Nu har jag varit förkyld ett par dagar och det har väl inte vårdats på bästa sätt. Igår hajkade jag, men höll igen. Om man nu kan göra det på en hajk? Idag åkte så jag och mor (som är här på besök) till Norek (alt stavningar: Norak, Nurek, Nurak) och kollade på en sketastor dam. Vi kollade väl i och för sig mest på reservoaren, men den var fräck nog.
Slemmet, snoret och allt annat gojs börjar ge med sig så förhoppningvis kan jag träna igen på fredag.
måndag, oktober 26, 2009
lördag, oktober 24, 2009
Löpning. Sjuk.
Sprang 12 km igår. Kändes bra. Nu känns det åt pipan för jag är totalförkyld. All träning inställes med omedelbar verkan.
fredag, oktober 23, 2009
Cykelkross
Igår så kollade jag igenom de första 300 kanalplatserna i vår digitalbox. De flesta fungerar icke, men på plats 126 hittade jag Rai Sport som - tro fan det - visade cykel!
Tyvärr var det dock cykelkross, andra deltävlingen i världscupen, och min känsla från förra årets tappra försök att titta på VM bestod. Det var inte spännande. Alls. Stybar (VM-tvåa tror jag) ryckte tidigt. Albert (VM-etta) gick sakta ikapp och körde sen sakta ifrån. Det var ungefär allt som hände. Plus några cykelbyten som var totalt odramtiska. Jag såg inte ens målgången.
Nu undrar jag vad jag skall göra. Ett säkert sätt att bli intresserad av en sport är ju att bli ett fan. Tempo är roligt att titta på när Cancellara är med - inte för att tempo är kul utan för att han är grym och cool. Tennis är inte sådär jättekul att titta på i längden, men jag beundrar Federer och kan således titta på en hel match och tycka det är ganska spännande.
Så det är väl bara till att bli ett fan av Niels Albert, Stybar eller någon annan cykelkrosshårding. Men jag kommer på mig själv med att jag inte vet hur man aktivt blir ett fan. Jag brukar bara helt plötsligt upptäcka att jag är det. Tips emottages tacksamt.
Tyvärr var det dock cykelkross, andra deltävlingen i världscupen, och min känsla från förra årets tappra försök att titta på VM bestod. Det var inte spännande. Alls. Stybar (VM-tvåa tror jag) ryckte tidigt. Albert (VM-etta) gick sakta ikapp och körde sen sakta ifrån. Det var ungefär allt som hände. Plus några cykelbyten som var totalt odramtiska. Jag såg inte ens målgången.
Nu undrar jag vad jag skall göra. Ett säkert sätt att bli intresserad av en sport är ju att bli ett fan. Tempo är roligt att titta på när Cancellara är med - inte för att tempo är kul utan för att han är grym och cool. Tennis är inte sådär jättekul att titta på i längden, men jag beundrar Federer och kan således titta på en hel match och tycka det är ganska spännande.
Så det är väl bara till att bli ett fan av Niels Albert, Stybar eller någon annan cykelkrosshårding. Men jag kommer på mig själv med att jag inte vet hur man aktivt blir ett fan. Jag brukar bara helt plötsligt upptäcka att jag är det. Tips emottages tacksamt.
torsdag, oktober 22, 2009
Episka turer
Fantastisk tur idag. Målet var att hitta en loop och inte behöva cykla tillbaka samma väg. Och det gjorde jag. På de vackraste grusvägar du kan tänka dig. Eller vägen var väl inte så vacker, men utsikten. Hela tiden, överallt.
På 1.400 meters höjd. Bland inget annat än gammal åkermark, hittar jag den här hunden och hans/hennes pet-flaskor. A-lagare i hundtappning?
Skog!
På 1.400 meters höjd. Bland inget annat än gammal åkermark, hittar jag den här hunden och hans/hennes pet-flaskor. A-lagare i hundtappning?
Skog!Capinordics teckning misslyckades
Det blir ingen fortsättning för Capinordic nästa år. Och inga aktier för mig heller. Damn.
Kære Jesper,
Perioden for tegning af folkeaktier er nu udløbet, og selv om reaktionerne har været positive og opbakningen stor, så er de godt kr. 1,5 mio, som tegningen har indbragt ikke tilstrækkeligt til at videreføre cykelholdet. Vi har naturligvis sideløbende arbejdet med at finde en ny sponsor, og selv om optimismen har været stor til det sidste, så kaster vi nu håndklædet i ringen i erkendelse af, at det ikke længere føler er realistisk at finde en ny hovedsponsor, som kan tage over fra årsskiftet. Vi har allerede brugt alt for meget tid og grundlaget for at videreføre holdet, som vi kender det, er stille og roligt smuldret, og nu føler vi ikke længere, at vi kan holde vores tilbageværende ryttere, medarbejdere, sponsorer og ikke mindst dig hen mere.
Vi udsender derfor i dag en pressemeddelelse, hvor vi meddeler, at holdet definitivt lukker med udgange af indeværende år.
Det er med blødende hjerte, at vi har truffet denne beslutning, og jeg er naturligvis utrolig ked af det, og eneste trøst er, at jeg ved, at vi har arbejdet sindssyg hårdt, og har vendt enhver sten, og jeg kan derfor ikke gøre mere. I de mere end 2 måneder, hvor processen har stået på, har jeg talt med 100 potentielle sponsorer og ført seriøse forhandlinger med en håndfuld, og så sent som i weekenden var jeg sikker på, at aftalen var på plads, men den sidste underskrift udeblev, og det har drænet den sidste optimisme.
Jeg skal derfor benytte denne lejlighed til at takke for dine store støtte omkring holdet, og selv om folkeaktierne nu alligevel ikke bliver til noget, så har opbakningen betydet rigtig meget for os.
Held og lykke til dig og dansk cykelsport
Kære Jesper,
Perioden for tegning af folkeaktier er nu udløbet, og selv om reaktionerne har været positive og opbakningen stor, så er de godt kr. 1,5 mio, som tegningen har indbragt ikke tilstrækkeligt til at videreføre cykelholdet. Vi har naturligvis sideløbende arbejdet med at finde en ny sponsor, og selv om optimismen har været stor til det sidste, så kaster vi nu håndklædet i ringen i erkendelse af, at det ikke længere føler er realistisk at finde en ny hovedsponsor, som kan tage over fra årsskiftet. Vi har allerede brugt alt for meget tid og grundlaget for at videreføre holdet, som vi kender det, er stille og roligt smuldret, og nu føler vi ikke længere, at vi kan holde vores tilbageværende ryttere, medarbejdere, sponsorer og ikke mindst dig hen mere.
Vi udsender derfor i dag en pressemeddelelse, hvor vi meddeler, at holdet definitivt lukker med udgange af indeværende år.
Det er med blødende hjerte, at vi har truffet denne beslutning, og jeg er naturligvis utrolig ked af det, og eneste trøst er, at jeg ved, at vi har arbejdet sindssyg hårdt, og har vendt enhver sten, og jeg kan derfor ikke gøre mere. I de mere end 2 måneder, hvor processen har stået på, har jeg talt med 100 potentielle sponsorer og ført seriøse forhandlinger med en håndfuld, og så sent som i weekenden var jeg sikker på, at aftalen var på plads, men den sidste underskrift udeblev, og det har drænet den sidste optimisme.
Jeg skal derfor benytte denne lejlighed til at takke for dine store støtte omkring holdet, og selv om folkeaktierne nu alligevel ikke bliver til noget, så har opbakningen betydet rigtig meget for os.
Held og lykke til dig og dansk cykelsport
onsdag, oktober 21, 2009
Igår
Nytt berg - nya klättringar.
Jag behöver verkligen bara ta en ny sväng för att hitta ett nytt berg. Igår testade jag att åka igenom en ny by. Det visade se ge en backe på 500 höjdmeter, bara sådär. Hade inte tid att utforska hela vägen. Men det gör inget, jag sparar lite godbitar här och där till senare. Kanske i någon god väns lag som bara råkar köpa en flygbiljett med Air Baltic t.ex...
Jag behöver verkligen bara ta en ny sväng för att hitta ett nytt berg. Igår testade jag att åka igenom en ny by. Det visade se ge en backe på 500 höjdmeter, bara sådär. Hade inte tid att utforska hela vägen. Men det gör inget, jag sparar lite godbitar här och där till senare. Kanske i någon god väns lag som bara råkar köpa en flygbiljett med Air Baltic t.ex...
måndag, oktober 19, 2009
Inte bättre än så här
Idag blev det ytterligare 10 kilometer löpning. Börjar nu komma igång på allvar, med det inte sagt att det går fort.
Kom efter en kilometer på att jag idag skulle springa 10 kilometer så fort jag kunde. Det slutade på 42.16 och en ganska trött snubbe. Splittarna 21.27/20.49 talar för att det finns en del att hämta, men andra halvan var också något lättare än första - så kanske jag inte skall tro att jag kan hämta för mycket. Snittpulsen var trots allt 185, och det är högt till och med för en högpulsare som jag.
En del säger "shit vad bra" när jag berättar att jag kan springa en mil på 42 minuter. Jag tänker mest "shit vad mycket sämre jag är än de som är duktiga på riktigt".
Kom efter en kilometer på att jag idag skulle springa 10 kilometer så fort jag kunde. Det slutade på 42.16 och en ganska trött snubbe. Splittarna 21.27/20.49 talar för att det finns en del att hämta, men andra halvan var också något lättare än första - så kanske jag inte skall tro att jag kan hämta för mycket. Snittpulsen var trots allt 185, och det är högt till och med för en högpulsare som jag.
En del säger "shit vad bra" när jag berättar att jag kan springa en mil på 42 minuter. Jag tänker mest "shit vad mycket sämre jag är än de som är duktiga på riktigt".
söndag, oktober 18, 2009
Löparn'
Har slappat mest hela helgen, förutom lite styrketräning och lugn cykling idag.
I fredags sprang jag 10 km igen. Den här gången på 48 minuter. Tänkte att det skulle vara lugnt, och det kändes det också. Pulsen indikerade dock annat vilket är en anledning till att jag legat på sofflocket i helgen.
Morgen - hårdkörning.
I fredags sprang jag 10 km igen. Den här gången på 48 minuter. Tänkte att det skulle vara lugnt, och det kändes det också. Pulsen indikerade dock annat vilket är en anledning till att jag legat på sofflocket i helgen.
Morgen - hårdkörning.
Naturlig död
VDB dog enligt Eurosport av "naturliga orsaker"
Ursäkta mig, men en blodpropp i lungan är inte jättevanlig dödsorsak när man är 34 år gammal. Och det är väl rätt uppenbart att hans död bottnar i fler, mer tragiska, omständigheter. Sen må det vara hur naturliga orsaker som helst som orsakade han hädankomst.
Ursäkta mig, men en blodpropp i lungan är inte jättevanlig dödsorsak när man är 34 år gammal. Och det är väl rätt uppenbart att hans död bottnar i fler, mer tragiska, omständigheter. Sen må det vara hur naturliga orsaker som helst som orsakade han hädankomst.
Smart?
Nej men ganska kul.
Igår tecknade jag mig för aktier i PH Cycling Support. Inte för mycket, men en liten slant. Tror inte att det ekonomiskt kommer vara en försvarbar investering. Men det känns bra att när jag nu har lite pengar investera i något dumt. Något dumt som jag tycker väldigt mycket om.
Teckna aktier du också - sista dag i morgon!
HÄR
Igår tecknade jag mig för aktier i PH Cycling Support. Inte för mycket, men en liten slant. Tror inte att det ekonomiskt kommer vara en försvarbar investering. Men det känns bra att när jag nu har lite pengar investera i något dumt. Något dumt som jag tycker väldigt mycket om.
Teckna aktier du också - sista dag i morgon!
HÄR
fredag, oktober 16, 2009
Hälsning
Till alla er som sitter hemma i vinterkylan och väntar på att pälsen skall växa ut så ni pallar att cykla i lera och regn i sex månader.
Här är vädret fortfarande ok.
Undersöker malmbanan, det är som att vara hemma i Västerbotten
Har inte riktigt fått in knixen på det här med att fotografera mig själv
Här är vädret fortfarande ok.
Undersöker malmbanan, det är som att vara hemma i Västerbotten
Har inte riktigt fått in knixen på det här med att fotografera mig självVarför har ingen berättat för mig hur en MTB-framgaffel fungerar?
Eller varför har jag inte frågat.
Av någon anledning har jag tänkt att luften som skall fyllas på vid (-) märket ger bättre dämpning ju tyngre man är. Jag har liksom inte fattat att det stor problemet för mig har varit att jag har haft för mycket snarare än för lite luft. Och att mindre luft ger längre slaglängd. Och att mer luft ger kortare slaglängd.
Jag borde i och för sig anat oråd när jag sett att man skall ha mindre luft när man racear än när man kör vanligt. Men det gjorde jag inte heller.
Så igår lärde jag mig att man faktiskt kan släppa ut luft för att få mer dämpning och kunna köra över större stenar. Det innebär ju att man inte behöver ha pumpen med sig om väglaget blir värre allteftersom. Fan, det verkar nästan som att någon tänkt till.
Av någon anledning har jag tänkt att luften som skall fyllas på vid (-) märket ger bättre dämpning ju tyngre man är. Jag har liksom inte fattat att det stor problemet för mig har varit att jag har haft för mycket snarare än för lite luft. Och att mindre luft ger längre slaglängd. Och att mer luft ger kortare slaglängd.
Jag borde i och för sig anat oråd när jag sett att man skall ha mindre luft när man racear än när man kör vanligt. Men det gjorde jag inte heller.
Så igår lärde jag mig att man faktiskt kan släppa ut luft för att få mer dämpning och kunna köra över större stenar. Det innebär ju att man inte behöver ha pumpen med sig om väglaget blir värre allteftersom. Fan, det verkar nästan som att någon tänkt till.
onsdag, oktober 14, 2009
Mer löpning
Börjar bli mer en löpar än en cykelblogg det här. Nåja, så kan det vara i perioder - ni skall se att det snart blir ordning på torpet igen.
Hur som helst så sprang jag 10 kilometer idag. Efter måndagens fetbonk var planen att bara jogga i bra fart utan att maxa ur. Tjena.
Det gick bra i fem kilometer, för då svarade inte benen. Sen kände jag mig lättare och lättare och ökade successivt. Sista kilometern gick på 3.52 och då flög jag fram längs huvudgatan, sicksackandes mellan folk som såg helt vettskrämda ut.
Kul med GPS är att man mäter farten hela tiden. Så jag var bara tvungen att spurta lite sådär halvmax och klockade mig själv på 24,2 kilometer/h. Inte en tokig fart för Mustafa Mohammed på 3000 hinder.
Sluttid 45.55 med den ypperligt dåliga disponeringen 23.55/22.00. Snittpulsen idag något lägre än förra veckans 10 kilometrare som gick några sekunder snabbare.
Hur som helst så sprang jag 10 kilometer idag. Efter måndagens fetbonk var planen att bara jogga i bra fart utan att maxa ur. Tjena.
Det gick bra i fem kilometer, för då svarade inte benen. Sen kände jag mig lättare och lättare och ökade successivt. Sista kilometern gick på 3.52 och då flög jag fram längs huvudgatan, sicksackandes mellan folk som såg helt vettskrämda ut.
Kul med GPS är att man mäter farten hela tiden. Så jag var bara tvungen att spurta lite sådär halvmax och klockade mig själv på 24,2 kilometer/h. Inte en tokig fart för Mustafa Mohammed på 3000 hinder.
Sluttid 45.55 med den ypperligt dåliga disponeringen 23.55/22.00. Snittpulsen idag något lägre än förra veckans 10 kilometrare som gick några sekunder snabbare.
tisdag, oktober 13, 2009
Vacchis senaste
Jag håller inte med Roberto Vacchi om allt, men om dopningen i cykelsporten skriver han många gånger knivskarpt. Som i hans senaste blogginlägg på Kadens.se. Ni har väl inte missat det?
Det är svårt att skriva bra om dopning. Skriver man faktabaserat får man alla medicinskt kunniga efter sig, skriver man om sporten får man allsköns sportjournalister och tv-soffor. Så vad då bättre än att skriva om det svåra i att vara en skör människa som folk utnyttjar. Och såna tror jag det finns många, inte bara i cykelsporten.
Apropå VDB så kommer jag ihåg en etapp på Vuelta Espanã, det var nog 1999, då han gick på aptunga växlar uppför typ hela berget. Sanslöst. Vet inte om det var etappen i klippet nedan jag minns, men den är precis lika sanslös.
Det är svårt att skriva bra om dopning. Skriver man faktabaserat får man alla medicinskt kunniga efter sig, skriver man om sporten får man allsköns sportjournalister och tv-soffor. Så vad då bättre än att skriva om det svåra i att vara en skör människa som folk utnyttjar. Och såna tror jag det finns många, inte bara i cykelsporten.
Apropå VDB så kommer jag ihåg en etapp på Vuelta Espanã, det var nog 1999, då han gick på aptunga växlar uppför typ hela berget. Sanslöst. Vet inte om det var etappen i klippet nedan jag minns, men den är precis lika sanslös.
Nya hjul
Har ett nytt hjulprojekt på G och funderar därför på att sälja mina Zippar. Så är du sugen på ett par "Olympic Gold" - alltså ett par Zipp 303-fälgar med Tune nav och sapim aero-ekrar - ja hasta då iväg ett mail till mig. Leverans kan ske till jul, så inget för brådisar.
jespersundewall(at)hotmail.com
jespersundewall(at)hotmail.com
Bonkelibonk
Igår så tänkte jag mig en lång löprunda - 15 km - i 5 minutersfart. Satte av på vad det visade sig på tok för lite mat och vatten i depåerna. Första 7,5 gick bra. Första 10 ok. Vid 13,24 km fetbonkade jag och tvingades gå 500 meter uppför en backe. Sen sprang jag sista 1,7 kilometrarna på 5.40 fart innan jag lycklig stannade efter 15 kilometers löpande. Total tid för löpningen var 1.14 så det blev 4.56 fart till slut, men så trött får man inte vara på den farten.
Kom hem och tänkte att jag nog var en smula dehydrerad. Ställde mig på vågen som konstaterade anat faktum: 65,8 kilo - cirka två kilo lättare än normal morgonvikt.
Det är ohyggligt mycket lättare att bonka under löpning. En förklaring är väl att det är så mycket lättare att äta och dricka på cykel. Både lättare att ha med sig mat och dryck men också lättare att få i sig den. Sen skall jag ju villigt erkänna att jag inte så ofta springer 15 kilometer. Men ändå.
Kom hem och tänkte att jag nog var en smula dehydrerad. Ställde mig på vågen som konstaterade anat faktum: 65,8 kilo - cirka två kilo lättare än normal morgonvikt.
Det är ohyggligt mycket lättare att bonka under löpning. En förklaring är väl att det är så mycket lättare att äta och dricka på cykel. Både lättare att ha med sig mat och dryck men också lättare att få i sig den. Sen skall jag ju villigt erkänna att jag inte så ofta springer 15 kilometer. Men ändå.
måndag, oktober 12, 2009
Hash - uppföljningen
Så jag var och hashade i lördags. Intressant upplevelse.
Hash funkar så att någon eller några har lagt en "trail" som markeras med rivet papper och ritade pilar. Denna skall gruppen följa från start till mål. Det finns dock lite "falska trails" här coh där som kan leda en i fel riktning emellanåt så det gäller att fokuesera och samarbeta.
Fokus och samarbete är inte två saker som jag förknippar med en bra löprunda så jag tyckte det var sådär. Kom in i tempo i femhundra meter för att sedan tvingas slå av, stanna, leta och sen börja springa igen. Nej, inte min grej. Det blev totalt cirka 7 kilometer på 38 minuter, så verkligen inget vansinnestempo.
Jag var också en smula besviken på motståndet - ingen var jättebra på att springa. När vi hade två kilometer kvar så var det raka spåret hem, inga möjligheter att springa fel, så jag satte full fart. Nu jävlar ville jag bli trött. Trodde att jag hade fått någon med mig men det visade sig helt fel utan de släppte direkt.
Efter springandet så åkte vi hem till dagens värd/värdinna. Där betalade alla 50 kronor för mat och dryck. Efter att vi betalat så ställde sig alla "hashers" i en ring och det var dags för hashritualerna. Maken till trams får man leta efter. I korthet funkar det så att folk kallas in i ringen av olika anledningar, t.ex att man är ny (som jag) att man inte varit där på ett tag, att man är från Europa och så vidare. Väl därinne så sjunger övriga en elak sång under vilken man måste dansa. När sången är slut skall man dricka ett glas öl inom en viss tid - och om man inte hinner det så måste man hälla ölen över sig.
"Fine, jag är ny här, jag kan bjuda på mig själv" - tänkte jag. Men att se vuxna människor tramsa på detta sättet - i en timme - var nästan för mycket.
Hela grejen avslutades med att vi döpte "No-Name-Drew" i öl. "No-name" kallas alla som ännu inte lagt en "trail". När man lagt sin första trail så upptas man i hash-gemenskapen genom att rituellt döpas i öl och få ett Hash-Namn. No-Name-Drew är numera "Dildo Baggins". Självklart skall namnet inte vara för snällt. Exempel på andra namn var "Itchy Bitchy" och "Hairless soldier".
Under hela eventet gäller ett antal regler, tex får ingen kallas vid sitt vanliga namn utan jag var "No-Name Jesper" och man får inte peka med handen utan man pekar med armbågen. Bryter man mot en regel så hamnar man i ringen och får dansa och dricka.
Well, till slut var skiten över och då var folk ganska trevliga och maten god.
Hash funkar så att någon eller några har lagt en "trail" som markeras med rivet papper och ritade pilar. Denna skall gruppen följa från start till mål. Det finns dock lite "falska trails" här coh där som kan leda en i fel riktning emellanåt så det gäller att fokuesera och samarbeta.
Fokus och samarbete är inte två saker som jag förknippar med en bra löprunda så jag tyckte det var sådär. Kom in i tempo i femhundra meter för att sedan tvingas slå av, stanna, leta och sen börja springa igen. Nej, inte min grej. Det blev totalt cirka 7 kilometer på 38 minuter, så verkligen inget vansinnestempo.
Jag var också en smula besviken på motståndet - ingen var jättebra på att springa. När vi hade två kilometer kvar så var det raka spåret hem, inga möjligheter att springa fel, så jag satte full fart. Nu jävlar ville jag bli trött. Trodde att jag hade fått någon med mig men det visade sig helt fel utan de släppte direkt.
Efter springandet så åkte vi hem till dagens värd/värdinna. Där betalade alla 50 kronor för mat och dryck. Efter att vi betalat så ställde sig alla "hashers" i en ring och det var dags för hashritualerna. Maken till trams får man leta efter. I korthet funkar det så att folk kallas in i ringen av olika anledningar, t.ex att man är ny (som jag) att man inte varit där på ett tag, att man är från Europa och så vidare. Väl därinne så sjunger övriga en elak sång under vilken man måste dansa. När sången är slut skall man dricka ett glas öl inom en viss tid - och om man inte hinner det så måste man hälla ölen över sig.
"Fine, jag är ny här, jag kan bjuda på mig själv" - tänkte jag. Men att se vuxna människor tramsa på detta sättet - i en timme - var nästan för mycket.
Hela grejen avslutades med att vi döpte "No-Name-Drew" i öl. "No-name" kallas alla som ännu inte lagt en "trail". När man lagt sin första trail så upptas man i hash-gemenskapen genom att rituellt döpas i öl och få ett Hash-Namn. No-Name-Drew är numera "Dildo Baggins". Självklart skall namnet inte vara för snällt. Exempel på andra namn var "Itchy Bitchy" och "Hairless soldier".
Under hela eventet gäller ett antal regler, tex får ingen kallas vid sitt vanliga namn utan jag var "No-Name Jesper" och man får inte peka med handen utan man pekar med armbågen. Bryter man mot en regel så hamnar man i ringen och får dansa och dricka.
Well, till slut var skiten över och då var folk ganska trevliga och maten god.
lördag, oktober 10, 2009
torsdag, oktober 08, 2009
Bakslag
Efter tisdagens magiska klättring drabbades jag av annan magi samma natt då middagen hastigt lämnade kroppen helt fel väg. Det här med magen är ett ständigt orosmoment här, men efter en gårdag i sängen verkar jag nu återställd. Så i morgon är det p'åt igen.
onsdag, oktober 07, 2009
Bilder från igår
Lite bilder från gårdagens bergsklättring
På toppen - 3372 meter över havet
Cykel som gillar att posera
Inte mycket bra med den vägen...
Som sagt, vägen lämnar en del att önska - om man kör lastbil i alla fall
Människor och djur i perfekt harmoni
På toppen - 3372 meter över havet
Cykel som gillar att posera
Inte mycket bra med den vägen...
Som sagt, vägen lämnar en del att önska - om man kör lastbil i alla fall
Människor och djur i perfekt harmoni Sitter det inte i grejerna?
Jag tänker att det sitter i grejerna - men så hittade jag denna bild som visar Magnus Darvell vid årets cykelvasa. Kanske är det årets prestation? Att sånär vinna cykelvasan på en cykel som jag snarare förväntat mig finna mellan benen på en överentusiastisk och överviktig cykelpendlare vid Tegelbacken kl 07.45 måndag morgon. Hard allting samt slicks - jag som trodde dämpare och feta däck var ett måste...
Foto:Klas Darvell
Foto:Klas Darvelltisdag, oktober 06, 2009
Ny cykelmupp
En potentiell cykelmupp har skådat världen. Cykelmuppen Jonas, och hans förtjusande fru Jenny, nedkom igår med en liten son av sällan skådat gott virke. Familjen låter genom sin talesperson meddela att familjen mår bra och snart är uppe i sadeln igen.
Vi säger alla stort grattis!
Vi säger alla stort grattis!
Anzob - check
Precis åter efter en tur upp till Anzob pass. Tog bilen till strax innan backens början och tur var väl det. Det var brant, dålig väg och jag var MTB-buren vilket gav pinsamt låg snittfart... 2.20 tog det upp, 50 minuter ner. 1400 nånting höjdmeter. Mer info, bilder, filmer - you name it - kommer.
måndag, oktober 05, 2009
Milräkning och träningsdagböcker
Läste att Vacchi nu cyklat 700 mil i år.
Jag slutade föra träningsdagbok någon gång i juni, mest för att det skulle bli för deprimerande läsning givet den träning jag då fick till. Det där med att föra träningsdagbok är ju bara roligt när man tränar mycket. Januari till maj var det roligt. Då hade jag runt 25 träningspass i månaden, massor av mil, watt och intervaller. Juli och augusti var svarta hål.
Så egentligen är träningsdagbok helt onödig för mig. För om jag för den så behöver jag egentligen inte föra den, och om jag inte för den så vill jag ändå inte läsa den.
Nu kommer några att tänka "Han har ju inte fattat vad man använder en träningsdagbok till" och de har månne rätt. Jag försökte använda den som ett verktyg att analysera tävlingar i efterhand. När det gick bra så kollade jag och försökte se hur jag gjorde innan. Förnimma mig hur det kändes innan. För att kunna replikera, göra om, göra bättre. Men det var inte så lätt visade det sig. Det fanns inga glasklara samband.
Jag tror dock att i och med att den exogena stressen sedan den 21 september nu är starkt reducerad så kommer resultaten, formen och alltdärtill att peka rakt uppåt.
Jag slutade föra träningsdagbok någon gång i juni, mest för att det skulle bli för deprimerande läsning givet den träning jag då fick till. Det där med att föra träningsdagbok är ju bara roligt när man tränar mycket. Januari till maj var det roligt. Då hade jag runt 25 träningspass i månaden, massor av mil, watt och intervaller. Juli och augusti var svarta hål.
Så egentligen är träningsdagbok helt onödig för mig. För om jag för den så behöver jag egentligen inte föra den, och om jag inte för den så vill jag ändå inte läsa den.
Nu kommer några att tänka "Han har ju inte fattat vad man använder en träningsdagbok till" och de har månne rätt. Jag försökte använda den som ett verktyg att analysera tävlingar i efterhand. När det gick bra så kollade jag och försökte se hur jag gjorde innan. Förnimma mig hur det kändes innan. För att kunna replikera, göra om, göra bättre. Men det var inte så lätt visade det sig. Det fanns inga glasklara samband.
Jag tror dock att i och med att den exogena stressen sedan den 21 september nu är starkt reducerad så kommer resultaten, formen och alltdärtill att peka rakt uppåt.
söndag, oktober 04, 2009
Helgens träning
Helgens träning har bestått av löpning och hajk.
Igår sprang jag 11 kilometer. Min långsiktiga marathonträning börjar nu ta form. Jag tänker roa mig med att springa lite som jag känner fram till och med december då ett mer strukturerat löpträningsprogram (kompletterat med cykelträning) skall utformas. Igår sprang jag 10 kilometer på 45.45 med splittarna 23.40/22.05. Mycket mersmak alltså. Och då var andra halvan jobbigare än första rent topografiskt.
Tiden på milen är ungefär vad jag vill snitta under maran - så nu gäller bara att orka i fyra mil också. Drygt.
Apropå topografi så hajkades det i vansinnigt vacker miljö idag igen. Upp till 2538 meter (Tack garmin för millimeterprecision) från en start på runt 17oo. Vi tog 800 höjdmeter på cirka 3 kilometer - rakt upp i skyn alltså. Det blev glaciär, det blev vattenfall, och det blev fika. En bra dag helt enkelt.
Igår sprang jag 11 kilometer. Min långsiktiga marathonträning börjar nu ta form. Jag tänker roa mig med att springa lite som jag känner fram till och med december då ett mer strukturerat löpträningsprogram (kompletterat med cykelträning) skall utformas. Igår sprang jag 10 kilometer på 45.45 med splittarna 23.40/22.05. Mycket mersmak alltså. Och då var andra halvan jobbigare än första rent topografiskt.
Tiden på milen är ungefär vad jag vill snitta under maran - så nu gäller bara att orka i fyra mil också. Drygt.
Apropå topografi så hajkades det i vansinnigt vacker miljö idag igen. Upp till 2538 meter (Tack garmin för millimeterprecision) från en start på runt 17oo. Vi tog 800 höjdmeter på cirka 3 kilometer - rakt upp i skyn alltså. Det blev glaciär, det blev vattenfall, och det blev fika. En bra dag helt enkelt.
torsdag, oktober 01, 2009
Lätt!
En av mina favoritcykelbutiker, S-Tec Sports, har i sitt månadsblad nu med "Lightweight Bike of the Month". Älskar konceptet, och det gör nog många viktnördar därute också. Månadens cykel är en Giant på 5,8 kilo för cirka 60 lakan. Fan, det börjar nästan bli för billigt att vara riktigt light.
Bilder från dagen
Planen för dagen var att upptäcka stan västerut. Tänkte cykla mot Tursunzade som ligger några mil västerut men trafiken var ganska omfattande så när jag såg en väg svänga av mot höger så slog jag till. Tänkte att vägen går väl någon kilometer, men ack så fel jag hade. Jag klättrade ömsom jättebrant, ömsom halvbrant uppför vägen som gick utmed den lilla floden. Enstaka bilar, men inget att kalla trafik. Efter 500 höjdmeter vände jag om, hade varken vatten eller mat för en längre tur. Vägen fortsatte dock, enligt google earth ganska långt, men det blir för en annan dag att upptäcka.
GPS är ändå ganska kul
Vägen fanns inte med på Google maps - men nu vet jag exakt vart jag har varit. +/- 7 meter.
Garmin vs. Polar: Battle 1
Garmin
Sträcka: 53.061,17 meter
Höjdmeter: 637
Maxfart: 63,6 km/h
Snittfart: 22,4 km/h
Polar
Sträcka 54.800 meter
Höjdmeter: 585
Maxfart: 68,2 km/h
Snittfart: 24,0 km/h
Polar vinner klart. Den där GPS grejen är tydligen inte mycket att ha.
Sträcka: 53.061,17 meter
Höjdmeter: 637
Maxfart: 63,6 km/h
Snittfart: 22,4 km/h
Polar
Sträcka 54.800 meter
Höjdmeter: 585
Maxfart: 68,2 km/h
Snittfart: 24,0 km/h
Polar vinner klart. Den där GPS grejen är tydligen inte mycket att ha.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)