Löpning

Är i Umeå utan cykel så jag bestämde mig för att träna med lite innebandyspelare. Min bror i Umeå är tränare för ett division-1 lag och jag tänkte att de måste ju ha lite kondis.

Jag blev förvånad.

Vi sprang 7,5 kilometer och det blev en promenadseger. Nu skall sägas att de hade kört en timme innebandy innan, medans jag kom på fräscha ben, men ändå. Jag trodde nog att de som spelar på så förhållandevis hög nivå i en sport som består till stor del av löpning skulle kunna springa fortare.

Jag menar, jag är ingen löpare av rang - det är sedan länge belagt - men kunde ändå relativt lätt springa ifrån dem.

Nåja, man skall inte jämföra för mycket. Olika sporter kräva olika saker. Samtidigt tror jag att många lagsportidrottare (fotboll,innebandy, basket - you name it) skulle vara betjänta av bättre kondis. Det skulle främja återhämtning och hjälpa till att hålla skärpan genom långa och tuffa matcher.

Samtidigt är det såklart svårt att hinna med allt. Det skall tränas innebandy, det skall tränas styrketräning, det skall tränas konditionsträning. Och det skall ju också spelas matcher. Så jag förstår att det är svårt - men det är nog värt att tänka lite på.

MTB-premiär

Gjorde MTB premiär igår. 4 varv på banan i Fiskartorpet.

Sådär.

Finns en del att lära är en god sammanfattning.

Första varvet: Livrädd. Gick nedför brantaste backen. Betedde mig som en bortkommen gröngöling.
Andra varvet: Lite bättre. Bet ihop och störtade utför. Det gick ju bra.
Tredje varvet: Nu började jag på allvar bli lite djärv, om än dålig. Störtade utför backen och fick insikten att det inte är bra att bromsa lätt bak och hårt fram - man provocerar mot överslag (som dock undveks).
Fjärde varvet: Körde rätt hela vägen, blev trött, och klarade alla hinder utom två uppförskörningar där fotisättning krävdes. 11.30 blev sluttiden på varvet som de duktiga kör på 7.30. Men om inlärningskurvan fortsätter i oförminskad takt så är jag där om 4-5 varv...

Kul som fan var det i alla fall. MO tog lite bilder, men dem får ni inte se för jag ser både icke-trovärdig och lönnfet ut.

Det får inte hända...

Rumours on Campagnolo

There are strong rumours going around in Europe as well as in Asia that Campagnolo has been sold. From various sources this trade journal heard that the sale of the complete company already took place.

Asked whether he could confirm or deny the sale, Campagnolo’s Marketing & Communication director Lorenzo Taxis said: “I am not going to give you an official answer on this, as this is not an official matter inside the company.”

Sources indicate that a Japanese company should have bought Campagnolo and with that of course Shimano springs to mind. A Shimano Europe spokesman said that he heard that rumours too, but that he could definitely deny any involvement of the Japan based component maker.

Tack till MO för tipset.

Velogames - wrap up

Velogames är över. Grattsi till Andreas som vann den interna ligan och slutade på en hedersam 189e plats i totalen (av cirka 6000 lag).

Vi kör väl igen när det är dags för Vueltan?

1 Team Rullebör Anders Kirchner 5641
2 Trampen Martin 5328
3 Pantani's Angels Jesper Sundewall 4678
4 Satans cyklister Jonas Sundewall 4509
5 ciclamino daja 4450
6 Gryningen Torbjörn Wiberg 4105
7 Cervélo Fest Team Joachim Lyth 4082
8 Campagnolo grinders Joacim Lindbaeck 3459
9 Anian Martin Rappe 3201
10 Cyklistens Klagan Simon Wiberg 2316
11 Multigo Lennart Sundewall 913

Jag är numer med MTB. MO skickade vidare sitt vårfynd som skall få följa med mig till Tajikistan. Jag är nöjd, om det inte var för att jag fick en glimpse av hans nya skrythoj. En riktigt finanskrishoj som han uttryckte det med pimp-allt. Sub 8 kilo var hans, den här typ sub 10. Men hyfsat billig var den och funkade bra i morse på väg till jobbet.

På köpet snodde jag MOs arty farty foton av tingesten. Håll till godo.

Velogames

Ikväll kommer slutresultaten. Jag kommer inte vinna den interna ligan. Moncotuie och Gerdeman var två katastrofval och det håller inte att de dyra inte levererar. Jag valde synnerligen bra domestiques, Ivanov, Dumoulin och Feillu drog alla in över 100 poäng och det är mer än godkänt. Men att Moncotiue inte visade sig på hela touren, förutom när han släppte täten, ja det håller såklart inte.

Det är så spännande.

Yes, jag tränar också

Körde mitt första strukturerade cykelpass sen Sollerön igår. Det kändes både bra och dåligt. Bra var att jag trots vilan och för lite träning körde varvet runt Gärdet snabbare än vad jag nog någonsin tidigare gjort när jag kört ensam. Över 40 i snitt är en klart godkänd fart som ensamåkare. Pulsen svarade bättre än på länge och jag lyckades riktigt steka mig själv.

Lärdomar av detta? Hmm, börjar undra om jag kanske trots allt gått runt och varit lite nedtränad hela våren. Måste räkna hur många intervall pass jag körde jan-maj egentligen - men många var det. Och det i samband med jobb stress etc kanske var för tufft.

Min och andras cykeltur

Satt i bilen på väg hem igår. Körde, korkad som jag är, centralbron. Den byggs om i sommar för er som inte bor i Stockholm så det är nästan alltid långa köer, mycket trafik, och cykling absolut förbjuden.

När jag sitter där i kön så kommer helt plötsligt ett cykelsällskap på 20 personer farande förbi mig. Jag tänker "de ska väl ändå inte..." men jo, det skulle de. De cyklar ut på bron, upp mot Södermalm. Tillsammans med bilarna i den enda fil som är öppen. Jag tappar dem, de rör sig snabbare än jag.

Funderar på hur de skall göra när de kommer till tunneln under Södermalm. Men trafiken lättar så jag behöver inte fundera länge. I tunneln kommer jag ikapp halva gänget som precis är på väg upp vid medborgarplatsen. Det rör sig inte om vana cyklister, några är riktigt trinda.

Centralbron lämpar sig nog synnerligen sämst för cykling. Men det var ett bra försök.

De som inte var riktigt klara vid starten

...och så de som håller koll på och förfasas över svarta strumpor och ventilhattar.

Kartan stämmer inte alltid överens med verkligheten

Reseinformation om resan genom Pyrenéerna har precis landat i mailboxen, så jag är mentalt redan på väg mot nästa upplevelse, men innan dess några ord om en dag i Alsace i området med alla dessa ballonger.

Just den här dagen som jag har i åtanke är dagen som vi åkte vilse. Normalt har jag inget alls emot det, men just den här gången åkte vi vilse i ett område som hade kasst underlag. Kasst underlag uppåt är tråkigt, men det fungerar. När det visade sig att underlaget var kasst nedför också förvandlas jag till en stel fegis, som inte gör mycket mer än sliter på bromsgummit. Det var stora potthål i vägen, som i stort sett inte var mer än ett grustag, enligt mig. Så länge som det gick uppför kunde jag njuta av den vackra naturen och det faktum att vi var själva på vägen (undrar varför...). När det vände utför, rätt rejält utför, kom jag att tänka på tävlingscyklister förr i världen som inte hade tillgång till vår trevliga släta asfalt. Imponerande insatser där. När kvaliteten på vägskrället aldrig ändrade sig till det bättre blev jag mest arg. När vi sedan kom fram till ett vägkors som vi kände igen insåg vi att vi hade åkt i en cirkel.

Hamnar ni i detta korset med landsvägscyklar, vänd genast mot bättre underlag.

Måttligt glad var jag då. Man kan säga att humöret låg någonstans i ett bottenläge under dagen vid det tillfället. En smula energikaka bättrade på humöret och vi hade en vacker klättring tillbaka. Som tur var hamnade vi snart på bättre vägar igen och incidenten förvandlades till ett komiskt minne. Nu i efterhand har jag varit inne på andra kartor och sett att dessa saknar den vägen som vår tryckta variant påstår finns.

En mycket gladare version av mig än den som hade befolkat jorden bara några tidshopp tidigare.

Vi insåg tidigt att vi tyckte så bra om området att vi vill tillbaka någon gång och cykla mer här. Vi är helt enkelt inte färdigcyklade här på långa vägar. Det är inga vansinniga stigningar à la högalper, men rejäla berg att köra sig trött i. Rekommenderas alltså.

Stage 20, Montélimar - Mont Ventoux 167 km

Närmre än så här kommer jag inte i år.


Annat var det 2007.

Tillökning

Inte jag, men väl en annan cykelmupp har blivit med ny cykel. Snygg så det förslår. Grattis!

Ett långsamt ras

Det börjar bli klart vem som kommer vinna den interna ligan på Velogames. En stark forcering Team Rullebör nu på slutet ser ut att bli ett ointagligt försprång. Särskilt som managerna har både Andy Schleck och Contador laget och feta bonuspoäng utdelas för de som är längst fram i sammandraget när vi nått Paris. Man skall aldrig säga aldrig, men det blir tufft att vinna...

