mupparna här) in i cykelvärlden. Han berättade för oss om olika cyklar, berättade om förr, gav oss råd vad vi skulle köpa. Och så vidare.
När jag frågade honom vad han själv körde på för cykel svarade han på klingande nasalt Umemål:
En Serotta...(konstpaus)... Campagnolo Record utrustad. '
Efter det var det Campagnolo som gällde för mig. Någon Serotta har det dock aldrig blivit. Jag trodde länge att märket var Italienskt givet namnet, men jag lärde mig för några år sedan att det är ett amerikanskt märke, och har så varit sen starten.
Emellanåt har jag kollat in deras hemsida. Drömt om en custom stålram men tänkt att det får vänta tills jag blir rik (vilket aldrig lär hända).
Nu såg jag dock att classy och klassiskt är på väg ut och det är kolfiber som gäller även här. Nyaste tillskottet syns på bild nedan. Kanske snabb, men fan inte snygg. Och inte en riktig Serotta om du frågar mig, men jag kanske är gammalmodig och konservativ.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar