Cykling i helgen

Det började bra hos Cykelcity i fredags när jag kom in med min söndriga pedal. Det var inget snack om det. Jag hade inte tagit sönder den när jag vurpade, utan jag hade dragit sönder den när jag skulle träna ryck. Alltså hade jag ett par nya pedaler med mig när jag gick därifrån, som jag kunde skruva på inför helgens turer. Tack för det. Det känns skönt att det kan vara så okomplicerat ibland (jag har alla samtal till försäkringsbolag färskt i upplevelsebanken just nu).

Lördag

Precis när jag tog ut cykeln utanför dörren kom solen fram och den höll sig framme i princip hela dagen. Anders den stackaren hade fått någon infektion, så det blev att cykla själv till Lödde där tre cyklister till slöt upp för vidare färd mot Tallstugan i Häljarp. Lätt andning, starka ben, jag tog mina turer längst fram i klungan, fast jag borde ha lämnat det till turbotonåringarna istället. Det går ju inte att vara egoistisk, när de behöver sin träning så väl ;-)Vi var 9 stycken cyklister som mest och folk slöt upp och droppade av lite då och då. Efter klubbcyklingen tog Petter och jag en liten omväg hem till Lund innan jag släppte honom rätt in i motvinden till Bjärred.

Söndag

Om lördagen var lätt och stark så var söndagen med CK Lunedi desto tyngre. Jodå det började med sol och slutade med motvind och regn. Fast det började faktiskt med att jag vaknade och hade lite ont i halsen. Något som jag totalt ignorerade då det brukar släppa efter någon timme in på dagen, vilket det nästan gjorde idag med. Däremot var det inga pigga responsiva ben som följde med mig ut på passet. Det blev en runda söderut mot Häckeberga och Slimmingebacken till att börja med. Sedan lyckades jag köra genom en rätt så djup vattenpöl innan vi fikade på Johannas i Veberöd (där vi lyckades få fönstret som vi satt vid alldeles immigt). Efter Veberöd kände jag mig inte alls i slag och jag frös rätt mycket om mina blöta ben. Givetvis var de andra (mindre trötta cyklisterna) tvungna att köra Harlösabacken på hemvägen. Något som jag väl unnade dem, men för egen del kände jag mig frusnare och kallare allt eftersom. Av någon märklig anledning så brukar jag ofta vara trött när jag ska trampa uppför Harlösabacken, så även om den inte är så märkvärdig gör jag inga topprestationer i den om vi säger så. Som tur var så blev jag väl omhändertagen av klungan.
Cykelmatte och facit för söndagen då? Jo, 1 punktering och 1 krånglande pedal. Vi var 8 stycken cyklister med i klungan idag och 9 cyklar, fast vi var aldrig fler än 7 stycken i klungan samtidigt. Hur gick det till? Jo, med den krånglande pedalen på fixien, så försvann David, men vi fick en ersättare direkt, som i sin tur begav sig av direkt efter Veberöd, då David slöt upp igen med en annan cykel.

Det blev slutligen 25 mil under helgen i med-, mot-, och sidvind och i regn och sol.