måndag, november 17, 2008

Att dissekera ett par trotjänare

För några månader sedan så var det tack och adjö för mina första cykelbyxor, vilket även omnämndes i bloggen. Inlägget hade lagt sig dubbelt, så de ratades till förmån för andra. De lades i en liten, knölig hög i väntan på att dissekeras och se nu hittade jag dem igen och kom på att jag hade lite tid över till en sådan nyttig och nyfiken övning.

Ta-da! Den nyfikne kan skåda resultatet nedan. Lätt klibbigt, mjukt, fast spänstigt var inlägget.


8 kommentarer:

Anonym sa...

Hehe, jisses vilka talanger du har;-). Detta får mig att komma ihåg när jag övertalade min mor att byta sämskskinn och stoppning i mina favvebyxor... Syntetskinn fanns inte på den tiden...

Anette Kiss sa...

Jag fick faktiskt frågan om det hade varit möjligt att öppna byxorna lite försiktigt, se till att inlägget hamnade rätt och sedan sy ihop dem igen. Hm, jo, det hade kanske gått om inte stora saxen hade gått fram och massakrerat dem.

Alltså tanken på att rädda byxorna fanns inte där. De har troget gjort sina mil och avslutar nu tillvaron med några minuter i rampljuset ;-)

Anonym sa...

Varför???

/J

Anette Kiss sa...

Eftersom jag inte är säker på vad din fråga syftar på, antar jag att det är "varför slängde du dem inte direkt", eller något liknande som du menar. Svaret blir då en av livets största drivkrafter - Nyfikenhet.

Anonym sa...

Curiosity killed the cat...
Men jag förstår vad du menar. Hade aldrig kommit på tanken själv, men det bara kanske säger för mycket om mig...!

/J

Anette Kiss sa...

Vissa ställer frågan "Varför?" och andra ställer frågan "Varför inte?". Jag vet bara att min nyfikenhet på stort och smått gör livet intressantare, om än inte nödvändigtvis enklare. Som tur är så finns det plats i världen för oss båda. Världen hade nog blivit lite enformig om alla varit som jag ;-)

Anonym sa...

Du kanske skulle ställa ut objekten på Elmia i helgen;-).
Jag har inte haft isär några kläder, men en magnesiumram har jag haft äran att såga lite i:-). Inte så tunna rör på en sån...

Anette Kiss sa...

Oj så synd att jag redan har slängt dem. Eller hur... ;-)

Jamen, visst är det kul att undersöka och lyfta och känna och för all del ta isär, för att se hur saker fungerar och är konstruerade?

Ska bli intressant att se hur väglaget är upp mot Jönköping imorgon.