torsdag, november 22, 2007

Tankar

”Elitmotionär”, sa Ola.
Jag värjde mig.
”Jo, elitmotionär.”
”Ja, du kanske, men inte jag.”
”Jamen, se det så här – Hur mycket tränar du i veckan?, fortsatte Ola
”Mm, jo, det blir några timmar.”
”Ja, och om du då jämför du dig med medelsvenss...”
”Jamen, jag kör ju bara mängd och inte någon kvalitet”, kommer jag på då.

Jag förstår inte varför det är så viktigt att inte haussa mig. Jag vill ju vara bra, bättre än jag är nu.
...
Och så är jag här nu.

Funderandes på att lägga upp ett mer strukturerat träningsschema – observera träning och inte cykling. Jag har hittills cyklat mycket, men inte ägnat träningstankar så mycket energi.

Funderandes på att skaffa mig en licens nästa år. Det är ju en bra försäkring om inte annars. Jag kan ju börja med allianstävlingarna för att Landskrona CK ska få lite poäng. Jag kanske ska testa att åka iväg på någon större tävling. Det verkar rätt roligt det med.

Undrar vad jag är mest rädd för egentligen. Att tappa spontanitetet och glädjen i cyklingen med ett träningsschema som styr eller att inte längre ha någon ursäkt för att inte vara så bra som jag vill vara.

Hur mesigt är det inte om det är orsak nummer två som hindrar mig?

3 kommentarer:

Stina sa...

Jag känner igen dina känslor. Om inte jag hade ett gäng härliga cykeltjejer omkring mig som peppar och stöttar, så hade jag aldrig tordats ta steget. Lotta Jegestam, som är ordförande för Fredrikshof idag har t.ex. funnits där så länge jag cyklat, och det är mycket tack tips från henne och mängd arrangemang som hon dragit igång, som jag fått ny energi, och vågat testa nya saker. Det vore jättekul om du kom upp och körde med oss nån gång till våren, när vi kommit igång med tävlingsträningen nästa säsong!

Anette Kiss sa...

Ja, det hade varit så kul! Våren innebär än så länge två Italienresor (och det är så gott), träningshelg med cykelklubben.se (som jag tycker att du ska med på också), antagligen ett träningsläger med CK Lunedi och så hade det varit mycket intressant att komma upp och köra med er. Det här känns riktigt lovande. Det är bara så långt till våren... Fast det är det kanske inte egentligen? Det är kanske bara en fråga om inställning eller?

Stina sa...

Du ska se att tiden kommer att flyga, så är vi där. Man får ta vara på vintercyklingen så länge...