Ibland (ofta tycker jag) ska man unna sig en riktig välmåendeupplevelse. Det är bara att ta tillfället i akt. Bara och bara förresten. Välmående - ett sinnestillstånd som faktiskt går att öva upp med lite god vilja och självkännedom. Glöm dock inte att endorfiner faktiskt är ett stresshormon, som när det överdoseras kan bli lite för mycket för kroppen. Öva även på att ha lite tråkigt ibland (!?).
Välmåendeupplevelsen kan fås i flera former. Tänk att det kan vara fantastiskt och underbart att slita stenhårt uppför en lutning. Helt naturligt egentligen. Vi är gjorda för att låta kroppen arbeta.
Igår kom så välmåendet i form av en riktig mysrunda med sol, värme, gott sällskap och flera fika. En referensrunda som vissa av oss säger. Killarna glömde tala om för mig att vi skulle färgkoda oss i vitt, svart och rött, men kolla in hur snygga de är! Fräschast i gruppen var Fredrik i vitt. Jag hade för övrigt de snyggaste handskarna (se tidigare inlägg). Ytterligare något på pluskontot denna dag alltså - att få sitta med i en klunga som så estetiskt smekte ögat. Cyklarna sedan... Hm, suck, dregel... Tänka sig att en av dem är min och tänka sig att den är i full färd med att förvandla mig till en materialist...eller kanske inte i alla fall, för det är ju trots att det jag kan uppleva via cykeln, som gör att jag tycker så mycket om den och inte kolfibern i sig.
För att smeka övriga sinnen hittade vi ett italienskt fik. Doftande kaffe i kombination med den smältande chokladen på tungan. Att njuta av livet är lätt en dag som denna.
Det kändes lite som om vi var på Italienavvänjning. Vi hade kvar värmen, solen och den italienska baristan. Vi fick göra avkall på bergen och trafiken, där bilar stannar mitt rondeller för att släppa fram cyklister.
I Sverige var vägarna ganska tomma på cyklister, vilket skulle kunna förklaras med att många av dem befann sig i färd med att trampa runt de där Ringsjöarna. I Danmark däremot så mötte vi cyklister hela tiden där vi färdades längs med havet. Havet - ytterligare något som förgyllde dagen. Ständigt närvarande med saltstänk i vinden, som låg på österifrån. Helt naturligt att göra ett hamnstopp, där svårigheten låg i om vi skulle välja att köpa jordgubbar eller körsbär. Som synes vid De Rosan, så vann körsbärsalternativet.
Som den omtänksamma varelse Ola är ville han dela med sig av våra upplevelser. Här syns han blogga på stenarna.(...eller var han bara trött på oss andra).
De av oss som hade lyckats fånga förkylningar (typ majoriteten) under och efter Nove Colliresan, lyckades dessutom hålla sig på rätt sida belastningsgränsen. Inte nog med att vi var löjligt saliga över den här dagen. Vi var alltså lite förnuftiga också.
Mer sådana här dagar tack. Gissa om jag är glad att vi är på rätt sida av sommarsäsongen. Det kommer att finnas så många fler tillfällen för välmåenderundor vare sig de kommer i formen av hårda arbetspass eller mysrundor med fika i solen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar