Tempokungen

Två pass på tempocykeln på bara några dagar. Idag blev det några varv runt gärdet med händerna på pinnarna. Känns som att det lönar sig att köra på tempocykeln emellanåt (dööööh) för att bli sitta lite bättre, lite bekvämare, lite mer avslappnat. Och då kan benen fokusera på att trycka och dra, trycka och dra.

Jag vill väl inte mena att jag känner mig dundersnabb, men det är ganska kul att träna på tempocykeln som omväxling. Och fartkänslan är fin när man ligger i bågen och tar den där svepande högersvängen. När man sen ser att en buss står parkerad i motsatt körfält och en bil som är på väg att köra om samma buss förbyts tjusningen snabbt i en halsgropssituation. Nu gick det bra denna gång. Och jag såg säkert jävligt cool ut.