Igår debuterade jag tillsammans med Spontancyklisterna. Det blev en väldigt trevlig runda. Vi var på tre caféer, men vi fikade bara på ett. Övriga inventerades och bedömdes med tanke på möjliga fikastopp under kommande cykelrundor. Mycket sympatiskt och alldeles utmärkt med tanke på att jag är på väg tillbaka från mitt ofrivilliga träningsuppehåll. Vi höll utlovat ”snacketempo” och solen sken på mig och mitt mycket trevliga sällskap. Vad kan man säga? Livet är bara så bra ibland.
Förutom det tunga ansvaret som det innebar att bedöma potentiella framtidsfik, så hann vi också med att besöka Hilleshögstempot i (just det) Hilleshög norr om Landskrona. Där såg jag bland många vackra cyklar, en brandbilsröd skönhet och minsann om inte Jonas var där också. Jonas är i fin form och det är tur det. Han behöver faktiskt stenhårda benmuskler för att balansera det där milda, mjuka, lyckliga uttrycket som han får när han tittar på sin cykel. Numera behöver han ju inte benmusklerna till något annat, eftersom han har köpt prestanda i form av nämnda skönhet. Tro för övrigt inte att jag klagar över det. Innan jag är i toppform föredrar jag tårblank lycka framför det andra känsloläget. Det där känsloläget som jag inte har sett ännu, eftersom jag inte har cyklat med honom sedan hans kolfiberkompis blev klar. Jag misstänker nämligen att hornen påfallande lätt växer ut på honom när han cyklar nuförtiden och det kan bli jobbigt att hålla jämnt tempo med honom då.
Idag var det dags för en ny debut. Denna gång med CK Medvind, som idag förvandlades till CK Vind från lite alla möjliga riktningar, fast mest medvind. Vi träffades i Kävlinge och där hade vi svårt att välja vilken riktning som vi skulle ta. Ängelholm eller Ystad?
Det hela avgjordes när Kenneth som alltid har rätt vad gäller vindarna, kontaktades. Han sa att det var ostliga vindar som gällde och så gick det till när Ystad valdes som mål för turen. Vi var för övrigt 5 personer som velade, men jag tror mest att beslutångesten berodde på vår positiva inställning. Allt som förslogs möttes nämligen bara med positiva kommentarer, för alla turer lät bra. Jag hade valt mitt cykelsällskap mycket förståndigt idag, för de var väldigt duktiga på att se till att jag inte tog ut mig för mycket och skapade fina vindfång åt mig när det behövdes. Tack grabbar.Dags för lite kuriosa. I en mycket bra bok som jag läser nu, hittade jag ett kvitto, ett uttagskvitto från Färs o Frosta Sparbank på Lilla Fiskaregatan. Det låg mellan sidorna 66 och 67 och på sidan 66 står meningen ”Han var galen i cyklar från vilka han, för övrigt, ofta föll på grund av en vanskött inflammation i öronlabyrinten.” Gissa vilken mening jag fick syn på direkt när det uppslaget kom upp? Jag för min del är ju säker på att det är en cyklist som har lagt kvittot där för att få alla andra cyklister som lånar den boken att småle lite, som jag gjorde när jag när jag läste meningen. Sedan finns det väl en annan verklighet också, men jag föredrar min version och jag ska låta ett kvitto ligga kvar där mellan de sidorna bara för det.
2 kommentarer:
Vi måste vid tillfälle snacka om dina prioriteringar hör jag. Missförstå mig rätt, det är bra att du kollar in fikaställen, men du kanske borde cykla lite också emellanåt. Bara lite alltså.
Med tanke på mitt alldeles för långa träningsuppehåll så var det en alldeles utmärkt strategi. Du kan ju fråga din bror hur det gick för mig 4:e cyklingsdagen på raken 5:e träningsdagen i följd om man räknar annat än cykling). Jag gick inte in i väggen, men det var inte långt ifrån. Det blev inte den 5-timmarsrunda som var planerad. Det blev istället 2,5h och sedan sömn (=slocknade totalt på balkongen).
Idag är en välbehövd vilodag - Inte för att jag vill utan för att jag måste. Det är en alldeles strålande vacker cykeldag och jag ska inte ge mig ut och cykla... Vad är väl en bal på slottet?
Skicka en kommentar