1 Team Rullebör Anders Kirchner 3577
2 Trampen Martin 3416
3 Pantani's Angels Jesper Sundewall 3183
4 ciclamino daja 2823
5 Satans cyklister Jonas Sundewall 2795
6 Gryningen Torbjörn Wiberg 2685
7 Cervélo Fest Team Joachim Lyth 2590
8 Campagnolo grinders Joacim Lindbaeck 2428
9 Anian Martin Rappe 2278
10 Cyklistens Klagan Simon Wiberg 1867
11 Multigo Lennart Sundewall 745

Dagens tips - fråga på rätt ställe

Jodå, vi hade införskaffat karta, men det är inte så att den talar om vilka vägar som är vackra och intressanta cykelvägar. Det är inte säkert att vägarna som finns på kartan existerar ens, vilket jag kanske berättar om senare. I alla fall för att få lite vägledning, tog vi oss till ett ställe med hopp om hjälp - En cykelaffär.


Det visade sig att vi hittat alldeles rätt. Mannen i butiken kallade genast på en av sina cyklande kunder och sedan blev vi ståendes småpratande, säkert i en halvtimme. Efter att de hade godkänt våra vader, när de sinsemellan diskuterade om vi skulle klara stigningarna eller ej, så kom tipsen duggande. Då de blev helt lyriska när de pratade om området kring Sewen, insåg jag snabbt att jag ville cykla där. Det var för övrigt där vi kom in i en evighetsloop, när vi frångick deras råd och testade kartans pålitlighet, men som sagt, det kommer kanske mer om det sedan.

Första tipset från dem, där vi hostade något om Col de La Schlucht, följde vi helt och hållet, vilket vi gjorde rätt i. Som ni ser på kartan (som visar en del av rundan), är det trevligt slingriga vägar där. En skön första tur, som gav mersmak på området.



Först kom vi sedan kom de tuffa grabbarna. Vi slapp regnet.



Hur som helst, om ni är i Alsace och tvekar om vägval. Gå in till Velo & Oxygene i Colmar. De är hur trevliga som helst.

Tho(u)r Hushovd då och nu

Kommer ni ihåg den här killen, omnämnd sist i inlägget från 2007.


Han dök upp i år igen. Återigen i grönt, fast en annan variant. Vissa kan det där med att posera framför linsen, så är det bara. Tack för det Thor.

Lyxliv

Tänk er att cyklarna är färdiganvända för dagen och någon, ni vet inte vem, har fint bäddat om dem i väntan på nästa gång de ska användas.


Själva sitter ni på en riktigt schysst restaurang och hör bara cykelsnack på olika språk från borden runt omkring. Tänka sig, bara cykelsnack...


Lite surrealistiskt, men på ett väldigt angenämt sätt. Det är skönt att sitta och småprata lite och varva ned efter en dag fylld av intryck.


Mätta och belåtna efter en minnesvärd kulinariskt upplevelse, kan ni sedan traska hem till polarna på hotellet. Ok, de glömde att sätta upp våra namn på listan, men va fasen... Det är bara att skriva in oss på någon av de tomma raderna. Det var föredömligt tyst på vår våning. Inga högljudda partyn där inte. För övrigt tror jag att det var Osvaldo som bäddade om våra cyklar, men han erkände det aldrig för oss.

Tillfällig hicka

Såg att jag efter förrgårdagens etapp halkat ner på en intern 3:e plats. Högst tillfälligt. Jag menar poängen är inte uppe för gårdagen, men i och med att Ivanonv vann, och jag tror jag är ensam om att ha honom i mitt lag, så borde ordningen vara återställd.

Idag blev det äntligen lite hederlig attack-i-berget-cykling. Contador verkar helt överlägsen i år. Armstrong kommer bara bli sämre vad det lider och han skall nog vara glad om han är topp fem när vi kommer till Paris. Det är i alla fall min analys.

Skitväder här i Blekinge. Stod redo att hoppa i tajtsen men dröjde mig kvar. Och i takt med att jag väntade så tilltog regnet. Nu stannar jag nog inne istället.

Velogames

En hel vecka har jag varit borta från Velogames och vad har hänt - inget! Jag leder fortfarande om än inte så ohotat som tidigare. Känner flåset i nacken. Kan det till och med vara så att jag kanske inte varit i ledningen hela tiden - får kolla upp det där.

Jag sällar mig till skaran som tycker att touren varit skittråkig senaste veckan. I synnherhet etappen där Contador ställde (av) Armstrong. Blir det sån åkning i Alperna så kan de lägga ner skiten.

