måndag, maj 26, 2008

Tuff skit

Nu i Washington och i lördags körde jag en tävling som heter Bike Jam i Baltimore, MD. Det är inte varje dag man kör en tävling som rapporteras på cyclingnews.com, så bara det är lite coolt tycker jag.

http://www.cyclingnews.com/road.php?id=road/2008/may08/bikejam08

Nu körde jag förvisso inte i proffsklassen utan "veteran" men ändå.

Det visade sig att veteranklassen var tuff som fan, tuffare än något jag kört i Sverige. Eller så var det bara mina ben som svek - och isåfall skyller jag på den långa resan.

Hur som helst. Vi var 100 man på startlinjen i ett enormt proffsigt arrangerat GP. Banan var 1,6 kilometer och vi körde 20 varv. Direkt efter start sattes högsta fart. Det gick undan som fan kring den ganska platta och lättåkta banan. Det var en liten slakmota upp mot mål och en 180-graders kurva, men i övrigt var det fullt ös på breda vägar.

Efter halva loppet var snittet 44 km/h och jag låg och sladdade längst bak med en puls som var på tok för hög för att må bra. Såg framför mig synen av hur jag skamsen snart måste kliva av för att jag släppt klungan.

Turligt not slogs det av lite på farten i takt med att attackerna blev hårdare och det var sofistikerad lagkörning. Det var i alla fall min analys från sista rulle.

När vi gick in på sista varvet tänkte jag att är jag med så här långt måste jag försöka spurta mig till en fin placering. Jag avancerade så gott jag kunde och tog mig upp halvvägs genom fältet när spurten drog igång. På tok för långt ner för att spurta om någon seger med andra ord. Och när spurten var i full gång fanns det inget kvar i mina ben och jag sjönk som en sten genom fältet. Fältet var vid det här läget dock kraftigt decimerat (vilket jag inte riktigt hade märkt under loppet). Jag rullade i mål typ femma från slutet - vilket jag tror var cirka 45e plats. Resultaten har inte kommit upp ännu så jag vandrar fortfarande i osäkerhet.

Vann gjorde en före detta proffsbasketspelare.

Mest fascinerande var min pulsfil. Under loppets första tredjedel snittade jag 97% av max för att sen falla tillbaka på nätta 95% under resten av loppet. 193 i snitt under 47 minuter är ganska hårt tycker jag.

Kuriosa. Sram bistod med neutral service i två depåer längs med banan. Om man punkterade fanns där obegränsat med Zipp 404 att tillgå. Nästan så det var värt att punktera med andra ord.

Jag har för övrigt aldrig sett så många Zipp-hjul i ett och samma lopp. Var och varannan körde på antingen 404 eller 303. Det kändes som att jag med mina R-sys körde på riktiga fulhjul...

4 kommentarer:

Niklas sa...

Hehe, låter som ett lopp jag och många med mig hade dött av att försöka genomföra. 193 i snittpuls. Galet!

Vet du vad jag tycker du ska testa.. Bambuser. Då kan du skicka livevideo direkt ifrån din mobiltelefon. Ifrån dina rundor, tävlingar och resor. Och så kan du baka in filmrutan på bloggen osv osv.

Kul grej! Min bambuser finns här.

Jesper Sundewall sa...

Ha ha, ska jag inte fokusera på att placera mig bättre? Ok, om det nu inte går så får jag väl rikta in mig på att filma mitt hängande på repet...

Anonym sa...

Holy Guacamole'

Niklas sa...

Jesper: Uppladdningen inför loppen, taktiksnack och annat skoj.

Och där har du ju även ett utmärkt forum att snabbt få ut ursäkterna till varför du inte vann ;)