Sensommartur

Oavsett om jag vill det eller inte så känns det att hösten är på gång. Kallare morgnar, mörkare morgnar. Kallare kvällar, mörkare kvällar. I helgen åkte armvärmarna på och västen, som inte lades i bakfickan innan start, saknades.

Därför uppskattas söndagens tur så mycket mer, med annalkande vinter bortträngd ur sinnet. Vi flydde regnet i öster och begav oss via ett kuperat landskap ned mot Glemminge. Slingriga vägar, sparsamt trafikerade vägar, favoritvägar (jo, det var ju det här med en jämn vägbeläggning, men det fungerade ändå). Inte minst torra vägar. Vi kunde se att Skåne inte var skonat från regn, men inte en droppe föll på oss och vi slapp till och med våta vägar.

Rutten var lagd enligt principen, så lite motvind som möjligt och vi kunde konstatera att ja, det blåste. Det blåste från lite alla möjliga håll, men när medvinden väl kom rakt bakifrån var den väldigt smickrande, för cyklister som gärna vill tro att benen är ovanligt starka.

Det var en okynnesrunda. Slingriga, kuperade vägar, utan trafik manar till ryck och backspurter. Orken mattades allt eftersom och sista biten mot Glemminge var fika högprioriterat i tankarna. Olof Viktors - lyxfika.

En vacker sensommarrunda med nyfikna föl, solglittrande hav och det bästa av sällskap.