1 Pantani's Angels Jesper Sundewall 2338
2 Trampen Martin 2320
3 Team Rullebör Anders Kirchner 2272
4 ciclamino daja 1865
5 Gryningen Torbjörn Wiberg 1773
6 Satans cyklister Jonas Sundewall 1736
7 Campagnolo grinders Joacim Lindbaeck 1703
8 Cyklistens Klagan Simon Wiberg 1601
9 Anian Martin Rappe 1335
10 Cervélo Fest Team Joachim Lyth 1198
11 Multigo Lennart Sundewall 464

Mittens rike

När jag lämnar Kina så kommer proffsen och tar över istället. Andreas Linden och hans Capinordic är där för Tour of Qinghai lake, ett längre etapplopp i vackra bergsmiljöer.

Andreas verkar dock ha fått en dålig start av inlägget på hans blogg att döma. Men jag är ledsen Andreas, du får nog leva med kinesernas arrogans. Det är inte för inte som det heter mittens rike. Världen snurrar kring dem. Och givet folkmängd och ekonomisk tillväxt tror jag fler och fler får vänja sig vid den tanken.

På väg upp till mittens rike?

Hemma och vänder

Har ni saknat mig? I censurens Kina har jag fått svår bloggabstinens. Men nu är jag tillbaka i stan och det skall bli bättring.

3 kortare träningspass var det som hanns med, allt bakom trygg betong och i konditionerad luft.

Mer resande

Medan Jeppe susar iväg till andra världsdelar nöjer jag mig med Europa och landet där det nu pågår ett stoooort etapplopp närmre bestämt. Yep, turen går till Touren och en liten pittoresk stad vid namn Colmar, belägen i Alsace. Det är mat, vin, cykling och Tour de France som hägrar. Inte nödvändigtvis i den ordningen. Det känns fint, även om jag just nu bara inte orkar packa och det kommer sluta med att jag springer runt här när jag inte längre kan skjuta upp det. När blev det så tråkigt att packa?

Jag hoppas att de väderprognoser som säger åskväder är lika fel som de som sa att jag skulle få en kall, regnig start på min semester. Det är tänkt att jag ska klättra i det soliga, kuperade landskapet. Susa nedför med ett leende på läpparna och få skarpare ränder på benen.

Återkommer om någon vecka sådär, kanske...

Censur

Jesper via hemmakontoret

Här sitter man och tänker lägga upp lite härliga bilder från OS-stadion i Peking bara för att märka att blogger, twitter och även facebook inte går att komma åt. Ett första smakprov på lite härlig kinesisk censur månne?

Drar till Kina

Åker till Kina om någon timme. Skall på konferens men den är lägligt belägen granne med olympiastadion "Fågelboet". Vägg i vägg ligger också den spektakulära simstadion. Så både Speedos och Puma-pjucken ligger i packningen. Hoppas hinna med att testa båda arenorna för lite alternativträning. Det var så länge sedan jag simmade, så jag hoppas inte gummibanden på mina Swedish Goggles har torkat ihop helt och hållet. Ni vet väl att de är de enda coola simglasögonen. De som vi "riktiga" simmare har. Att man får ont i ögon och huvud de första tio gångerna är bara att köpa. Man vänjer sig.

Senaste nytt i Velogames

Tappade lite igår, men behåller den interna ledningen. Tvåan Martin knaprade in men drabbades också av ett bakslag i och med att Gesink var tvungen att kliva av. Nu är det snart dags för Moncoutie att visa att jag gjorde rätt som valde honom. Fransmännen är hopplöst borta i sammandraget, så de är säkert sugna på att i alla fall kriga om bergatröjan.


1 Pantani's Angels Jesper Sundewall 1539
2 Trampen Martin 1495
3 Team Rullebör Anders Kirchner 1336
4 ciclamino daja 1166
5 Gryningen Torbjörn Wiberg 1043
6 Campagnolo grinders Joacim Lindbaeck 977
7 Cyklistens Klagan Simon Wiberg 935
8 Satans cyklister Jonas Sundewall 785
9 Cervélo Fest Team Joachim Lyth 717
10 Anian Martin Rappe 678
11 Multigo Lennart Sundewall 301

Onsdagskväll med den dyre Jonas

Jonas påstår att jag började samtalet med "Du låter trött", men jag hoppas att jag klämde ur mig någon hälsningsfras först. Det är tyvärr inget som jag kan säga med bestämdhet, för jag var trött. Ut med cykeln vid 9, hem vid 15, äta, sova en halvtimme på balkongen, bli väckt av Peter som ringde om Soldespurten... Sedan ringde jag yrvaket Jonas och jag hade nog inte vaknat ordentligt för det var lite sakfel i informationen som jag gav honom.

Hur som helst har jag ju ivrigt pratat om detta bedårande Team Solde, folket runt omkring och deras genuint trevliga onsdagsspurter. Det var alltså dags att inviga Jonas. 17.45 gav vi oss iväg på slingriga omvägar, kom fram till mötesplatsen, konstaterade att vi var väldigt tidiga, cyklade och mötte upp Petter och Peter från Bjärred och begav oss tillbaka till blomsterkiosken och mycket riktigt - Även Jonas är numer bedårad. Tack för igår Soldefolket.

Eftersom jag var en smula trött var vi bara med en liten stund i början av rundan innan vi vek av tillbaka mot Lund. Någonstans så vände sig den dyre Jonas om med det där djävulska leendet som bara storebröder kan fyra av och sa att nu skulle det gå lite fortare. Det gjorde det. Jonas drog och jag låg limmad intill hans bakdäck och använde mig av en devis som jag lärt mig av en envis norrlänning. "Trampa, dra, trampa, dra." Det fungerade så väl att när vi väl slog av på takten kände jag mig uppiggad. Tillräckligt uppiggad för att ta en stående spurt några minuter senare uppför en liten knäpp. Den varade inte så länge, men den kramade ur det sista ur mig. Mycket nöjd låg jag och småtjattrade med Jonas, lugnt trampande. Det fick jag inte göra länge till. "Nu går det lite fortare fram till Stora Uppåkra", sa Jonas helt plötsligt. Men... men... Vi hade ju redan kört fort och jag var ju helt slut och...
"Trampa, dra, trampa, dra." Den här gången började jag känna illamåendet när hjulet som min existens bestod av för tillfället äntligen saktade ned lite. Efter det tog vi det lugnt hela vägen tillbaka och jag var nöjd med det. Jag är även rätt nöjd med antal timmar i sadeln under gårdagen, runt 8 timmar. Det fick väl bli dubbel dos igår, påverkad av dubbelkungen som jag var och sedan blir det ju inget idag heller, för första gången under den här semestern.

Grattis

Nej men ser man på i almanackan vem som har namnsdag idag. Jag som har ingifta norska släktingar har fått lära mig att namnsdagen är inte en sak som man skojar bort och även om jag brukar ha dålig koll på min egen så har jag stenkoll idag sedan några minuter tillbaka.

Grattis Jögga!
(för du heter väl Jörgen?)

Är det bara jag eller?

Är det bara jag eller har Cyclingnews.com liverapportering tappat i kvalite. De kläcker fortfarande ur sig lite härliga dräpare till kommentarer, men skärpan är inte där. Idag hade de noll koll på avstånden mellan grupperna. När jag läste resultaten visade det sig att det hade gått ihop, men det fattade man inte på rapporterna. Och på lagtempot hade de stora svårigheter att hålla reda på vilket lag som körde hur. Men det kanske var producentens fel. Produktionen kring lagtempon har jag bitchat loss kring tidigare.

Sen håller jag inte med Vacchi och Adamsson om att lagtempon skall bort. Jag tycker det är coolt. Visst, det blir utslagsgivande. Men vad är det som säger att inte fler lag skulle kunna köra fort.

Lagtempo är snyggt och spektakulärt. Och med bättre produktion skulle det kunna bli riktigt riktigt ballt att titta på.

Onsdag med dubbelkungen

Jag har en god vän som inte bara nöjer sig med en Cervélo utan han har två. Inte heller duger en pallplats utan vid senaste tävlingstillfället knep han två. För att inte tala om att han är en mästare i dubbelfika. Idag dubbelfikade vi inte, men cykeltiden blev lite längre än vi hade tänkt från början. Nästan dubbel så lång som vi pratade om först. Det är inte helt ovanligt när vi två släpps ut på vägarna själva. Ingen av oss har något emot att cykla långt precis och så har vi det här med att uppskatta avstånd och ha koll på kartan. Ett klipp från ett telefonsamtal under rundan sammanfattar det hela.

"Ja, jag är ute och cyklar med Anette.
...
Var vi är? Ja, på någon åker någonstans, med cyklarna under oss och asfalt under cyklarna."

Alltså vi hade faktiskt mer koll än så, men idag har vi cyklat på många vägar som vi inte tror att vi har varit på innan och vi hittade mycket stråk med nylagd, svart asfalt med vackra sträckningar och lite trafik. Vardagslyx.

Dubbelkungen nöjer sig förstås inte med ett pass den här dagen, utan det ska vara två. Om några timmar är man ute med cykeln igen alltså, med undantag om det börjar regna. Egentligen är jag rätt nöjd med de 5h30 som vi redan fått ihop i sadeln idag och jag funderar på hur jag ska komma ur det här med hedern i behåll nu när vädret verkar hålla sig regnfritt. Dubbelpunka kanske?

Gårdagens Velogames

Gårdagens lagtempo ledde inte till några dramtiska omkastningar. Jag halkade ner från en 18e till en 24e plats i sammandraget men har en hyfsad ledning i den interna ligan. Och idag lär det bli ytterligare poäng, för vem sätter emot att Cavendish vinner? Sen tycker jag nog att det är dags för Tavarish (Kamrat) Ivanov att gå på utbrytning.

1	Pantani's Angels	Jesper Sundewall	1366
2	Trampen	Martin	1126
3	Team Rullebör	Anders Kirchner	1118
4	ciclamino	daja	954
5	Gryningen	Torbjörn Wiberg	818
6	Campagnolo grinders	Joacim Lindbaeck	793
7	Cervélo Fest Team	Joachim Lyth	600
8	Satans cyklister	Jonas Sundewall	598
9	Anian	Martin Rappe	575
10	Cyklistens Klagan	Simon Wiberg	557
11	Multigo	Lennart Sundewall	272

Ser på film

Stars and Watercarriers. En film om Giro D'Italia 1973.

En utbrytning är loss. Tre personer, varav en i Merckx stall som inte hjälper till. Bianchi-åkaren försöker komma loss, men förgäves. Kommentatorn konstaterar.

He is trying desperately, taking a long lead. But he is in the wrong company. It is a beautiful waste of energy...

Ciao Cadel, Ciao Carlos

Det här var dagen då Evans och Sastre förlorade sina möjligheter. Den förre till sin första seger (även om jag aldrig trodde på det) och den andre till att försvara sin fjolårsseger (vilket jag inte heller tror på). Touren vinner man som lag, det blir så oerhört tydligt en dag som denna. Girot vinner man mer single-handed. Cadel har för dåligt lag, så enkelt är det. Sastre har det också, men han bytte frivilligt det.

Nej, Contador vinner, utan större problem till och med. Och gör inte han det vinner någon annan i Astana. Kanske kanske kanske kan Saxo Bank utmana. Plats 2-3 på podiet är up for grabs och de tas av Andy Schleck och varför inte Roman Kreuziger.

Old school hard riding

Jag är inte gammal nog i gamet för att kunna uttala mig om hur det var förr. Men jag är bra på att lyssna och har nu hört Adamsson och Vacchi orera om hur den flitiga radioanvändningen lite tagit udden av cykelsporten. Att det blir för tillknäppt och kontrollerat.

Må så vara, men så tänker jag på igår. Och då tänkte jag på Big Mags Twitterinlägg om Old School Hard Riding.

Igår var det old school hard riding. Ingen radio i världen hjälpte de som inte hängde med när Team Columbia höjde farten. Många försökte dra där bak, men få lyckades. Det var oreda och yvig svansföring. Samtidigt satt åtta stenhårda typer därframme och tog korta, stenhårda förningar. Adamsson sa med 20 kilometer kvar att "nu börjar det kännas i benen på Columbiacyklisterna". Ja, men de drog hela vägen till mål ändå. Enstaka gånger, i någon kurva eller vid skiftande vind blev det lite oreda - men annars var det ett vackert gul/vitt lagtempo med lite turkost, vit/röda och röda inslag.

Längst bak låg Cavendish och bidade sin tid. Jag förstår att Hushovd är rädd för Cav. Men att servera honom segern med silversked var onödigt.

Cavendish kastade en blick bakåt. Kollade hur det såg ut. Sen väntade han några tramptag för att rycket inte skulle bli för uppenbart. När han väl bestämde sig så var han uppe på max på ett par sekunder. Hushovd var med, han släppte inte hjul som Farrar gjorde etappen innan. Han var till och med, för några få sekunder, snabbare än Cavendish.

Old school hard riding.

Efter etapp 3

Velogames igen. Nu vill jag inte verka dryg, men jag ligger på 18e plats av 6000 lag...

1 Pantani's Angels Jesper Sundewall 1235
2 Trampen Martin 972
3 Team Rullebör Anders Kirchner 954
4 ciclamino daja 813
5 Campagnolo grinders Joacim Lindbaeck 686
6 Satans cyklister Jonas Sundewall 488
7 Anian Martin Rappe 487
8 Cyklistens Klagan Simon Wiberg 473
9 Cervélo Fest Team Joachim Lyth 456
10 Multigo Lennart Sundewall 215

Coolt...eller?

Kul att SVT Gävledala gjorde ett reportage om Veteran-SM på cykel. Men nog tycker jag att de misslyckas framställa cykelsporten som särskilt cool. Eller? Ensam tempocyklist på bana utan följebil eller publik.

Det ser sådär halvcoolt ut. Liksom.

Nästa gång hoppas vi de filmar linjeloppet i H40 nånting. Då jävlar kommer alla fatta.

Aaaaaargh

Herregud. Jag är helt matt efter Team Columbias uppvisning. Vilken cykelåkning, man kan bara applådera. Först får de med hela laget i en utbrytning. Sen drar Renshaw ett uppdrag till Cavendish som inte går av för hackor, trots att de fått ligga och dra i tre mil.

Hyfsad dag för mitt velogames lag också. Fyra på topp-tio: Cavendish, Dumoulin, Cancellara och Gerdeman. Dumoulin slutade fyra efter en utbrytning på - ja - hela etappen. Han stack vid km 0 och belönades sånär med en topp-tre placering.

Slå på TV:n nu!

Tittar du på touren - om inte gör det nu. Columbia drar iväg med hela gänget plus 18 pers till. Kantvindskörning deluxe. Snudd på alla favoriter i klungan bakom sitter nu och undrar vad som händer härnäst... Håller det är det bland det coolaste jag sett på cykel - någonsin.

Frustration

Följde Veteran SM för H35 via SMS uppdatering igår. Oerhört frustrerande. G skickade förtjänstfullt uppdateringar som "Fältet samlat, alla sitter med fint" och "J loss tillsammans med Valhallare, ca 20 sek före klungan". Och så vidare.

Jag satt hemma och tänkte Kör, Attackera, Vinn. Varför gööööör dom inget. Ni kanske vet? Sådär som lopp kan kännas när man inte är med själv. Det är så enkelt att vinna i tanken. Bara att tajma den perfekta attacken med guld-ben och sen hålla hela vägen in i mål. Jag har gjort det massvis av gånger själv. Attackerat, gått ifrån, hållit hela vägen till mål. Publikens jubel.

Nu gick det inte riktigt så. J blev iaf bäst i klungspurten och tog en 11e plats. Om två år är jag H35, då vet jag precis hur jag skall göra.

Velogames - etapp 1

Mycket kan fortfarande hända, men så här såg den interna ligan ut efter etapp 1

1	Pantani's Angels	Jesper Sundewall	409
2	Trampen	Martin	408
3	Team Rullebör	Anders Kirchner	380
4	ciclamino	daja	272
5	Anian	Martin Rappe	252
6	Cervélo Fest Team	Joachim Lyth	227
7	Campagnolo grinders	Joacim Lindbaeck	185
8	Multigo	Lennart Sundewall	88
9	Satans cyklister	Jonas Sundewall	54

Cav

Det är nästan löjligt vad överlägsen Cavendish är. Idag pulveriserade han motståndet totalt. Han borde inte få ha ett uppdrag - han är för bra för det. Från spets så körde han ifrån Tyler Farrar med 4-5 cykellängder och kunde ha promenerat över mållinjen.

Det bästa är att jag har honom i mitt Velogames lag. Liksom 3an Roman Feillu.

Touren - etapp 1

Satt som klistrad igår och kollade på etapp 1 på tour de france. Som vanligt en katastrofalt dålig produktion där mellantiderna var snudd på obefintliga vilket gjorde det hela ganska ospännande.



Velogames började bra för mig för jag har både Cancellara och Contador i laget. Och Kreuziger. Så minst 400 poäng blev det, en alldeles strålande första etapp.



Det är lite tråkigt att det blev så stora tidsavstånd och att det inte är några bonussekunder. Det lär alltså knappast bli några spurtare som får köra i gula tröjan utan snarare ganska troligt att Cancellara får behålla den till bergen och att det sen endast är favoriterna som turas om att bära den. Lite tråkigt tycker jag, för det är lite av nöjet under första veckan, att få se tröjan byta ägare fram och tillbaka.



Tror därför också att Columbia gjorde fel som ställde över Lövkvist. Han hade kunnat vara topp 10 på prologen, och därmed haft en rimlig chans att vid något tillfälle köra i gult. Nu kom istället Kirchen in på 109 plats. Godnatt med den chansen.

Nu när det är VSM

Så blir jag tävlingssugen. Har dock inte rört cykeln på en vecka nu vilket har varit skönt. Tävlingarna som återstår innan jag flyttar österut är få, och jag vet inte om någon egentligen passar in med mitt schema. Kanske någon träninstävling, SMACK-serie eller liknande, men det blir nog allt.

När jag landat därborta så skall jag fundera på vad nästa träningsmål skall vara. Jag har gått i tankar om att springa mer, kanske träna triathlon eller så bara cykla en massa och sen vara bättre än någonsin när vi flyttar hem. Jag får se.

Helt klart är dock att jag under nästa års Sverigesemester, för en sådan blir det, så kommer jag försöka tajma lite tävlingar. Sollerön och Veteran-SM vore båda kul. Men det gäller ju att det fungerar med semestrar och så. Det får ge sig allteftersom.

Tur

Att jag inte fick för mig att köra H30 tempot på Veteran-SM. Tätt som fan, 4 sekunder mellan 1:an och 4:an. Och snabbt gick det. Snabbare än i H40. För en gångs skull...

Grattis till Pelle S, Glenn och Markus för plats 1-3.

Livslyx

Igår unnade jag mig en ledig dag i en jobbvecka, mest för att jag ville ha det. Det har varit ynkligt lite cyklat sedan förra söndagen på grund av ont i halsen. Igår kom jag hur som helst ut igen och konstaterade att jag har blivit lat. Det hade jag redan misstänkt sedan ett tag tillbaka. Jag hade det tudelade nöjet att känna att det inte var cykeln som begränsade utan det fanns inget annat att skylla på än mig. Det är härligt att cykla på en bra cykel. Det är mindre härligt att inse att formen är allt annat är bra.

Lupinerna har vissnat och vallmon är i full blom. Det är oerhört vackert i sommarskåne. Håll till godo med sneda horisonter och allt. Nästa vecka ska det bli sämre väder igen. Nästa vecka har jag semester.

En cykel på väggen

En cykel som får alldeles för lite uppmärksamhet är min tempocykel. I år har den rastats utomhus tre gånger. I vintras var den en flitig vän när det kördes trainer-intervaller, men nu hänger den mest där på väggen och tittar bedjande på mig.

Inte lär det bli bättre av en flytt till Tajikistan heller. Jag har kommit fram till att jag skall ha med mig 2-3 cyklar i följande prioriteringsordning; MTB (ni hörde rätt), cross och finracer. Tempocykel och pendlarjonne får stanna hemma. Funderade länge på att ta med tempocykeln för att jag under kommande 18 månader skulle träna upp min tempoförmåga. Men efter att ha rekat lite om vägkvalité så ströks den tanken tämligen omgående. Vägarna i Dusjanbe bjuder tydligen inte på optimala förhållanden för diskhjul och Vittoria Crono däck.

Men vad gör det. Kolla på resultatlistan från SM. Både 1an och 2an på SM-tempot är ju erkänt duktiga MTB-åkare. Så nog borde tempoförmågan kunna tränas genom harvande i skogen också. Sen kommer jag hem till Hammarö och tvålar till allihop. Så får det bli.

Klubbkompisen Joachim har lovat förbarma sig över tempohästen under min frånvaro. Känns tryggt.

Besatt av snitthastighet

Emilia Fahlin tog silver på tempot under pågående EM rapporterar cykelnytt. Bravo och stort grattis!

Det hela överskuggas dock av följande frågetecken. Banan mäter enligt cykelnytt 28 kilometer och vinnaren körde den 36.41. Det ger en snitthastighet av närmare 46 kilometer i timmen. Jag vet att damerna kan köra fort, men 46 i snitt låter lite väl hastigt för att jag skall tro på det.

Det är ju vid tävlingar ett ganska vanligt fenomen att angiven och verklig banlängd inte alls stämmer. Så jag undrar, hur svårt är det egentligen att mäta en bana. Jag tycker att det borde vara ganska enkelt. Ta till exempel falkenloppet där elitklassens snittfart angavs till närmare 46 km/h, medans klubbens egna mätningar visar på snarare 41-42.

Fram för bättre banmätningar i framtiden!

Det skrivs mycket

Om cykel på nätet nu. Ni missar väl inte till exempel Vallentunas referat från årets tävlingar. Välskrivna och utförliga - ett måste för en cykelentusiast.

Klicka på bilden för referat från SM-tävlingarna förra helgen

Vill du veta mer om Vallentunas elitlag? Då rekommenderar jag att införskaffa kommande nummer av Kadens (nr 6). Där kan ni läsa mer - courtesy of yours truly.

Diplomatpass - check

Förberedelserna fortlöper enligt plan. Igår handlades ditt och datt inför flytten. Men än viktigare var att vi fick våra nya pass. Jag är lite löjligt nöjd över att bli diplomat. Ni som inte sett SVT-dokumentären Diplomaterna borde göra det för att få en inblick i hur mitt framtida jetset-liv kommer se ut. Det blir gin och tonics, flygvärdinnor och paradvåningar för hela slanten.

Diplomat coming through

Ok, klart

Ok, laget för Velogames är klart. Det är svårt att välja ett lag som håller hela vägen. Vis av erfarenhet från tidigare år så gäller det att pricka in etappsegrare och slutsegrare. De som placerar sig hyfsat rakt igenom, men aldrig kör i någon tröja eller vinner någon etapp, räntar dåligt. Ett par vinster och sen dåliga placeringar ger bättre avkastning.

Sen är det aboslut svåraste såklart att plocka ut de domestiques som lyckas med utbrytningar. Här är det nog klokt att snegla mot lagen som inte har stora favoriter med, eftersom hjälpisarna i dessa lag mest får sitta och köra in utbrytningar.

www.velogames.com som sagt. Mitt namn heter Pantani's Angels och min mini-league, där du också bör vara med, heter cykelmuppar.se.

League Owner: Jesper Sundewall
League Name: cykelmuppar.se
League Code: 01080710

Gå med nu!