Zambia. Stegar in på sekreterarens kontor på universitetet. Som vanligt sitter där några stycken och hänger, bland annat städerskan. Kärt återseende, kramar och varma hälsningsfraser.
Jag tycker att formen är ganska god, även om träningen under slutet av säsongen i Sverige var sådär. Allmän viktnoja är något jag lagt mig till i och med ökat cyklande – men för närvarande känner jag mig inte mer korpulent än vanligt. Detta ända tills städerskan tittar på mig och utbrister.
”But now you have become FAT” följt av ett stort leende.
Jag borde inte ta illa vid mig, jag vet ju att det är en komplimang snarare än en förolämpning. Det är också något man säger för att vara snäll, precis som vårat ”vad fin du är i håret” eller liknande.
Men ändå
Så nu är jag lite fettnojig och inte har det blivit bättre efter en veckas skörlevnad i Kapstaden. Mat, desserter, vin vin vin. Rena julegrisen.
Skärpning väntar. I morgon.
2 kommentarer:
Pilutta dig som kallas fet!
Kan avslöja att då leder jag tävlingen, för jag kan äntligen se mina revben igen efter ett par månader av dekadens och kexchoklad.
Alltså, nu lät det där som att det var dekadensen och KC som gjorde att jag kunde se mina revben, det är snarare botgöringen efter den perioden som är nyckeln. Tagelskjorta och havregrynsgröt.
Skicka en kommentar