Söderhamn

Jag var som sagt i Söderhamn i helgen och tävlade. Eftersom ingen annan av mina cykelmuppskompisar var där (missförstå mig inte – det kryllade av cykelmuppar, dock inte de som skriver på denna sida) fick jag själv ställa mig frågan: Jesper, vad tar du med dig från helgen.

Christian Delfin, killen som jag brukar göra laktattest hos, säger att cyklister efter varje tävling skall analysera vad man gjorde bra. Det tänkte jag försöka göra här och nu.

Bra saker i helgen:

• Jag kan cykla ett 15 kilometer långt tempolopp med en snitthastighet på 40km/h
• Jag kan cykla ett linjelopp över 85 kilometer i 42km/h i snitt – och under detta lopp orka med både utbrytningsförsök och hämta in andras utbrytningar.
• Jag kan köra ut i gruset i 40 km/h, få sladd och ändå inte krascha
• Jag kan växla tempo snabbare än de flesta i klungan
• Jag kan cykla länge med en jävla massa mjölksyra

Det var några av de bra sakerna. Men för att vara nyanserad så bjuder jag också på några dåliga saker i helgen.

• Jag kan inte cykla lika snabbt, alltså topphastighet, som de flesta i klungan. Och definitivt inte lika länge.
• Jag är inte helt cykelsmart när jag försökte köra ikapp en utbrytning som innehöll en klubbkamrat (sorry Roger)
• Jag kan inte köra ut i gruset i 40km/h utan att få punktering och därför tvingas bryta GP-loppet.
• Jag kan inte, trots alla de bra sakerna, placera mig bättre än 26a på tempoetappen och 29a på linjeloppet.

Men ja ä int bitter

Nej, det är jag faktiskt inte. För jag har haft så otroligt trevligt i helgen. Hela gänget från Fredrikshof var inte bara väldigt trevliga att hänga med utan också helt sanslöst stöttande och uppmuntranden rakt igenom. Mats-Olov, tack för lånet av hjul när min Zondafälg fick käka lösgrus. Göran: Laptop och projektor är ett måste när vi åker på nästa helgresa också. David: Givetvis laddar vi ovan nämnda utrustning med dina hopklipp av vårklassiker och grand tour-etapper. Peter: Du håller koll på mina kläder. Att jag har rätt strumpa på rätt fot och så vidare (jag gjorde misstaget att ha klubbnamnet på insidan av benet istället för utsidan – inte ok). Och alla ni andra som var med också. Kenneth, Erik, Roger.

Avslutningsvis – en liten film om den tredje dagens linjelopp. Hör hur vackert det låter när speakern annonserar att Fredrikshof anför klungan – Kenneth närmare bestämt.

Jag kommer tillbaka nästa år - var så säker