Modernt kontra retro

I min nya klubb är vi väldigt måna om att se bra ut. Det var en av grundbultarna under vårt grundande. Det skulle vara cleant, nyrakat och insmort. Enhetligt och estetiskt.

Vi kör på den moderna stilen, vilket passar en racingklubb tycker jag. Samtidigt är jag ypperligt förtjust i cykelretrogrejer och blev därför glad när jag läste att en annan favoritklubb, CKRM, har bestämt sig för att bli än snyggare (inte för att jag vet hur de ser ut nu men ändå...).

De skall nämligen beställa ulltröjor från USA till alla intresserade. På dem skall stå på vacker italienska: Brutti, sporchi et cattivi. Fula, skitiga och elaka. Det är så underfundigt och vackert och jag applåderar initiativet.

Är också tacksam för att jag nu vet vad namnet på Carreras nya fräsiga ram, Cattivo, faktiskt betyder. Mitt ramval, Estremo, talade ju mer för sig själv...

Go CKRM, jag följer er blogg med glädje. Den är härligt "brutti".

Sur sur sur

Just kört deltävling tre i ESDUU cupen (den jag vann förra veckan... förf anm.)

Och nu är jag sur. Sur sur sur. Mest för att jag insåg att jag inte är bättre än såhär. Daniel Rytz i valhall (och säkert andra också) har sagt att "tempo är sanningen". Den bittra sanningen isåfall.

Det var tempo på linjehoj, 19km runt Bornsjön och jag fick mig en läxa i cykelåkning.

Jag tyckte jag åkte bra, det kändes som att jag hade bra tryck, jämnt tempo, fin koll på pulsen etc. Runt 38km/h i snitt på linjehojjen tyckte jag också var bra.

Men

Jag fick ändå stryk med 3 minuter av elitåkarna som släpat sig dit.

Jag fick stryk med dryga två minuter av en 50+are (förvisso en av sveriges absolut bästa i sin ålder - men ändå).

Jag fick duktigt med stryk av folk jag slog förra veckan.

Så därför är jag sur. Egentligen har jag ingen bra anledning att vara sur, mer än att jag hade velat att det skulle gå snabbare. Jag körde som sagt helt okej, och snabbare än vad jag gjort förut på linjehojjen. Jag kom långtifrån sist. Jag kan fortfarande med ett mirakel och alla gudars hjälp ta hem totalen vid sista deltävlingen nästa vecka.

Och jag skall sura ett tag till. Typ en timme eller så. Sen skall jag ladda för prologen på Hammarö 3-dagars. 3 kilometer cykla satan.

PS. Glöm inte Carrera Vårklassiker på torsdag. Efteranmälan på plats från 08.30. www.crescendovelo.se

Cykelhelgen - tävlingar i Hilleshög

Jag har haft min tävlingspremiär tidigare, för jag har tävlat en gång förra året. Ritter Classic hette den tävlingen. Det gick bra och det var roligt. Idag hade jag en annan slags tävlingspremiär, för jag var flaggvakt för första gången. Det gick bra och det var tråkigt.

Det första misstaget jag gjorde var att ha för lite kläder på mig, men det löstes snabbt av en erfaren funktionärschef med hjälp av en dunväst och en regnjacka. För övrigt så passade det ruggiga vädret min rastlöshet. Genom att vakna av och an, så lyckades jag hålla kroppstemperaturen i ett drägligt tillstånd. Nej, flaggvakt kan jag vara i någon timme, sedan räcker det bra för mig. För övrigt lyckades batteriet till kameran ladda ur sig på nolltid, så med fotograferingen blev det väl si och så. Några få suddiga bilder blev det i alla fall innan kameran dog.

Nu när jag har pipit klart, kan jag berätta att det var en väldigt trevlig tävlingshelg med många cyklister på plats. Lördagen var ju då något av en favoritdag jämfört med söndagen, för då cyklade jag själv. Det blev en skön runda förbi Söderåsen innan vi drog oss ner mot Hilleshög för att titta på tempoloppen. Solen sken och därmed var det dags för en annan premiär, nämligen bara knän i Sverige -08.

Snygg utsikt vid Kopparhatten. Cykelklubben.se's egen Fredrik hade ny cykel och ny papegojnäbbshjälm. Efter loppet kläckte han de bevingade orden. "Laktattest är för pojkar. Tempolopp är för män." Som alla vet så klarar det kvinnliga könet av en sådan pärs redan från barnsben (host, host).

Bara två veckor kvar till avfärd

Jag fick post idag som piggar upp humöret en hel del.
Så om två veckor ser jag fram emot härlig cykling och gott kaffe avnjutet i varmt, soligt väder,
roliga stigningar,
och bra draghjälp.

Syskonkärlek under test

Jonas och Jesper är två bröder som tycker om att umgås och de tycker om cyklar också. Följaktligen tycker de om att cykla tillsammans eller hitta på andra cykelrelaterade aktiviteter tillsammans.


Jonas är en snäll storebror som hjälper sin lillebror Jesper att ställa in cykeln inför testet. Jesper ser lite orolig ut, men det behöver han inte vara.


Snälla bror Jonas lever sig in i blodprovet. Det kan se ut som ett djävulskt flin, men det är nog bara som han grimaserar för att han med full empati känner sticket i lillebror Jespers finger.


Snälla bror Jonas har tagit på sig rollen som slavdrivare för att lillebror Jesper ska prestera så bra som möjligt. Lillebror Jesper vågar inte annat än att kämpa på. Jesper verkade rätt så nöjd med sitt testresultat, så det verkar ha fungerat bra.

Då kommer den intressanta frågan. Hur var återhämtningen denna gång?

Ny kompis

Inom 60 dagar kommer en handgjord italiensk sådan här att vara i min ägo. Fast svart och vit.

Se detaljer på http://www.carrera-podium.it/english/estremolight.html

Fotografier från ESDUU

Lite bilder på seniorer från kvällens spurtande hittar du här