CYKELMUPPAR.SE

Veckan som varit

2012-01-25T09:37:00.002+01:00

Mitt vadproblem var lindrigare än befarat, men det blev trots detta en hel veckas vila. Nu har jag smugit igång med träning igen, men denna gång ska jag fan ta det lite lugnt. Det suger att ta det lugnt. Jag kommer hem från träningspass endast delvis tillfredställd och inte alls särskilt trött. Visst, det räcker för att sätta igång lite endorfinproduktion så humöret får sig en skjuts uppåt - men det där härliga tröttpirret i benen lyser med sin frånvaro.

Två stycken 5-6 km pass har det blivit med lite backspurter. Jag känner att det ligger någe skit där i vaden och därför får jag hålla det på den här nivån för närvarande. Nästa vecka, om gud vill, ökar jag distansen med 1-2 km per pass.

Det blir seriös vinterträning de kommande dagarna då jag tar med mig Miss P och åker till Umeå. Där är det kallt och snöigt har jag hört.

Tack igen!

2012-01-16T15:43:00.002+01:00

Denna gång till....

Som så generöst har lovat att stå för frakten till Tadzjikistan. Jag skulle gissa att vi nu har en 70-80 kilo saker som jag hoppas kommer iväg i månadsskiftet eller strax därefter!

überambitiös

2012-01-15T19:12:00.001+01:00

Haft en fin träningsvecka enligt plan vilket ser ut som följer.

Tisdag: Löpning i grupp - intervaller (denna vecka backintervaller)
Fredag: Löpning på egen hand, planlöst, med styrkeövningar, ca 1 timme
Söndag: Distanslöpning, minimum 20 kilometer.

Dagens distans fick dock brytas efter 19,25 kilometer då det högg till i vaden. Inte bra. Jag har fan problem med mina vader när jag springer. Fram tills dess var tempot bra och jag låg på precis på 5.00 fart, utan större problem.

Nu får vi se hur vadsituationen utvecklar sig...

Stort tack till....

2012-01-10T16:54:00.001+01:00

Mikael

Lars

Trimtex

Kadens

Göran

Mats-Olov

Joachim

Alla dessa har de senaste veckorna bidragit till insamlingen till Tadzjikistan.

Det börjar bli en ansenlig mängd prylar!

Återuppstånden

2012-01-08T19:31:00.002+01:00

Såja. Jag lever.

Det har, som märkts, varit si och så med bloggandet. Det kan väl bli så när man går in på sitt 7e år som bloggskrivare. Ja, se på fan. Jag har faktiskt skrivit på denna blogg från 2006-2012. Från lite lönndryg vätterncyklist till hyggligt vältränad wannabe. Mer har inte hänt på 6 år.

Men vad har hänt sen sist.

1. Vi var på mässa och sålde böcker och där sålde både den första och andra bra. Vi hade en fotoutställning också som inte sålde lika bra. Men det gör inget för syftet var i första hand att ge montern en snygg inramning - och det tycker i alla fall jag att vi lyckades med. Responsen på böckerna är underbart härlig. Det känns faktiskt som vi gjort något bra. Sen är det en ekonomisk framgång också, för nu har vi faktiskt snart sålt 4.000 böcker. Vem trodde det?

2. Jag var sjuk. Jag misstänkte mykoplasma för jag hostade i cirka fem veckor men var under de sista tre i övrigt helt frisk. Försökte mig på lite löpning varje vecka, men det var inte förrän till jul som jag började träna på allvar.

3. Jag har börjat träna på allvar igen. Fick ihop sex löppass under julen och har fortsatt på inslagen bana.

4. Jag har upptäckt tjusningen med löpträning i grupp. Inga konstigheter egentligen, men precis som på cykel så kan i alla fall jag träna snabbare och hårdare i sällskap av varandra.

5. Jag har sprungit mitt första långpass på länge. Idag faktiskt. 22 kilometer i sällskap av före detta kollega. Fantastisk löpardag och ännu mer fantastiskt att det kan kännas så bra att springa så långt i hygglig (5.10) fart. Känner mig inte så värst sliten. Och inte så hungrig heller.

6. Jag går på diet. Vågen visade på närmare 72 kg efter jul, trots högst blygsamt frossande. Inte ok, nu ska vi ner till mer drägliga 68 illa kvickt. Och sen deffa lite senare i vår för att kanske nå en matchvikt runt marathon 2010's 65 kilo.

Det kommer nog bli lite mer sparsmakat bloggande under våren. Motivationen är inte lika stor som förr - men emellanåt kommer det uppdateringar!

2012 - upplägget klarnar

2011-12-23T16:36:00.003+01:00

Det är dags för ett inlägg ser jag. Först på sidan stod nyss "Kontinutitet?", postat i november... Det är ingen ordning och reda när inte Jeppe skriver... ju... Under det finns ett inlägg om löpning, så nu är det dags att styra in på cykling igen.

Planeringen för 2012 ligger inte klar, men ramen finns där och det handlar inte om träning när jag skriver, utan om resor. I dagarna bokade jag en resa till Korsika i september. Bekväm som jag är, har jag som vanligt köpt in mig på en helhetslösning med hotell och bagagetransport mellan hotellen. Cyklarna åker lastbil ned och själv flyger jag. Av de olika lösningar som jag provat är det den jag har föredragit hittills. Inte för att någon skulle vara intresserad av lite trippdata, men planerad tripp är dryga 72 mil lång och knappa 13500 hm.

Våren är vikt åt Mallorca, cykelresmålet som inte är avkryssat än (men snart) och återigen är det en lösning där jag flyger medan cykeln färdas ned i ett lite lugnare tempo. Det har sina nackdelar att behöva ta sig till upphämtningsplatsen några dagar innan, men oh så skönt det är att slippa dra på cykelväska till flygplatsen. Jag har förstått att det kommer att finnas lite andra cyklister på plats samtidigt. Punkakungen - vi syns där nere. Jag hittar ditt bakhjul.

Sedan är det bara sommaren kvar, för visst går det att få in en resa till under året. Frankrike lockar som alltid, men efter 2 år i sträck i underbara Alperna är det dags att vidga vyerna. Kanske dags för Ventoux igen? Det var ju ett tag sedan. 2012 kan bli ett bra år.

Kontinuitet?

2011-11-02T21:01:00.003+01:00

Kontinuitet i träningen är ju helt hopplöst när besöken på öppna förskolan innebär inkassering av förkylning på förkylning. Inget allvarligt, men tillräckligt för att stoppa mig från träning. Efter en fin runda i lördags (som tidigare redogjorts för) hade jag planerat ett par dagar lugnt utan träning. Så när tisdagens planerade träning närmade sig så raspade det omisskännligt i halsen.

Men det känns redan idag bättre, och fortsätter det - ja då springer jag nog en sväng i morgon. För jag känner mig redan lite "salty".

Det handlar om löpning

2011-10-29T19:44:00.002+02:00

Så jag sprang långt idag för första gången på ett tag. 18 kilometer blev det och visst är det så att efter 12-13 så börjar benen bli tunga. Trots detta höll jag ett hyggligt 4.50 tempo hela vägen vilket ger 1.27 på sträckan. Det är ungefär där jag låg i mars 2010 inför maran det året. Jag ligger ganska mycket bättre till den här gången med andra ord.

Det kom ett paket till....

2011-10-28T18:52:00.002+02:00

Från Fredrik i Jönköping. Det innehöll bland annat styre, styrstam, sadel och annat roligt. Stort tack för detta!

Jag blir helt varm och rörd över att folk hörsammat uppmaningen! Människor jag aldrig träffat väljer att bidra och gör sig besväret att skicka finfina grejer. Underbart!

Anonym gåva

2011-10-24T21:40:00.001+02:00

Det damp ner ett kuvert utan avsändare. Det innehöll lite cykelkläder för vidare befordran till Tadzjikistan. Jag vet inte från vem - men jag skickar ett stort tack till den anonyma välgöraren!

Ett paket från Eskilstuna CK

2011-10-24T21:39:00.001+02:00

Eskilstuna CK stödjer insamlingen till Tadzjikistan med en hel kartong cykeltröjor. Fantastiskt - stort tack!

Saker man kan ge

2011-10-19T22:53:00.002+02:00

Om man undrar vad man kan skänka till Tadzjikistan så har jag ett fint exempel nedan. Tack Mats-Olov. Snart får en Tadzjik njuta av känslan i 100% carbon.

VM

2011-10-16T22:02:00.002+02:00

Orkade äntligen gå igenom mina bilder från VM. Cav gjorde allt rätt, men inte såg han rätt ut.

Nu startar en insamling för cykelsporten i Tadzjikistan!

2011-10-12T09:53:00.002+02:00

I Kadens #4 2010 skrev jag ett längre reportage om cykelsporten i Tadzjikistan, den forna sovjetrepubliken som förr om åren var ett mecka för cyklister från öst, men som nu för en tynande tillvaro på cykelkartan.

Rinat och Bakhrom, de två huvudfigurerna bakom den enkla men ambitiösa satsning som nu görs för cykelsporten i Tadzjikistan har bett mig kolla om det finns personer i Sverige som kan tänka sig att hjälpa till.

Så nu utmanar jag er alla att stödja cykelsporten i Tadzjikistan?

Jag vet att alla, inklusive mig själv, har massor av fullt funktionella cykelprylar i hemmets vrår som jag inte använder. Och antagligen aldrig kommer använda. Tröjor, byxor och andra kläder som ligger och skräpar långt bak i garderoben. Styrstammar som monterats av och aldrig kommer monteras igen. Däck som det inte är något funktionsfel på men som inte matchar de nya högprofilshjulen.

Och så vidare. Det mesta kan användas. MTB, Cross och Racer.

Min tanke är att samla ihop så mycket saker som möjligt och skicka ner dem till Tadzjikistan under hösten. Jag har t.ex redan fått en 40-tal äldre cykeltröjor från Eskilstuna CK – tack för det!

Allt som är cykelrelaterat och helt (och för kläder gäller också rent) mottas tacksamt.

Så hur gör du för att bidra?

Stoppa din gåva i ett paket eller kuvert och skicka den senast den 15 december till:

Jesper Sundewall

Drakenbersgatan 5

117 41 Stockholm

Bor du i Stockholm, skicka ett mail (jsundewall@gmail.com) eller ring 0707-172120) så försöker vi lösa det på något sätt. Du som tänker besöka sportmässan i Jönköping i november kan också lämna ditt bidrag i SE Förlags monter.

Vill du veta mer om cykelsporten i Tadzjikistan? Läs Kadens #4 2010, gå in på deras facebook-grupp (http://www.facebook.com/groups/219004418124867/) eller skicka ett mail så berättar jag gärna mer!

Insamlingsarbetet kan du löpande följa här på cykelmuppar.se!

VM!

2011-09-16T08:28:00.002+02:00

Så vi är ett gäng som drar ner och kollar på VM nästa vecka. Linjelopp damer lördag, god mat och Carlsberg en masse på kvällen och sen herrarnas linje på söndag. Ett succéupplägg redan så här i förväg.

Tanken är att idka någon slags ryggsäcksförsäljning av våra böcker under arrangemanget. Det är ju några danskar som köpt och med behållning läst boken redan, så visst finns det ett intresse. Ponera att det är 100.000 åskådare och att 10% av dessa är läskunniga (läsintresserade). Och tänk sen att 10% av dessa kan tänka sig att köpa en bok på svenska. Ja då har vi potential att sälja 1.000 böcker. Då blir resan typ gratis. Sweet. Men ryggsäcken ett ok att bära.

Barnvagnsjogg

2011-09-14T08:37:00.002+02:00

Jag är så glad att vi köpte en tanks till Barnvagn. Emmaljunga City Cross till kompispris gör alla svindyra joggingvagnar helt onödiga. Trottoarkanter, kullersten, grusväg - allt transplanteras till behagliga, vaggande skakningar inom skalet. Den sövande effekten är påtaglig.

Igår stack jag iväg vid 9.30 då det är dags för Miss P's förmiddagslur. Hon somnade efter 10 och jag sprang 20 till. 6 kilometer på 29.40 ger en kilometertid strax under 5 minuter - med barnvagn. Nu är det lite med barnvagn som med dödkilo på cykel. Så länge man jobbar på platten och i jämn fart så är det inte så farligt att släpa (eller i det här fallet trycka framför sig) på några extra kilo.

Veckans träning

2011-09-11T19:55:00.002+02:00

Såja, ännu en vecka har förflutit. Två futtiga löppass blev det. Anledningen till detta var att det under det första passet drog till lite i vaden. Och då blev jag skraj, så jag vilade i några dagar. Idag var det på't igen och jag joggade 11 kilometer runt Södermalm. 4.40 tempo är inget att skriva hem med, men heller inte illa givet arbetsinsatsen. En sista kilometer på 3.45 förbättrade givetvis snittet - men vad är väl ett träningspass utan en enda intervall?

Tom skriver idag "att jogga är att dö en smula". Visst, men man känner fan att man lever när man gör det.

En enkel mil

2011-09-05T22:25:00.003+02:00

Som så ofta nuförtiden gav jag mig igår iväg på ett ostrukturerat löppass. Jag tänker att jag ska springa lugnt. Låta-kroppen-vänja-sig liksom.

Det går sådär.

Efter en kilometer i makligt 5-minuterstempo blev jag omsprungen och hängde direkt på. Det gick undan och även om han vek av någon kilometer senare så fortsatte jag i bra fart och vid fem kilometer låg jag på 21.40. Efter 10 på 42.20. Justera för den första segkilometern så har vi en mil på cirka 41.40 - eller 4.10 fart. Och i den farten är jag inte bekväm, men inte heller sketattrött.

Nu ska jag fortsätta på den inslagna banan med ostrukturerad träning för den är ganska hård trots allt. Och emellanåt ska den spexas till med lite härliga intervaller i kräktempo.

Ökningar

2011-09-04T06:09:00.002+02:00

Veckan har snart gått och träningen har flutit på på ett behagligt sätt. Måndag, 10 km i hyfsat bra tempo. Hängde på en tjej som sprang om mig, och hon kunde springa må ni tro. Om hon alltid tränar på 4 minuters tempo är jag imponerad. Efter 3 km bakom henne så skulle hon turligt nog åt annat håll så jag fick lite lugn och ro. Onsdag sprang jag 30 minuter med barnvagn. En oväntat positiv upplevelse må jag säga. Sen i fredags blev det lite mer distans då jag sprang 15 kilometer på 4.50-tempo. Även det förvånansvärt behagligt. Alltså behagligt på löpningsvis vilket aldrig innebär jättebehagligt. Så idag, söndag, ska det också tränas. Vad vet jag inte ännu, men en löprunda runt Årstaviken är en lågoddsare.

Bellman och jag

2011-08-27T15:53:00.002+02:00

Det var med lite småslitna ben som jag åkte till Bellmanstafetten idag. Målet var att springa under 19 minuter men det gick inte. 19.15 slutade klockan på. Nära, men ändå ganska långt ifrån. Det var kilometer 3 och 4 som ställde till det. Då var jag seg och fick kämpa för att hålla uppe tempot. Och ingen rygg hade jag att mysa bakom heller.

Mål ett avklarat

2011-08-23T22:25:00.002+02:00

Löparnas kväll på stadion föll väl ut. Målet med sub40 klarades med god marginal när jag korsade mållinjen på 38.55. Splittar på 19.45 och 19.10 visar att jag gick kanske lite väl försiktigt och att jag med bättre disponering kanske kunnat kapa 20 sekunder till. Men mycket mer än så har jag inte i kroppen ännu.

Jag är dock helnöjd med tiden med tanke på att jag löptränat någorlunda regelbundet i endast 6 veckor.

En snabb titt på studenternas omvandlingstabell så kan jag se att jag borde kunna springa en mara på drygt 3.11 i dagsläget. Det tror jag väl inte riktigt på, men visst ser det bra ut inför juni 2012.

He ryck int

2011-08-21T21:23:00.002+02:00

Jag var och bevistade starten för svealandsmästerskapen idag. Såg på när eliten såväl som H30 gav sig iväg. Kollade på spurten i H50. Mysigt väder för lite fincykling i makligt tempo liksom.

Men ryckte det i tävlingstarmen? Icke. Jag var helnöjd med att cykla 9 mil, äta en kexchoklad och dricka kaffe. Det var alldeles alldeles lagom så. Så inte blir det något mer tävlande i år. Och nästa år då? Ja, det är ju nästa år.

SE Förlag på sport-(cykel) mässan?

2011-08-21T14:00:00.001+02:00

Om allt går väl så hoppas vi, alltså SE Förlag, ha en egen monter på svenska sportmässan (Tidigare cykeldagarna) i Jönköping 19-20 november. Ni kommer väl dit. Bra erbjudanden och trevligt monterhäng utlovas om allt går som planerat!

Intervaller

2011-08-20T19:11:00.002+02:00

Så jag är på't igen med löpintervaller. För på tisdag är det nämligen så att jag ska springa löparnas kväll på Stockholms Stadion. 10.000 m på bana och målet är att för första gången klocka en officiell sub40 tid. Sen på lördagen är det dags för Bellmanstafetten och då ska jag springa 5 km under 19 minuter är det tänkt. Båda är fullt rimliga målsättningar.

För fortsatt hets har jag anmält mig till Hässelbyloppet som går den 16 oktober och då ska jag springa under 39 minuter om allt går väl hoppas jag. Och sen fortsätter jag vintern igenom, så vore det väl fan om jag inte kunde springa en mara på 3.15.

Under gårdagens intervaller som utfördes med spänstig vän som sällskap siktade vi på 3x1 km med längre vila. Första var en backig sate som gick på 3.56. Den andra gick enligt klockan på 3.22, men det tvivlar jag på att det stämmer. Och så den sista på 3.32 vilket jag tror ligger närmare sanningen. Det är en väl godkänd intervallfart så här tidigt in i löpandet.

Jubileum!

2011-08-18T15:53:00.002+02:00

Jag har inte bloggat på en månad - när hände det senast (jo, 2006). Vad har hänt under tiden?

1. Jag har gift mig.
2. Jag har bestämt mig för att inte tävla mer på cykel i år.
3. Jag har anmält mig till Stockholm marathon.

Det första är förstås fantastiskt. Det andra var ett beslut som inte var svårt att ta givet cykelformen. Det tredje var något jag gjorde för att ha en träningsmorot i vinter. Inte för att jag måste ha morötter för att träna, men det gör det roligare och intressantare.

Jag och världens finaste Sara 13 augusti 2011

Nostalgia

2011-07-18T08:58:00.001+02:00

Kolla in NRKs VM-arkiv för lite cykelnostalgi. Allt berättat med klassisk norsk munterhet.

http://www.nrk.no/nett-tv/klipp/190929/

Torontoträning

2011-07-12T01:06:00.002+02:00

Jag är i Toronto, har jag inte sagt det. Jobbresa för första gången sedan lilla Penny föddes. Konstigt värre att vara borta 6 dagar från familjen. En ny nivå av saknad inträder när man blir förälder, och det är ju samtidigt ganska härligt.

Roar mig med att springa intervaller när jag är här. 3 dagar i rad har jag plågat kroppen med löpningens enormt effektiva slitage. Har haft igång löpningen i ett par veckor nu och det är slående vad fort det går att komma igång när grundformen är god. Idag körde jag, precis som tidigare dagar, progressiva pass. Det vill säga en förutbestämd sträcka med successivt ökande fart för att sluta någonstans strax under max.

Har bestämt mig för att hålla nere distansen för att minimera skaderisken så även idag blev det bara sex kilometer. Totaltid 25.55 ger ett snitt på 4.19 och då sprang jag första halvan på 14 minuter och andra på 11.55. Sista kilometern på 3.40 skvallrar om att det pinnades på ganska bra. Visst blev jag trött, men faktum var att det inte var max. Det känns med andra ord redan ganska bra och bellmanstafettens fem kilometer på under19 minuter i slutet av augusti känns som en högst rimlig målsättning i dagsläget.

Maran nästa år kanske?

Hincapie...

2011-07-06T21:46:00.003+02:00

Jag brukar ofta titta avundsjukt på cyklisters vältränade ben. Men åderbråck a la Hincapie vetitusan om jag är så sugen på...

Hänglås vs. Kedja - 1-0

2011-07-05T09:01:00.001+02:00

Hejdå gröna faran. Min single speed är nu i någon kedjeknipsares ägo. Förra veckan stals framhjulet (ett gammalt sunkigt sådant) och när jag idag kom för att hämta resterna var kedjan klippt och cykeln borta.

Ja ja. Ingen större skada skedd. Och ett ypperligt tillfälle att uppgradera.

Snygga bilder

2011-06-23T13:29:00.002+02:00

På Cyclingnews.com hittar man lite oredigerade bilder från det photoshoot som ProCycling gjorde inför årets Tour de France. Vissa bilder lämnas bäst opublicerade. Som dessa:

Klimax. Anti.

2011-06-07T09:58:00.002+02:00

Hade precis monterat däcken på de nya hjulen och pumpat upp till 7 bar. Monterade på dem och tyckte det såg så vackert ut att jag måste ta en bild.

I samma ögonblick som jag trycker på slutarknappen exploderar slangen.

Tillbaka på ruta ett. Fan vad jag hatar att laga punka.

Tävlingshelg

2011-06-05T21:58:00.002+02:00

Jag har tävlat i helgen. Två gånger. Luma GP igår, gick sådär. Blev 8 i det 13 man tunna startfältet. Körde som en dåre från start med målet att bilda en grupp där jag sen skulle försöka hänga kvar. Jag lyckades med det första, att bilda en grupp. Men jag åkte av den.

Falkenloppet idag. Sura ben. Klev av efter fem varv. Inte mer med det. David körde bra och blev 5a. Jocke dominerade hem klungspurten och blev 7a.

Letade bilder på nätet och hittade den här. Tack till Andreas S som får mig att se så bra ut på bild!

Gubbslem

2011-06-01T22:04:00.002+02:00

- Hej! Jag skulle vilja bli invald i FIFA:s exekutiva kommitté. Vad krävs?

- Ja du, se till att vara man, överviktig, pensionsmässig och korrupt. Då ligger du riktigt bra till.

Gaaaaargh, vad jag tröttnar på dessa gubbslem.

Ang damfotboll säger FIFA:

FIFA is helping to popularise the game by increasing public awareness and conducting information campaigns as well as overcoming social and cultural obstacles for women with the ultimate aim of improving women's standing in society.

Tillåt mig tvivla på hur bra skaffade Sepp och gubbtruppen är på att "overcoming social and cultural obstacles for women".

Första recensionen av Lejontämjaren

2011-05-31T10:46:00.001+02:00

Lejontämjaren släpps den 15 juni. Förhandsbeställ boken HÄR!

Jag fick ett meddelande

2011-05-30T22:18:00.004+02:00

Medan jag är krasslig och ägnar mig åt lite självömkan, eftersom jag snarare sover än är ute och cyklar i det härliga vädret, så blir jag uppdaterad från den stora, roliga världen. Herr N har varit i Italien.

"Var på tjänsteresa förra vecka till vår fabrik i Talamona, Italien. Andra dagen var vi och åt lunch nere på stan, 100 m därifrån startade någon lite lokal cykeltävling. "

... och han som inte ens dricker kaffe och så skickar de ned honom till Italien, och låter honom luncha på rätt plats vid rätt tillfälle. Hoppas att han slipper skatta för den tjänsteförmånen. Jag tror att Herr N hade kunnat bli en bra bergscyklist om den den rätta passionen infann sig, men han ska visst ha en boll inblandad i sina sporter.

Lumaintervaller

2011-05-30T16:10:00.002+02:00

Jag tror stenhårt på att på träning efterlikna tävlingssituationer. Så igår körde jag lite egenkomponerade Luma GP-intervaller. De bestod av 30-40 sekunders hårt men någorlunda kontrollerat arbete - det motsvarar typ sträckan nere vid vattnet. Sen exploderade jag i björnhårt arbete i 10-15 sekunder vilket motsvarar den lilla backen. Sen avslutade jag med 10 sekunder lite mindre hårt, men ändå jävligt hårt - vilket skulle representera när man kommit upp för backen men måste trycka på genom själva Luma-huset.

Där har ni en minut av plåga som kan få de mest kapabla ben att stå rakt ut. Särskilt de sista 10 sekunderna.

I form på två veckor!

2011-05-27T08:21:00.000+02:00

Insåg för några dagar sedan att jag ska tävla nästa helg. Insåg också att formen inte alls är vad den borde för detta ändamål.

Sagt och gjort, nu har jag plågat mig med intervaller i dagarna fyra och ämnar göra så även på söndag för att totalt mangla ner mig källaren. Sen har jag sisådär 4-5 dagar på mig att superkompensera och hur svårt kan det vara. Jag kompenserar ju redan till höger och vänster.

Vi ses på Luma och Falken!

Ändrat datum för boksläpp - 15 juni!

2011-05-25T09:00:00.002+02:00

Datumet för boksläppet av Gabriella Ekströms andra cykelroman är ändrat. Nytt datum är 15 juni kl 17-19. Alltjämt på Bianchi cafe & cycles på Norrlandsgatan.

Anmäl gärna att du kommer via vårt Facebook-event! Ta med en kompis också vetja.

Lejontämjaren - Mathieus äventyr fortsätter!

2011-05-18T16:15:00.003+02:00

Den 16e juni släpps "Lejontämjaren", den fristående uppföljaren till "De som inte vann". Ni kan redan nu börja ladda för releasepartaj på Bianchi Cafe & Cycles den 16e juni kl 17-19. Alla är välkomna, det bjuds på mingel med smaskiga tilltugg samt boksignering.

Du kan redan nu förhandsbeställa boken på förlagets hemsida.

Välkomna!

Morgonen med gärdet

2011-05-18T08:45:00.002+02:00

Var uppe 05.20 idag då en viss solstråle tyckte att då var det minsann morgon och dags för frukost. 06.50 satt jag i sadeln på väg mot Gärdet för lite härliga morgonintervaller. Det blev, som brukligt, fem varv med lite olika karaktär. Kände mig svag, men så har jag ju inte heller cyklat så mycket på sistone.

Sista varvet tänkte jag bara rulla, men så hade Morgonpasset den goda smaken att dra igång "on the floor" med J-Lo och helt plötsligt seglade jag i 52km/h i medvinden. Dreglet och snoret ven och jag flämtade med ett stort leende på läpparna.

Hann också med lite lyftande i gymmet på jobbet. Konstaterade där att en del av mina kollegor är av den tystare sorten som inte gärna pratar så mycket. Men så finns det också en hel del kufar bland de som cyklar. Har jag hört.

Alternativ träning

2011-05-17T15:19:00.003+02:00

Har på senare tid gett mig i kast med roddmaskinen. Sent ska roddarn vakna, årets tävling på Glenn Dahls blogg är nog redan avslutad.

Hur som. Jag har alltid undrat över hur folk kan ro så pass fort och jag har kommit till slutsatsen att de är därför att de tar i. När jag har börjat TA I, och då menar jag TA I på-riktigt, ja då går det också fortare.

Jag når inga hisnande tider, men 7.17 på 2.000 meter som flugviktare är helt godkänt för en nybörjare. Det är en bit kvar till de sub 6.30 som tungviktscyklisterna presterar - men å andra sidan lär jag aldrig nå dit heller. Det finns som bekant en vikt och längdaspekt att väga (hö hö) in i bedömningen och jag står mig inte så bra i någon av klasserna.

Apropå rodd, dags för träning!

Contador - för bra för att vara sann?

2011-05-16T08:35:00.003+02:00

Contador pulveriserade motståndet på Etna igår. Det var precis som när:

Pantani ställde av alla till höger och vänster
Ricco och Piepoli lekte med alla uppför branta berg
Schumacher körde bättre än någon någonsin kunnat tro

Ser ni mönstret?

Kalla mig tråkig, kalla mig orättvis - men jag tycker ofta att det som verkar för-bra-för-att-vara-sant inte sällan är just det. Särskilt lustigt blir det när attacken kommer precis efter det att Vacchi konstaterat att attackerna inte är lika långa längre, man måste sätta sig ner tidigare och slå av på tempot. Jag kanske inte tittade noga men inte tyckte jag att Contador verkade behöva slå av så där vansinnigt på tempot.

Och Contador hade, om det inte varit för den spanska premiärministern, varit avstängd från start i Girot.

Adopterad?

2011-05-15T17:36:00.005+02:00

Förra helgen kom vi hem från en underbart solig vecka i Italien. Vackra miljöer, slingriga kuperade stigningar och en och annan bergsstigning. Nu en vecka senare så läser jag det här:

"Velotours træningssamling til Toscana 2011 var en skøn blanding af danske motionister - dog af den mere seriøse slags."

Vi har gått från att vara "svenskarna" till att bli inräknade i den danska gemenskapen, om det nu inte är så att de förtränger minnena av oss. Oavsett, jag hade gärna varit kvar ett tag till.

Allvarliga gubbtendenser i cykelsporten.

2011-05-09T08:17:00.003+02:00

Det är ju inte särskilt svårt att se att cykelsporten är en ganska enkönad historia. Visst finns det kvinnliga utövare, men den manliga dominansen är stor. Och det är ju synd, för sporter - eller jag alla livets företeelser - som är enkönade tenderar till att få en särskild jargong. Nu är jag ju själv man, så därför tänker jag främst på vissa saker. Låt me ge ett par exempel.

Exempel 1 - prylar:
Cykel är en prylsport, det är därför den tilltalar så mycket män. Det var inte jag som sa det, men vem har inte hört det sägas, av såväl kvinnor som män. Tydligen har vi män något genetiskt i oss som gör att vi gillar prylar. Det är något extra kromosompar som gör att vi gillar teknik, kolfiber, vajerhöljen med mera. Sen gillar vi också att meka med dessa prylar. Jag vill tro att vi män är mer raffinerade än så. Att vi finner en högre njutning än ramvikt och styrtappslängd i cykelsporten. Och att vi inte behöver just det för att tycka att sporten är kul.

Sen behöver jag väl inte ens tillägga att jag tror nog att det handlar om fostran snarare än gener huruvida man gillar prylar, teflonolja och bromsgummin.

Exempel 2 - Adamsson:
Det var i Anders Adamssons senaste blogginlägg som jag fann inspirationen för detta inlägg. Inlägget hade titeln "Fröken Cavendish". Inlägget handlade i korthet om att Cavendish var en tönt och mes som gnällde över att Petacchi var ojust vid spurten under gårdagens Giro-etapp. Och om man gnäller och inte är tuff, ja då är man enligt Adamsson just en fröken. För det är vad fröknar gör - de gnäller och viker ner sig. Men om Cavendish visar lite tuffare takter - alltså inte är någon jäkla "fröken", ja då kanske Adamsson kan tänka sig att gilla honom.

Nu kanske jag är hård mot Anders Adamsson som bara kastade ur sig något i all hast och det är väl inte tanken. Men jag menar att dylika uttryck är lite symptomatiskt för en sport som är kraftifgt dominerad av ett kön. Då får man gärna lite tunnelseende, tänker lite snävt och uttrycker sig lite slarvigt. T.ex som när UCI designar sina True Champion or Cheat program. Eller när Internationella Badmintonförbundet vill tvinga de kvinnliga utövarna att spela i kjol. Eller Beachvolleyförbundet som har åsikter om de kvinnliga spelarnas bikinistorlek.

Och så vill vi väl inte ha det?

Bättre än de flesta

2011-04-28T10:51:00.003+02:00

Jag var lite crazy igår och gav mig på att tävla lite på cykel för första gången sedan Svanesund i början av september. ESDUU tävlingen i Finnboda stod på schemat och den kördes som "sista tröjan ut". Devisen att ligga högt i klungan var viktigare än någonsin. Två knixiga kurvor befäste denna sanning.

Sagt och gjort, jag höll mig långt framme de första varven och det kändes bra. Kände dock tidigt att inte kommer jag ha med segern att göra idag inte utan jag försökte mig på att vara lite nyttig för laget. Någon gång kring varv sex gick jag därför upp och körde stenhårt. Sen upprepade jag den proceduren ett par gånger till. Resultatet blev faktiskt att det sprack upp. Inte bara tack vare mig, men till viss del.

När jag sen krokig i benen släppte kontakten med täten var de bara sex där framme och en av dem var klädd i klubbens färger vilket jag var helt nöjd med. Jag plockades av banan som 12:e man. Jocke härdade ut längre och tog en fin femteplats.

Fy vad kul det var att tävla igen. Och så roligt det var att jag faktiskt kunde hävda mig hyfsat också trots ytterst begränsad träning.

Intervallmorgon, J-Lo knäcker.

2011-04-26T12:44:00.002+02:00

Jag fortsätter ta tillvara på det fina vädret på bästa sätt. Morgonen inleddes med en omväg till jobbet som bestod av fem varv runt Gärdet. Hade tänkt mig intervaller men var inte alls sugen. Så när jag kom där vid Berwaldhallen så drog J-lo igång med On the floor i lurarna. Då släppte allt. Benen stack av sig själv och 45 sekunder senare låg jag med händerna i bocken och mjölksyran började pumpa runt i hela kroppen.

Det är fascinerande hur enkelt 4x4 är ute i vacker asfaltsmiljö och rätt låtar i lurarna. Det som är jobbigt länge i en källare på testcykel är underbart kort ute. Fast lika jobbigt. Är ni med.

Totalt blev det cirka 20 minuters intervalltid på en timmes träning. Det är fan inte illa pinkat. Då fick jag en lite bonustid när jag efter det officiella intervallslutet jagade en lastbil över gärdet för lite fartträning.

Här får ni lite inspiration

Morgonträning

2011-04-19T09:50:00.002+02:00

Vet ni vad kära vänner - jag har cyklat utomhus tre dagar i rad nu! Och jag fucking älskar det.

Jag har kört lite Tadzjik-Zambia-Style på träningarna där jag jagat lastbilar för schysst drafting. Hoppat över trottoarkanter bara för att jag kan (inte för att jag måste för att undvika hål i vägen). Inspirerat men ostrukturerad träning helt enkelt.

Under dagens morgonpass runt gärdet kände jag mig lite sliten. Hörde ni det - lite sliten. Det är vad som händer när man cyklar 4 timmar på tre dagar.

Skolning som pendelcyklist

2011-04-16T11:15:00.001+02:00

Någon gång under förra seklet tog jag mig till skolan cyklandes. Gymnasiet passerades tillsammans med en vit Cresent - inte någon racer, utan en vanlig standardcykel som troget tog mig 1 mil i vardera riktningen. Då tog jag kanske viss kunskap för given, kunskap som har försvunnit under årens lopp. Jag har under senare år inte haft någon standardcykel och min cykelpendling till och från jobb har skett med racer de 4 mil eller mer beroende på vilket humör jag har varit på (och kanske även på hur mycket medvind jag har haft).

Nu är det dags igen och 8 blygsamma kilometer passar min Bianchi Milano alldeles utmärkt. Jag har börjat min inskolning som pendlande standardcyklist och här är tre användbara tips och iakttagelser.

Man slutar inte svettas för att man inte har träningskläder på sig. Det kan vara svårt att ställa om från normal cykelbelastning till "cykling till arbete i de kläder man har tänkt att jobba i under dagen"-belastning

Fötterna sitter inte fast i pedalerna. Det är ett misstag att tro något annat.

Fnys inte ur näsan när det långa håret inte är uppsatt. Det är ett stort misstag.

Oavsett - Det är härligt en härligt pigg, liten, söt pendlare jag har fått tag i.

Man lär sig

2011-04-07T20:11:00.006+02:00

Den 2 april 2010 var jag ute på premiärtur med en nybyggd cykel. Det var en upplevelse och jag slogs av hur omedelbar den var i styrningen. Inte alls någon seg andracykel, utan ett skönt tillskott i stallet. I lördags, samma datum, fast 2011 var det återigen dags för en premiärtur med en annan nöjd ägare. Med lite intrimning så blir den springaren en skönt tillskott i denne cyklists stall.

Så insåg jag en sak (igen). Tillräckligt bra kan vara lite tråkigt ibland. Visst, det är inget större fel på mina bromsar (som jag skrivit om tidigare), men jag kunde valt några roligare. Jag kunde lika gärna köpt det från början, istället för att nu fundera på om jag ska byta ut dem. En insikt som den cykelbyggare som körde sin premiärtur i lördags redan har.

Racerpremiär

2011-04-05T09:01:00.002+02:00

I morse var det dags för racerpremiär. Snyggt kittad rullade jag hemifrån strax före 07 för lite gärdet-intervaller. Det blev fem varv och slutsatsen av de fem varven var att jag är i helt ok form, men det är en bit kvar till tidigare års fysiska status vid den här tiden.

Som varje gång efter lång avhållsamhet så var det ett kärt återseende att sätta mig på min Carrera igen. Jag älskar verkligen min cykel och det blir så uppenbart hur jävla bra den är när jag inte använt den på länge. Efter timmar av pendlarmonster och testcykel är det en fröjd att sätta sig över kolfibergudinnan igen.

Rullade till jobbet strax efter 8 med ett leende på läpparna och konstaterade att 1 timmes sammanhållen cykling har jag inte presterat sen januari.

I'll show you mine if you show me yours

2011-04-04T11:00:00.000+02:00

Jag har noterat något i omklädningsrummen på senare år. Jag tycker mig se en ökad blyghet bland den manliga befolkningen vad gäller visande av kön i omklädningsrummet. Nu ska jag säga rakt ut att jag inte har något behov av att folk står och viftar runt, men jag tycker det blir lite krystat när såna ansträngningar görs för att dölja sitt kön. Kom igen liksom, jag har sett en förut. Det är handduk runt höften och sen vänder man sig liksom bort och krånglar på sig kallingarna fort som bara den som vore man på en öppen badstrand.

Anledningen till att jag reflekterar kring detta är att jag som sagt tycker blygheten ökat. Förr om åren kan jag inte komma ihåg att det var så skämmigt det här med snoppar i omklädningsrummen. Visst, när puberteten äntrades kanske man inte var som mest stolt över sin mandom - men i övrigt tycker jag nog att jag upplevt att de flesta haft ett ganska avslappnat förhållande till manlig samvaro i omklädningsrum nakenledes. Är dessa dagar förbi? Är det ett tillstånd av varaktig prydhet vi nu äntrat?

Ny favorit

2011-04-04T08:21:00.002+02:00

Min nya favorit är att köra progressiva intervaller. Det vill säga fyra minuter där jag ökar motståndet för varje minut. När jag simtränade körde vi mycket sånt här. 8x100 prog - som det då kallades. Skillnaden då mot nu är att vi hade vila mellan varje intervall. Nu kör jag istället så att jag ökar kadensen på ett givet motstånd. Idag varierade kadensen mellan 90 och 103 och motståndet var 3kg vilket alltså då ger 270-309 watt. Det är ett jävligt effektivt sätt att köra slut på sig själv. Det är också ett effektivt sätt att få de fyra minuter långa intervallerna att kännas lite kortare. Jag tycker faktiskt att det är lättare att köra fyra minuter enligt modellen ovan än 4 rakt av på 280 watt. Det är konstigt, för det nuvarande modell ÄR jobbigare. På alla sätt och vis.

I'm still here

2011-04-03T07:34:00.002+02:00

Likt Joaquin Phoenix har jag lämnat allt bakom mig, låtit skägget växa och utvecklat raffinerade konspirationsteorier.

Eller så har jag inte det. Utan jag har bara drabbats av det där som kallas "annat". Sen lilla P kom har vi börjat fundera på att flytta. Och ni som är Stockholmsbekanta vet att det är ett projekt som tarvar tid och eftertanke. I viss mån för att vi är ena skitnödiga typer som ska hitta det perfekta boendet, men också för att varje objekt har ett löjligt antal spekulanter - så bara det faktum att man kan tänka sig att köpa en lägenhet betyder ytterst lite för huruvida man får den.

En anledning till att det är ett skitnödigt projekt är förstås att man betalar så ohyggligt mycket för bostäder i Stockholms innerstad. Och när man gör det, så vill man så klart att det ska bli perfekt. Samtidigt som det så klart aldrig blir perfekt: snarare "tidstypiskt" och "charmigt".

Nåja, däremellan hinner jag träna lite också - en sådär 4 ggr i veckan. Och har jag tur kanske jag rastar racern i veckan. Det snackas ju om vår.

Håll dig borta!

2011-03-17T23:37:00.001+01:00

Den här videon på en sur sur Lance hade i alla fall jag missat.

Ändrade planer

2011-03-11T07:49:00.003+01:00

Klockan stod på 05.30 men efter ett nattligt amningsmaraton av sällan skådat slag bestämde jag mig för att stanna hemma med en vaken tjej på morgonen istället för att sitta och svettas i källaren. Alltså träning i all ära, men att äta frukost, lyssna på morgonpasset och avhandla morgonens trivialiteter med Pennan är överlägset mysigt.

Idag är det på tok för mycket jobb som ska klaras av för att hinna med träning på kontorstid. Så det får helt enkelt bli en sån däringa vilodag.

Träning

2011-03-10T07:46:00.002+01:00

Jag har inte bara härjat på med stackars Pat, jag har hunnit träna lite också.

Igår gjorde jag något så för tiden ovanligt som att springa. En av mina kollegor är före detta orienterare och en duktig löpare så vi tog en fin lunchrunda på 11 km i lagom 5 min tempo. Det kändes förvånansvärt bra att springa lite längre och i helt okej fart givet ansträngningen.

I morse var det lite knappt om tid så jag bestämde mig för en enkel 20-minutare efter den obligatoriska uppvärmningen. Den skedde också på lagom intensitet. Till det hade jag ingen löjlig hårdrock utan P3-dokumentär om Skandia-affären. För dig som har missat dem kan jag verkligen rekommendera P3s dokumentärer som sällskap under låg- medelintensiv träning. Optimalt.

My friend Pat

2011-03-08T12:00:00.001+01:00

Pat McQuaid tog sig faktiskt tid att svara på mitt mail.

Han ska "look into the issue and get back to me". Vad det betyder återstår att se, men jag blev som sagt glatt överraskad att han över huvud taget svarade.

Sen så tyckte han vidare att det var intressant att notera att de två personerna som varit ansvariga för utbildningsprogrammet båda är kvinnor. Ok, kanske är det lite intressant men det förändrar ingenting. Skulle en rasistisk reklamfilm bli mer okej bara för att den var producerad av en muslim eller någon med lite mörkare hudfärg?

Jag kanske kan bli UCIs nya jämställdhetsrådgivare?

Nya vanor

2011-03-08T07:57:00.002+01:00

Fröken P har de senaste dagarna bestämt sig för att vakna tidigare och tidigare. Som far sin. Det kan dock få implikationer för morgonträningen då hela tanken med att sticka till jobbet tidigt och träna är hon ändå sover då - och att vi på det sättet får mer tid tillsammans på kvällen. Men om hon vaknar tidigt och somnar tidigt, ja då blir denna modell utmanad.

Så, ingen träning idag. Istället köpte jag tre semmeltårtor som ska smörja kråset på mina kära kollegor. Nu snackar vi substitut och kompensation.

Open letter to Pat McQuaid

2011-03-04T17:00:00.001+01:00

Open letter to Pat McQuaid

Dear Mr McQuaid,

I am a cyclist from Sweden who, in order to obtain this year’s UCI license, have just completed to mandatory ”True Champion or Cheat” training program

The final training module, about consequences of doping, is just horrible. First of all I am appalled by how the course portrays women. Women are reduced to less intelligent creatures that dress slutty and like to lean over pool tables, looking sexy and complementing her boyfriend. I am saddened by this extremely old fashion view on women that the UCI seems to have. Perhaps it is because your organization is contaminated by people with more conservative ideas about men and women?

Second. Who do you think will take the final module seriously? I don’t think the level of recognition is very high for the average cyclist. Yes, there are side effects of the use of anabolic steroids – and in some cases these side effects are very tragic on both a professional and personal level. But I think very few cyclists will identify themselves with the Neanderthal like person in the scenes. What is probably an attempt at scaring – keeping kids away from doping by showing them what kind of person they will become – becomes mostly comical and stupid.

The fact is that many, if not most, dopers in cycling are fairly well functioning individuals who are able to deal with most things in their everyday life. The sport of cycling should now this as it is a sport littered with them.

Seriously, did UCI pay for this stuff? Have the executives of UCI seen the training videos? It is 2011 and I think it is time to wake up. Perhaps the UCI could become a bit more vital if a few women were included in the management committee. I mean, it might be just me but there seems to be an overrepresentation of men, men who are entitled to discounts for senior citizens.

Sincerely

Jesper Sundewall

Stockholm, Sweden

Gubbväldet UCI

2011-03-04T15:10:00.004+01:00

UCI:s managment committee.

Någon som ser en kvinna i listan? Någon som ser någon under 50 år? Skulle inte tro det. Däremot har vi en representant som är 85 år.

Känns bra. Undrar varför internationella förbund känns lite mossiga ibland. Och den taskiga kvinnosynen fick en väldigt tydlig förklaring.

Nu är måttet rågat.

2011-03-04T11:24:00.002+01:00

Jag kan stå ut med en del, ibland till och med mycket. Men den sista modulen i True Champion and Cheat var droppen som fick bägaren att rinna över.

Här tappade man totalt koncepten och spädde på varenda fördom om doping man kan tänkas ha. Det absolut vidrigaste med den sista delen är hur man porträtterar kvinnor. I kursdelen så reduceras kvinnan till en våpig flickvän med fånig röst som sprätter med benen och lutar sig över biljardbordet lite utmanande. Hon flörtar med killar till sin doping-rageande pojkväns förtret.

Fy jävla fan. Det är neandertalsnivå på den här kursdelen och den är under all kritik. Sakinnehållet är inte fel men sättet det framställs på är helt fruktansvärt. Vem, jag undrar vem, bland de som tar den här kursen tror ni känner igen sig i detta?

Det säger en hel del om UCI, dess tro på människan och framförallt dess syn på kvinnor. Bedrövligt.

True champion or cheat.

2011-03-04T09:39:00.002+01:00

Försökte med följande variant i en av lucktexterna på True Champion or Cheat.

"A varied _banana_ is essential to optimum _control_"

Det var tydligen inte rätt. Får försöka igen.

Morgonen i watt

2011-03-04T08:02:00.002+01:00

Det börjar bli riktigt illa det här. Jag vaknar till vid 4-tiden och undrar om det är dags att gå upp. Idag behövde klockan inte ens ringa utan jag vaknade 05.34 av att lilla Penny gnydde i sängen. Lika bra att gå upp.

Lämnade den sovande söta familjen strax efter sex och satt på cykeln en halvtimma senare. Tänkte att nu får det vara slut på meseriet och laddade för 4x4 på 300 watt. Det blev 4+4+3+2 - så jag orkade inte riktigt hela vägen. Straffade mig själv för nederlaget med lite maxspurter.

Efter det var jag ganska krispig och thrusters på 48 kilo blev duktigt jobbiga. Lägg till det lite bicepscurl så har du en riktig pangmorgon.

True champion or cheat.

2011-03-03T16:30:00.002+01:00

Sicket slöseri med min tid.

Men ett gäng konsulter har nog skrattat hela vägen till banken när de utvecklat utbildningsprogrammet.

En fundering bara - har norska landslaget fått lite förmåner av att visa upp sin nationströja så frekvent. Eller var det ett krav för att Hushovd skall få bära mästartröjan? Jag bara undrar liksom.

Hur fan orkar folk?

2011-03-03T09:12:00.002+01:00

Igår så bestämde jag mig för att vara ambitiös. Istället för testcykel skulle jag ta en tur på MTBn innan jobbet. Det krävde planering. Jag skulle ha med matlåda och ombyte (måste se någorlunda ok ut på jobbet). Det hela slutade med att jag kom iväg 06.15, precis i soluppgången. Allt var perfekt. Förutom sadelhöjden som jag inte justerat sen jag packade upp cykeln ur sin resväska i höstas. Stopp redan på katarinavägen sålunda, men tur att multiverktyget låg i väskan.

Låg i väskan gjorde förutom ovan nämnda attiraljer även cykelns lås. Det är ett rejält lås som jag vill ha för att låsa fast cykeln ordentligt på jobbet. Rejäla lås är tunga. Väskan blev alltså tung. För tung.

Och så hade jag pumpat framdäcket lite dåligt. Det blev ännu tyngre.

Men visst var det fint, och visst var det trevligt med ett par minusgrader, finfina vägar och vacker soluppgång på Djurgårdens västsida. Jag var nöjd, tänkte att det här, det var klart värt.

Sen skulle jag cykla hem. Då var det ombytesbestyr för en 15 minuters hemcykling. Det är en smula ovärt. Ännu mer ovärt är att det vid det laget hade blivit plusgrader och blött. Jag har bara bakskärm så det skvätte rejält i ansiktet när jag hetscyklade mot ett cykelbud uppför katarinavägen.

Väl hemma var jag skitig, inte särskilt trött, hade en smutsig cykel med snö överallt som nu skitar ner vårt förråd. Helt plötsligt var allt bök inte längre lika värt. Jag fattar inte folk som orkar göra detta varje dag. Jag kommer absolut inte orka.

Jag förstår mig inte på skidåkning

2011-03-01T14:14:00.002+01:00

Jag förstår mig inte på skidåkning:

Drammen 19 februari, Rickardsson etta - 1.35 före Heikkinen
Holmenkollen 1 mars, Heikkinen etta - 3 minuter före Rickardsson

I hur många andra sporter händer sånt? Nej, jag blir verkligen inte klok på skidåkning.

Repris

2011-03-01T08:52:00.003+01:00

Det blev 10:or idag igen. Två stycken på 250 watt (lite drygt) och det kändes faktiskt riktigt trevligt. Nu tänker jag mig att prova köra mina fyror på 300 watt på fredag. Det är dags att börja slita lite ont liksom.

Sen körde jag lite styrkeövningar och även där börjar det ge resultat.

Har för övrigt hunnit mig igenom bokmanuset för uppföljaren till de som inte vann. Så ni som sitter därhemma i stugorna och lystert väntar på uppföljaren - hav förströstan, processen går framåt.

Körde ett par tior

2011-02-28T08:17:00.002+01:00

Hade lyckats pimpa Ipoden med den förlängda versionen av Kate Ryans Desenchantee. Den är över 8 minuter lång och är optimal för längre intervaller. Så därför blev det två stycken 10:or på 250 watt nu på morgonen. Och det ju gick så pass bra att jag tycker att jag borde kunna köra mina fyror på mer än 270 watt faktiskt.

Sen körde jag lite bänk. Jag fascineras över hur bra jag håller styrkan i bänkpress trots att jag tränar det så sällan. Körde reps på 60,70 och 74 kilo och orkade hela fyra stycken på det tyngsta. Utan spottning. Hade jag haft det hade jag kanske vågat mig på en femte.

Har en idé om att jag skall börja cykla på riktigt nu när det blivit varmare. Alltså rasta MTB:n på morgonen istället för att sitta i källaren. I alla fall ibland. Då kan jag få in 1,5 timmar cykel före jobbet om jag är lite effektiv.

"Jag är född med vissa begränsningar"

2011-02-25T10:21:00.001+01:00

Marcus Hellner - vars gårdagsseger jag tittat på fyra gånger redan - beklagar sig över sin egen klenhet och sina begränsningar.

Se klippet här!

Folk gör så roliga saker

2011-02-25T07:58:00.002+01:00

På mitt gym, där jag tränar, där gör folk så roliga saker.

Vi har hon som fullt påklädd, alltså i tights, undertröja och långärmad tröja tränar på liggcykeln tittandes på tv. Eller tränandes, hon kollar på tv-serier (det är en maskin med tv) och skrattar. Svettas gör hon inte, trots alla kläder.
Vi har han som kommer in och power walkar varje morgon. En till synes fullt frisk ung man som alltså väljer att promenera på ett band i en källare en timme varje morgon.
Det har vi för övrigt en dam i 45 års-åldern som också gör. Det är ett jävla promenerande med tydligt fokus. Och tv-tittande förstås.

Jag förstår verkligen inte det där med att promenera inomhus. Ok om man är invalidiserad, ok om man är halt och lytt. Men att fullt friska människor utan köldeksem väljer att gå på löpband (ja ni hör ju hur det låter) är för mig helt obegripligt.

Sen har vi mig själv som också är något av en udda figur. Kanske tycker någon att jag gör roliga saker när jag kör skiten ur mig under 30 sekunder, hänger över styret i 20, sakta återhämtar mig i 25 till och sen fokuserar i 15 sekunder för att göra precis samma sak igen och igen och igen.

Träningsupdate

2011-02-25T07:57:00.001+01:00

Igår. Klen i huvudet så det blev två stackars fem minutare på 280 watt följt av lite styrka
Idag. Bättre i huvudet så 20x30 sek på 425watt följt av lite styrka.

Ser mer resultat i viktlyftandet än i watt-tryckandet. Nåja.

Vila

2011-02-23T06:31:00.002+01:00

Såja, då var det onsdag vilket denna veckan är vilodagen. Det firade jag med att ändå gå upp 05.45. Boken (Alltså De som inte vann - som ni givetvis alla läst) ska ju få en uppföljare och nu har arbetet kommit igång på allvar. Jag lovar att alla ni cykel- och bokentusiaster har något att se fram emot!

Igår var det vanlig träning och jag tog och körde lite 1 minutsintervaller med en minuts vila. Omväxling förnöjer och det var ju ganska roligt även om jag hade lite svårt att hitta optimalt motstånd. La mig någonstans runt 310 watt och tyckte det var jobbigt i början för att sen bli lite lättare. Sista intervallen gjorde jag som vanligt att jag körde lite hårdare, lite längre.

Jag tänker att jag nog inte är i så tokig form för att vara den här tiden på året. Även om nu watt skall vara ett objektivt mått så tycker jag att det är oerhört svårt att översätta känslan på en testcykel till hur det borde kännas om jag satt på racern ute på landsvägen. Jag kan se vad som står på displayen, men jag kan inte omsätta det till hur det skulle funka i skarpt läge. Det behöver jag förvisso inte kunna, men jag tänker på't ändå.

Morgonen enligt mig

2011-02-21T08:31:00.002+01:00

Satte mig på cykeln så där halvmotiverad i morse. Det blev 4x4 på 270-280 watt. Ja, en liten ökning. Kadensen höll jag för dagen låg på cirka 60 ackompanjerad av Robyns sköna beats. If you can haaaang with me, liksom.

Känslan för dagen var bra. Intervallerna klarades av, genomleds, utan större incidenter. Hade kanske kunnat pusha gränsen lite till men det här är vad jag tål nu ungefär. Tänker att det nog stämmer det där med att Monarken visar 8% mindre än SRM. Det är i alla fall vad jag hört. Jag vill så gärna att det skall stämma, för då jobbar jag i 300-watts land egentligen.

Mindre roligt var att vågen visade på 70,0 i morse mot 68,4 i fredags. Nog för att det var en bra helg, men jag tänkte inte att den var så bra.

Gårdagens skämt

2011-02-17T08:41:00.002+01:00

Var ju Contador. Cykelsporten verkar fast besluten att bli betraktad som ett skämt i resten av världens ögon.

Först tar det ett halvår att fälla Contador, men under det halvåret tycks det spanska förbundet inte hunnit med att beakta paragraf 296. Nu verkar det ju förvisso vara många paragrafer (minst 296) men på ett halvår skall man väl hinna läsa dem alla eller?

Dagens och gårdagens

2011-02-17T08:38:00.002+01:00

Igår - 4x4 på drygt 270 watt. Står lite stilla och trampar. Eller sitter stilla. Kändes dock bättre än på några gånger så jag tänker att inom kort skall det kunna växlas upp en aning. Får också för mig att min klart tyngre styrketräning gör att jag är mer sliten än jag tror i benen.

Idag - 20x30 sex med en minuts vila på 430 watt. Efter en är jag oberörd, efter fem tänker jag att det här kommer inte gå. Efter 20 tänker jag att att jag skulle orka några till. Mycket psyke i den här övningen för det är mjölksyra i varje stackars intervall.

Morgonens intervaller

2011-02-14T08:41:00.003+01:00

Var inte alls sugen i morse, men trampade trots detta till jobbet redan 06.20. Hann med ett intervallpass men eftersom hjärnan var klen denna morgon byttes fyrorna ut mot 30-sekundare på 430 watt.

Testade sen att köra bänk (alltså bänkpress) för första gången på många år. Det kändes förvånansvärt bra att lägga på 65 kilo på stången och jag orkade faktiskt lyfta denna tyngd hela 8 gånger utan större svårigheter. Det är inte så cykel att ha feta pecs - men ändå.

Velodromen konkar

2011-02-11T13:43:00.002+01:00

Trist för cykelälskare. Trist också för fordringsägare som sålt böcker till dem men ännu inte fått betalt.

Entusiaster och ekonomer talar inte alltid samma språk - men båda behövs. Och mina känslor kring det här är minst sagt tudelade.

Våga vägra kollektivtrafik

2011-02-09T08:55:00.003+01:00

Förstå mig rätt - jag gillar kollektivtrafik som företeelse. Samtidigt undviker jag den gärna i möjligaste mån till förmån för apostlahästar och kolfiberspringare.

I morse blev det därför promenad till jobbet då cykeln fått stå parkerad i arbetsplatsgaraget på grund av kvällsutflykt till förorten. Promenaden tar sisådär 35 minuter och går över de vackraste av vägar över skeppsbron och genom klassiska överklasskvarter. Väl på jobbet, någon minut i sju, bytte jag snabbt om och gav mig ner i gymmet. Ont om tid idag så det blev 20 minuter på löpbandet följt av lite härliga styrkeövningar. Tycker mig se viss svullnad om låren och när jag väl avlägsnar lurvet så hoppas jag på dramatisk effekt i spegeln.

Träning

2011-02-08T09:16:00.002+01:00

Förstår att ni undrat vad jag pysslat med i dagarna två.

Måndag: 4 minutare på 270 watt följt av teknikträning och maxspurter. Sen ner i gymmet för frivändningar som denna vecka körs på 42 kilo. Jag har tagit lite gymtips av coach MO och har utvecklat lite härliga stånkövningar i gymmet som jag hoppas skall ge resultat. Allt bygger på skivstång i olika varianter.

Tisdag: Uppvärmning på cykeln. Sen tre kilometer löpning i bra tempo. Tillbaks till cykeln för lite 15/15 intervaller på lagom jobbigt motstånd. Efter detta teknikövningar. Sen ner i gymmet för lite frivändningar.

Ni hör, jag ränner runt som en skottspole. Varierad och kul träning om ni frågar mig. Om den gör mig till en bättre cyklist återstår att se.

6-dagars i Köpenhamn

2011-02-07T18:01:00.002+01:00

Swosh! En tradition med hygge, där jag är inne på tredje året. Mäktigt!

Intressant om bevekelsegrunder för doping

2011-02-04T10:15:00.002+01:00

Lång intervju med Bassons på cyclingnews.com som är väl värd att läsa.

Dagens intervaller

2011-02-03T13:13:00.003+01:00

Efter att ha inkasserat cirka 5,5 timmars sömn satte jag mig motiverad på cykeln för lite härliga morgonintervaller. Det blev som vanligt för träningsdag 3 under veckan 4x4 minuter. Det slutade dock på 3x4 minuter på 270 watt för att sista intervallen höja till 300 och orka cirka 2,5 minuter. Inga mirakel idag heller med andra ord men helt ok.

Frivändningarna, eller stötarna som de kanske borde kallas, går bättre och bättre. Säger det igen - fan vad bra träning för hela kroppen. 8+8+7 blev det idag och jag tänker mig nästa vecka gå upp 3-4 kilo till.

Diskuterade frivändningar under lunchen och fick lite tips från MO. Dumt bara att de flesta tipsen tarvar en bra matta på vilken skivstången kan släppas om det blir för tungt. Någon sådan har jag inte. Jag kör på en tunn jäkla matta som ligger på ett klinkergolv. Tappa skivstången på den vill jag absolut inte göra.

Floyd och Paul

2011-02-01T15:59:00.002+01:00

Paul Kimmage har gjort en jätteintervju med Floyd Landis - hela rasket hittar du här.

Jag har inte läst hela men hittade följande urklipp ur e-mailutväxling mellan Paul (P.K.) och Floyd (F.L.) i avdelningen småroligt.

Morgonen i watt

2011-02-01T11:17:00.003+01:00

Jag blir tidigare och tidigare. Idag var jag på jobbet 06.45 och nere i gymmet strax därefter. Programmet jag följer nu är i princip 4 dagar med olika intervaller må-fre. Varje dag så kör jag lite styrketräning också. Enkelt, men ganska effektivt upplägg. Idag var det 20x30 sek på 420-430 watt som följdes av lite enbenscykling. Frivändningar kördes på 38 kg och det blev 7+7+6.

För övrigt känner jag lite orka borka kring Contador-historien. För mig är det glasklart - killen hade en förbjuden substans i kroppen och oavsiktligt eller ej så bör han stängas av. Det politiska spelet kring det hela är mest trams för mig, men är väl åter en indikation på politiskt spel inom länder, inom internationella cykelförbundet och inom cykelstallen. Och säkert också ett uttryck för korruption inom nämnda organisationer. Men det orkar jag inte engagera mig djupare i.

Morning glory

2011-01-31T08:56:00.002+01:00

Sömnen blev inte som planerad i natt. Gick och la mig 22.30 men somnade vid 01 då vår nya familjemedlem hade andra planer än vad vi hade. Så när klockan ringde 05.50 var jag lite lätt krispig.

Släpade mig till gymmet i alla fall och lyckades genomföra ett helt okej pass. Det blev fyra intervaller på 270 watt men idag var de allt annat än behagliga. Den där fina känslan från i torsdags var som bortblåst. Sen körde jag 3x2 minuter med enbenscykling följt av 2 x1 minut på drygt 300 watt och låg kadens.

Efter det blev det frivändningar på 38 kilo och benböj på ytterligare ett hack upp på maskinen. Så de framsteg som uteblev på sadeln tog jag igen i viktrummet.

Det går fort i början

2011-01-27T09:21:00.002+01:00

Jag blir alltid lika fascinerad hur fort jag blir bättre när jag börjar träna ordentligt igen efter en längre period av slöhet.

Förra måndagen slet jag för att få ihop 3+3+2,5+2,5 minuter på 270 watt. Idag körde jag 4x4 på samma motstånd. Visst, jag slet en del, men inte alls lika mycket som för bara drygt en vecka sedan.

Tränade med dunka dunka i lurarna för första gången. Jag brukar inte träna med musikutrustning, men det kommer jag nog att göra i fortsättningen. Robyn stämma på ohyggligt bra skivan Body Talk Pt 1 fick intervallerna att kännas betydligt kortare än vad de var.

Frivändningarna gick också bra. Nästa vecka kliver jag upp på 40 kilo.

För den sparsamme

2011-01-26T13:52:00.004+01:00

De som inte vann finns nu att låna på bibliotek i följande städer:

Mölndal
Partille
Strömstad
Kungsbacka
Laholm
Stockholm
Södertörnsbiblioteken
Vallentuna
Sundsvall
Falun
Västerås

Allt enligt bibliotek.se

Nya watt

2011-01-25T08:53:00.002+01:00

Min vana (allt som gjorts mer än en vecka) trogen var jag på på plats vid testcykeln strax efter 7 i morse. Jag klev på för 20 stycken 30-sekunders intervaller med 1 minuts vila. Jag har gjort dem förut och vill tro att de är bra. Men för att det skall bli jobbigt får man ju lasta på lite watt. Jag körde dem på 425 watt ungefär och då var jag faktiskt ganska krispig redan efter 15 stycken.

Sen gick jag en trappa ner för lite frivändningar. Jag la på 5 kilo jämfört med förra veckan och det blev 7+6+6 stycken.

Upplägget på mina cykelpass liknar faktiskt mycket den simträning jag höll på med för nu ganska många år sedan. En väsentlig skillnad är förvisso att simpassen var två timmar långa medan nuvarande cykelpass är knappt halva tiden.

Upplägget är då:

Uppvärmning (på simspråk: insim)
Intervaller (på simspråk: jobbig jävla serie)
Teknikträning (på simspråk: teknikövningar)
Spurter (på simspråk: fart)
Nedvarvning (på simspråk: avbad)

En stor skillnad är att jag numera tar uppvärmningen lite på allvar, det gjorde jag nästan aldrig med insimmandet inför ett träningspass. Nedvarvning/avbad är fortsatt lika blajigt och löjligt kort. Vila skall jag ju ändå göra resten av dagen.

bättre och bättre dag för dag

2011-01-24T14:59:00.002+01:00

Idag körde jag 4x3 minuter på 270 watt. Det är precis en minut mer än förra veckan på måndag. Det går framåt. Långsamt.

Framåt gick det också på Bosön i helgen där Crescendo tränade med ECI. Osäker på formen var en underdrift - jag var livrädd. Det mesta av skräcken kom dock på skam även om jag fick ge mig i slutet av 8-minutare nummer 7 som avnjöts i en snittfart av 41km/h.

Ett par av de starkare cyklisterna tyckte det var för mesigt att köra i klunga så de la sig helt sonika en bit bakom gruppen och körde själva i samma fart. Bara sådär liksom. Så jag vet åtminstone två cyklister som är duktigt januaristarka.

För övrigt har jag hört att alla ljuger om sina watt på nätet.

Dagens roligaste

2011-01-24T10:44:00.002+01:00

Vacchi skriver på sin blogg

Alberto Contador har några gånger visat sin skörhet, dock lika mycket sin mentala styrka. Tänker på exempelvis förra året när han lyckades streta emot på sista tempoetappen på Tour de France trots att han fick minustider ett tag. Stark mental styrka som sedan följdes av en flod av tårar, lättnaden över att ha klarat biffen.

Är det bara jag som tycker det var väldigt roligt när hela Contadors framtid hänger på - just det - en biff.

Såld

2011-01-23T13:00:00.004+01:00

Idag har jag sålt en vintertrotjänare, vilken redan från början var ämnad att tjäna som andracykel. Väl omhändertagen och lättsåld har den hamnat hos en sportig tjej som ska köra Vätternrundan med den, vilket är mer än vad jag har gjort. Lycka till!

Det är första gången som jag har sålt en av mina landsvägscyklar och det gick ju bra. Dags att återinvestera då.

Jag och Monarken

2011-01-20T15:28:00.002+01:00

Jag har gosat med monarken under tre morgonpass denna veckan. Idag var tiden för träning knapp så det fick bli 30 sekunders intervaller på hög belastning. Jag körde på 430-440 watt med en minuts vila. Fan, det är jobbigt. Precis som allt annat jag företar mig på cykeln nuförtiden. Jag hann med 14 stycken på 20 minuter och med uppvärmning blev det 30. Sen sprang jag en trappa ner för mina obligatoriska frivändningsset med stöt. Alltså jag vänder inte bara upp stången på bröstet utan jag stöter sen upp den över huvudet.

Nu har tittat på lite videos och insett jag nog borde öka vikten lite för jag kan fortfarande fuska nåt jävulskt och skippar nästan användningen av benen.

Träningsindustrins Hoax

2011-01-19T09:34:00.003+01:00

Daniel Rytz har testat och recenserat Nuun på sin eminenta blogg. Han tycker att de funkar bra och det gör de säkert. Samtidigt tycker jag ibland att det blir lite för mycket hokus pokus i träningsindustrin. Man får det att låta som att genom åratal av forskning har man kommit fram till den optimala kombinationen för att återställa vätskebalansen och nu är allt det samlat i denna snyggt förpackade mirakeltablett.

I beg to differ. Förvisso ligger åratal av forskning bakom metoder för att återställa vätskebalansen i uttorkade individer. Men för den som inte vill lägga ut 65 kronor på ett rör med Nuun så kan man välja budgetvarianten: 4 teskedar socker, en halv tesked salt och en liter vatten. Rör ihop och drick.

Men hur bra är det då? Det är fan skitbra. Fråga de tusentals bangladeshier som överlevde kolera på 70-talet när detta testades i stor skala för första gången. Dödligheten i kolera sjönk från dramatiska 30% till runt 3% genom hydrering enligt denna modell.

Nu är det förvisso så att den föreslagna solutionen inte smakar sådär supergott, så kanske vill man köpa Nuun, Resorb eller något annat ändå. Eller så tillsätter man något gott, som t.ex apelsinjuice, för att förbättra smaken. Men principen är ungefär densamma, och Nuun är ingen raketforskningsprodukt utan en ganska beprövad idé för att hydrera en människokropp.

Ett skämt

2011-01-19T08:42:00.002+01:00

Det är egentligen flera skämt. Min form är ett skämt vilket står oerhört klart efter dagens intervaller på 270 watt. Det som är ännu mer ett skämt är mitt rundtramp. Tänkte att det var länge sedan jag tränade på det, och det var framförallt väldigt länge sedan jag tränade med pedaler där jag satt fast. Min pendlarcykel är nämligen en +20-kilos blyklump med klassiska pedaler.

Sagt och gjort, jag körde 1 minuter på varje ben x 4 och sen upprepade jag det idag. Höger ben gick hyfsat men vänster ben var - som sagt - ett skämt. Jag fick syra i baksida lår efter 30 sekunder. Jag fladdrade med hela kroppen. Jag tryckte för hårt, och drog för löst. Jag gjorde, kort och gott, allt fel.

Så nu blir det teknikträning flera gånger i veckan för att råda bot på skämte-t(n).

Crescendo Velo såå rätt 2011

2011-01-17T11:02:00.001+01:00

Från Cycle Sport angående HTCs nya kläder:

Some people love it, some people hate it. The people who hate it are wrong. It’s all about the vertical stripes in 2011.

För den som trängtar efter snygga svart/vita kläder med "vertical stripes" så kan jag tipsa om en Stockholmsklubb nära dig.

Intervallpotpurri

2011-01-17T08:55:00.003+01:00

Inläggen är lite oregelbundna, så är också jag. I alla avseenden; sömn, jobb, träning. Vårt lilla nyförvärv gör sitt för att säkerställa att sömnintervallerna sällan är längre än två timmar. Det är alltså intervallträning rakt igenom, på dagen, på natten, på kvällen, på morgonen. 8 blöjor med två timmars vila mellan varje, 4 x 3 minuter på jobbig wattnivå på testcykeln. 30 minuter barnskrik varvat med 30 minuters gulligt gurgel.

Det är ett potpurri av intervaller.

I helgen har jag tänkt att träna mitt första distanspass på jävligt länge. Så länge sedan att distanspass nu är en benämning som gäller för alla pass längre än en timme.

Mjukstart dag 3

2011-01-05T10:10:00.002+01:00

Det blev veckans tredje morgonpass. Kort sådant, 30 minuter på cykeln följt av lite styrketräning. Inte mycket tid idag då det skall färdas söderut på snömoddiga vägar i eftermiddag.

Hur som helst, roade mig med 30-sekunders intervaller på +400 watt. Det blev bara 10 stycken men jag måste säga att korta intervaller på höga watt känns betydligt bättre än långa intervaller på lägre watt.

Mjukstart dag 2

2011-01-04T10:29:00.002+01:00

Körde lite nya intervaller i morse. Det blev enminutare med en minuts vila. Sju stycken på några hundra watt stycket tyckte jag var lagom för sen var jag trött. Lägg till lite uppvärmning, nedvarvning, benpress och frivändningar så har du en timmes alldeles lagom morgonträning.

Julskräll

2011-01-03T15:51:00.003+01:00

Sug på den här - jag har lyckats gå ner i vikt under julen. Hur många andra kan stoltsera med det? Sen undrar jag om det är muskelförtvining eller fettminskning som är den bakomliggande orsaken. Jag tror tyvärr mer på det förstnämnda.

Mjukstart

2011-01-03T09:27:00.002+01:00

I senaste Kadens kan man läsa rådet att man skall ta det lugnt i början när man sätter igång efter ett längre träningsuppehåll.

Sagt och gjort, efter halvdan träning hela hösten och 3 träningspass de senaste sex veckorna satte jag mig på testcykeln för lite stenhårda intervaller. Nu var intervallerna inte så hårda i watt räknat, men jag körde så hårt jag förmådde. Det blev 12 minuters hårt jobb uppdelat på fyra intervallstackare. Sen avrundade jag med två maxspurter för att toppa av illamåendet.

Lätt kräkfärdig fick jag sen ligga på rygg i fem minuter innan jag gick ner till skivstången för lite frivändningar. Har tänkt att jag skall köra frivändningar 3-4 ggr/veckan som en bra allstyrketräningsövning. Det aktiverar en hel hög muskler och har inkluderats i mitt träningsprogram (som om jag hade ett) ivrigt påhejad av min byggarkompis MO.

I morgon är en ny dag och kanske lite nya intervaller.