I morgon åker jag hem till Sverige igen. Som ni kanske kommer ihåg var jag innan avresan orolig för att inte hinna cykla särskilt mycket. I efter hand kan jag nöjt konstatera att så inte blev fallet.
Gjorde en liten sammanräkning av senaste veckan cykling och får det till 11 timmar. Ingen sanslös mängd förvisso, men med beröm godkänt givet att jag har ett jobb att sköta. Och det är över målsättningen om 10 timmars träning/vecka.
Jag har tjatat på om att muppar finns överallt och jag ber er ha överseende med denna ytterligare reflektion på temat. Idag mötte jag upp med gänget kl 05.45 för en GP-liknande körning i Lusakas ytterkanter. En snubbe vid namn Tom dök upp på sin Colnago Extreme C, en ram i +30.000 kronors-klassen. I Zambia. Ja, jag säger då det.
Tom har ett hektiskt schema. Han verkar träna och tävla jämt och ständigt. Fråga mig inte vad han jobbar med som gör att han har tid och råd - men det har han uppenbarligen. Nyligen var han i Sydafrika och körde kvalificeringslopp för sommarens Paris-Brest-Paris. I helgen bär det av till USA för dito (400- och 600-kilometersloppen). För någon månad sen körde han en Ironman i Sydafrika... och så vidare. Jag som tyckte jag var muppig - men han tar priset så här långt.
Tyvärr missar jag tävlingen som går av stapeln här på söndag. Linjelopp över 150 kilometer. Rick, som var med och cyklade i tisdags, ska köra så klart. Han tycker Zambierna som tävlar är öerhört vältränade, men de klarar inte långa lopp (för de dricker av någon outgrundlig anledning inte något under tävlingarna) och de har ingen känsla för taktik (de spurtar och rycker i tid och otid och kör in lagkamraters utbrytningar). Ricks taktik blir därför att sitta med i tätklungan tills det är 20-30 kilometer kvar för att sen köra på och hoppas att fältet spricker. Oj så synd att jag missar det, hade varit kul att se. Eller kanske till och med vara med?
Next time...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar