Per dök upp för första gången i min cykelvärld under Nove Colliresan i år på en Merida med väldigt gröna flames. Vi är många som länge har vetat att Per är värd en bättre cykel. Sagt och gjort - nu har han tagit pick och pack och flyttat ner till Tyskland på jakt efter sin drömcykel (bland andra aktiviteter som jobb och sådant som vi brukar beröra ganska flyktigt här på bloggen). Här kommer en lägesrapport som damp ner i mailboxen nyligen. Det är med skräckblandad förtjusning som jag skådar kurvdoseringen på fotona. Jag vill med.
Jag har i veckan debuterat som velodromcyklist. Detta fenomen är nog rätt så sällsynt i Sverige, men här i Tyskland desto vanligare. Man har ju bara sett det på tv tidigare men jag kan ju säga att det var med en viss nervositet jag grenslade fixie-hojen, en gammal relik som som jag hyrde för 5 Euro. Inget frihjul och inga bromsar.
Man måste ligga i minst 30 för att inte ramla ner i kurvorna så det vara bara att mata på. Tror doseringen är anpassad till ca 50 km/h som ger cykeln ett vinkelrät läge mot banan. Med cirka 20 cyklister på banan samtidigt i varierande farter fick man passa sig så man inte körde ihop, men de flesta var rutinerade och höll sina spår. Värst var det när man tvingades upp på ett stort yttervarv under omkörning eftersom sträckan snabbt blir längre ju högre upp i svängen man ligger.
Efter två timmar var jag både yr och trött men kul var det! Inomhuscykling på vintern behöver inte betyda spinning eller trainer ;-)
1 kommentar:
Ser ju kul ut!
Blir det tyskt mellan benen nu när du jobbar där nere? Mycket fint att välja på... Focus, Storck, Canyon mfl. Att de sen inte är lika vågade i sin design som t ex italienarna är väl en sak.
Lova bara att du förpassar Meridan till vinterträning! 3 kg lättare hoj och du blir livsfarlig uppför i Italien till våren!
Hörs!
/Joachim Lyth
Skicka en kommentar