En dryg månads bloggtorka är härmed officiellt till ända. Kampen om en ädlare placering i morgonpendlingen förlorades och jag föll in i ett mörker av besvikelse och självömkan. Nu är jag ute ur tunneln, massor av terapi har fått mig att tycka om mig själv igen, trots att jag inte nådde högre i pendlingsracet.
Nåja, vi lägger det bakom oss.
Är tillbaka i gymmet jag hängde rätt mycket i för två år sedan och där står en Monark som jag häromdagen hade en liten affär med. Det var ju evigheter sen jag körde TC-intervaller och det var väldigt tydligt. Körde mina fyror på högst blygsamma 240 watt. Kollade hur det såg ut för två år sedan och konstaterade att jag låg cirka 50 watt högre. Och då tyckte jag inte att jag var i någon vidare form. Nu ÄR jag verkligen inte i cykelform.
Men löpandet gör att konditionen hålls uppe och löpintervallerna är en trevligare stund just nu. Det är inga större problem att köra på 3.35-3.40 fart trots att jag inte tränat mycket alls senaste månaden.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar