Likt Joaquin Phoenix har jag lämnat allt bakom mig, låtit skägget växa och utvecklat raffinerade konspirationsteorier.
Eller så har jag inte det. Utan jag har bara drabbats av det där som kallas "annat". Sen lilla P kom har vi börjat fundera på att flytta. Och ni som är Stockholmsbekanta vet att det är ett projekt som tarvar tid och eftertanke. I viss mån för att vi är ena skitnödiga typer som ska hitta det perfekta boendet, men också för att varje objekt har ett löjligt antal spekulanter - så bara det faktum att man kan tänka sig att köpa en lägenhet betyder ytterst lite för huruvida man får den.
En anledning till att det är ett skitnödigt projekt är förstås att man betalar så ohyggligt mycket för bostäder i Stockholms innerstad. Och när man gör det, så vill man så klart att det ska bli perfekt. Samtidigt som det så klart aldrig blir perfekt: snarare "tidstypiskt" och "charmigt".
Nåja, däremellan hinner jag träna lite också - en sådär 4 ggr i veckan. Och har jag tur kanske jag rastar racern i veckan. Det snackas ju om vår.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar