torsdag, december 20, 2007

Nära att bli påkörd igen

Jag hade tänkt att skriva ett inlägg om att jag tappade lusten att cykla under några dagar, men att det sedan kom tillbaka igen. Av det blir det ingenting just nu, för ikväll var det riktigt nära att jag blev påkörd av en galen bilist. Jag har blivit påkörd förr (det var då jag gjorde en frivolt tillsammans med min cykel högt ovan marken - vilket jag glatt berättar så fort tillfälle ges). Jag hade tur den gången, men det gjorde ont ändå. Den här gången var turen återigen på min sida, för jag hann tvärnita. Jag hann till och med vifta temperamentsfullt efter bilen som med tjutande hjul fortsatte iväg. Däremot hann jag inte bli rädd förrän efteråt. Bilisten insåg nog inte att jag hade en hastighet strax över 40 km/h, men varför han/hon absolut skulle tvära in framför mig förstår jag fortfarande inte. Verkar jag chockad? Det är jag och jag är väldigt glad att jag klarade mig med bara lite sladdriga ben då jag insåg vad som egentligen hände.

Jag har fått frågan varför vi "sportmotionärer" oftast inte kör på cykelvägar. Det är roligt att svara med motfrågan:"Är det inte en hastighetsbegränsning på 30 km/h där? Vet du, då går det inte att cykla där för oss." Nu på vintern när det är mörkt så är svaret egentligen - "För jag litar inte på mina medtrafikanter". När det är mörkt är det väldigt svårt att bedöma hastigheter och det är också svårare att se oss cyklister överhuvudtaget även om vi tapetserar oss fulla av reflexer och lampor. Det är inte bara bilister, utan även fotgängare och vanliga cyklister som gör vårdslösa bedömningar och för det mesta verkar det som att de ser mig för sent eller räknar med att de hinner göra saker som tvingar mig att bromsa. Även jag gör en del missbedömningar, så jag vill inte klaga på alla andra, utan konstaterar bara att jag känner mig mer sårbar när det är mörkt. Det får mig inte att vilja sluta cykla för det, för det kan vara väldigt härligt att hitta sin egen lilla asfaltsbit i mörkret.

Dagens idiotbilist borde däremot inte få ha körkort. Det var riktigt, riktigt otäckt och jag är glad att jag inte körde fortare än jag gjorde, för annars hade jag haft en bil i sidan på mig. Jag är också glad att jag inte körde med hörlurar med musik, för det var ljudet bakifrån som varnade mig om att det var något som inte stod rätt till. Ta hand om er och krama varandra i trafiken. Over and out.

4 kommentarer:

Anonym sa...

Det kan ibland vara riktigt otackt med omdomeslosa bilister. Det finns otaliga ganger som jag dunkat naven i sidan eller pa taket av en bil. Tyvarr ar man valdigt utsatt och oskyddad som cyklist och det gor ju att man blir annu mer forbannad. Nagot av det varsta jag rakat ut for var nar en bilist i ca 90 km/h korde sa nara mig att backspegeln gick i tusen bitar... Efterat funderar man pa vad som hade hant om han kort ett fatal cm narmare - ryser nar jag tanker pa det...

Ta det forsiktigt pa vagarna, framfarallt i vintermorkret!

MVH

En som numera cyklar alldeles for lite...

Anette Kiss sa...

Oh - jäklar! Om man dunkar naven i sidan på bilen när den kör förbi då är den nära, men hur får man upp hjulnaven på taket av bilen?
???
!!!
Hm... Never mind.
;-)

Jasså du anonym, du cyklar alldeles för lite numera. Hoppas att det inte är de omdömeslösa bilisterna som skrämt bort dig från vägarna, för dem stöter man som tur är inte på varenda cykeltur. Det finns väldigt många hänsynsfulla bilister också. Dem vill jag inte glömma bort, även om jag föredrar att inte ha några bilister alls runt mig när jag cyklar. Det är väl inte kylan som håller dig borta?

Anonym sa...

Haha! Nej, det var inte naven utan "naven med tva prickar over forsta a:et". Sitter for tillfallet i Indien och dar har de inte de sista tre bokststaverna i vart alfabet, sa man far sjalv tanka sig dem pa de stallen man tycker att de passar in ;)

Nja, det ar val egentligen inte vintern som hindrar mig fran att cykla (aven om det ar betydligt skonare en varm sommardag)... Har tidigare tavlingscyklat och numera studerar jag sa jag forsvarar for mig sjalv mina fa cykelturer med att jag inte har tid, aven om jag vet att man alltid bor och kan ta sig tid att kora atminstone nagra korta rundor da och da. Ska forsoka bli battre pa att komma ut lite oftare-det ar ju trots allt ganska skont nar man val sitter dar ute pa vagarna...

Anette Kiss sa...

Jag misstänker att du som fd tävlingscyklist har en annan syn på vad få turer och korta turer innebär jämfört med vissa andra "icke tävlingscyklister".

Visst är det härligt på vägarna, men de väntar nog på dig till du har mer tid igen. Å andra sidan, säger du att du cyklar för lite så gör du säkert det, för den bedömningen gör du bäst själv. Oavsett, så önskar jag dig ett härligt 2008 med många sköna timmar på vägarna.