Skvaller

Jag har varit ovanligt tyst på sistone. Det betyder inte att jag förlorat intresse för bloggen. Eller er kära läsare. Det är bara så att det faktiskt har varit väldigt mycket att göra. Alltså icke-cykelrelaterade uppgifter. Oroa er inte, ska inte tråka er med dem.

Det har därför cyklats lite, bara två gånger på en vecka! I morgon blir det pliktskyldig morgoncykling för att lufta benen lite igen, men sen blir det stiltje igen i dagarna fem. Jag skall nämligen på semester i Kapstaden.

Men Kapstaden är ju värsta cykelmekkat tänker nu några. Och det är helt riktigt. Tyvärr, eller inte tyvärr, men det förhåller sig så att jag skall träffa vänner jag inte träffat på länge och jag både vill - och bör - därför prioritera dem.

Det händer dock mycket spännande cykelrelaterat nu. Jag vill inte låta hemlighetsfull men det ena har med Zambia att göra och kommer leda till något roligt om planeran går i lås. Mer om det om några veckor hoppas jag.

Det andra har med nästa säsongs tävlande att göra och är sen några dagar inte lika hemligt längre när nu SCF sagt sitt. Sen ett par dagar är jag nämligen den stolta medfadern till en helt ny cykelklubb. Nästa vår/sommar/höst kommer CK Crescendo Velo att förgylla startlinjen med sin närvaro. Det kommer osa av liniment på nyrakade ben och kriget i senior-och H30-klassen intensifieras. Det kommer vara snyggt och italieninspirerat.

Tro dock inte att jag kommer lämna Fredriskhof - oh nej. Den klubben har fostrat mig om man så vill och jag har många fina cykelminnen där. Men tävlandet kommer att ske i ny regi. Det blir spännande värre då rykten går att Cykelcity förbereder en utökad senior/veteransatsning och Fredriskhof har flera intressanta kombatanter på uppgång. Utöver det redan tuffa motståndet förstås.

Längtar redan.