Vi tog vår favoritklättring och Baxa gav sig på förhand när jag kom kittad med cross och fina härliga landsvägsdäck. Och visst gick det lättare. Kilometrar som på MTBn klaras på 5-6 minuter gjordes nu på 4-4.30. Någonstans en tredjedel uppför berget tappade Baxa mitt hjul och jag slet mig vidare ensam.
Jag inser att jag cyklat för mycket på MTBn med sina ballongdäck. Det är i 23 mm som känslan ligger, inte några övergödda 2-inch-monster.
Dagens utsikt, någonstans sydväst om Dusjanbe.
1 kommentar:
Fan vad snabba svängningar i vädret ni har:-) Jag längtar till kortärmat...
Skicka en kommentar